Hoppa till huvudinnehåll

Johannes Salminen krävde intellektuellt tänkande av alla, främst av sig själv

Hur bör en intellektuell förhålla sig till begreppet fosterland? Anses arabiska liv vara mindre värda än europeiska? Hur kan man förhindra terrorism? Den intellektuella Johannes Salminen för diskussioner på många plan och vägrar inruta sig i lättjefull nationalism.

Johannes Salminen (1925-2015) är en åländsk essäist, författare och intellektuell fördgrundsgestalt. När han i Kvällskap talar om finlandssvenskhet och tvåspråkighet med bl.a. Joan Harms, Sven Strandén och Gösta Ågren betonar han att han inte ser sig som finlandssvensk utan i första hand ålänning.

Främst har Johannes Salminen blivit känd för sina skarpa intellektuella essäer och tankar. En intellektuell borde vara en dissident och oliktänkare. Men i Finland stämmer ser man på oliktänkare med rena rama östblocksterminologin.

Salminen vill inte betrakta nationen som den högsta instansen när det gäller val, då saknar man civil kurage. En intellektuell bör vara en världsmedborgare, inte en egoist.

Johannes Salminen diskuterar Pentti Linkola och Jouko Turkkas roller som profeter. Varför behöver vi dylika profeter som brukar våld? Och varför fjäskar också de intellektuella för dem? Salminen har inte mycket till övers för den sortens egoism och cynism. Att ekologiskt rättfärdiga bristen på humant engagemang är fruktansvärt! Varför är finländare öppna för allt internationellt som förströr oss och gör oss rika, men när det gäller att hjälpa våra medmänniskor i Afrika så då är det stopp?

Salminens bok Gränsland handlar om ett Finland mellan öst och väst. Ett annat tema är att förräderiet. Hur och när förråder man? Salminen analyserar finländska författare och intellektuella såsom Paavolainen, Koskenniemi, Waltari, Järnefelt och Tito Colliander i skuggan av nazi-Tyskland. Han chockeras över att Koskenniemi ännu 1942, när man visste allt om Hitler, vänslas med Goebbels.

Med sin estniska vän Jaan Kaplinska från Dorpat (Tartu) har Salminen fört många essäistiska diskussioner. T.ex. i brevboken "Sjunger näktergalen än i Dorpat" (1990) och i "Vita nätter och svarta" (2002)

När Sovjetunionen rasade och de socialistiska idéerna konkursförklarades såg man marknadsekonomin och de privata företagen som allena saliggörande. Men hur kan man undvika att Europa går mot en hänsynslös kapitalism, med ett genomprivatiserat och egocentriskt Europa.

Johannes Salminen säger att man inte skall gå in i en kör som dömer ut marxismen och den ryska revolutionen. Den första kapitalismen, industrialiseringen i England var en grym fas. Vänsterinsatsen gav kapitalismen ett mänskligt ansikte. Detta bör vi inte glömma!

Johannes Salminen tycker det är svårt att se och läsa nyheter från Mellanöstern eftersom man alltid ser offensiven mellan raderna. Ibland verkar det som om palestinska liv inte skulle vara lika mycket värda som amerikanska och europeiska. Salminen menar att historien kan vara en källa till förnyelse då det gäller Mellanöstern. Det är möjligt för judar och araber att leva tillsammans tror han.

Efter terrorattackerna mot WTC blev klimatet mot Mellanöstern och araberna ännu hårdare. Bin Laden kan ju dödas när som helst, och Afghanistan bombas ner till stenåldern, men ur ruinerna reser sig nya hämnare, påpekar Salminen. Man måste förstå attackerna genom att gå till den palestinska krisen. Rättvisa, inte bomber, är det enda som hjälper mot terrorism.

Johannes Salminen var litterär rådgivare vid Söderströms förlag 1956-1960 och litterär chef 1961-1991. Salminen talar om boken som produkt och som affärsföretag och kampen om konsumenterna.

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Ge oss sexualupplysning!

    "Jag var 14 år när jag blev gravid."

    "Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

Nyligen publicerat - Arkivet