Hoppa till huvudinnehåll

Osförgiftning (kolmonoxidförgiftning)

Bild: iStock/soleg osförgiftning

Vad är det som händer i kroppen när man blir osförgiftad vid en brand eller om man stänger spjället för tidigt?

Läs hematologens svar.

Cellerna i vår kropp behöver hela tiden syre. Syret i den luft vi andats in binds i lungorna till hemoglobinet i de röda blodkropparna. Hemoglobinet transporterar syret ut till kroppens vävnader och tar med sig koldioxid på vägen tillbaka.

Tveka inte att ringa 112 om du andats in brandrök

Kom ihåg att det tar timmar eller t.o.m. dagar innan kolmonoxiden försvinner ur kroppen och ger plats åt nytt syre. Syrgasbehandling försnabbar förloppet och minskar risken för bestående neurologiska skador. Också personer som till en början är symptomfria kan ha skadligt höga halter av kolmonoxid i blodet. Ring 112 om du är det minsta osäker.

Hemoglobinet har tyvärr en betydligt högre (ca 200 gånger så hög) benägenhet att binda sig till kolmonoxid (CO) än till syre (O²), vilket betyder att om hemoglobinet kan välja mellan en syremolekyl eller en kolmonoxidmolekyl föredrar det kolmonoxiden. I det kolmonoxidfyllda hemoglobinet (karboxyhemoglobin , COHb) finns ingen plats för syremolekyler.

När ca 20 procent av kroppens hemoglobin utgörs av karboxyhemoglobin börjar man få symptom.

Symptomen vid kolmonoxidförgiftning beror framför allt på den syrebrist (hypoxi) som uppstår i vävnaderna. Kolmonoxid framkallar också ett slags förgiftningstillstånd bl.a. i hjärtmuskeln och det centrala nervsystemet då den s.k. cellandningen förhindras.

I motsats till koldioxid, som lämnar hemglobinet när det kommer till lungorna, försvinner kolmonoxiden långsamt ur kroppen. Att föra en person som blivit osförgiftad ut i friska luften är därför inte alltid tillräckligt eftersom kolmonoxiden stannar kvar i hemoglobinet och hindrar syre från att upptas i blodet.

Redan mycket små mängder kolmonoxid i inandningsluften kan ge symptom. Ju högre koncentration och ju längre man andas in gasen, desto farligare är det. Redan 0,02 procent kolmonoxid i luften under någon timme räcker för att ge oss huvudvärk och kan göra oss omtöcknade. Vid 0,5 procent blir en person medvetslös och dör inom några minuter.

Kolmonoxidförgiftning är den vanligaste dödsorsaken vid eldsvådor.

På marknaden finns kolmonoxidvarnare som ser ut som barndvarnare och som reagerar på redan små mängder kolmonoxid i luften.

Symptom

Symptomen på osförgiftning beror på mängden kolmonoxid i luften och på hur länge man andats in gasen. Personer med kroniska sjukdomar i hjärta eller lungor kan få symptom redan av mycket små mängder kolmonoxid.

Hjärnan är det organ som först tar skada vid syrebrist. Kolmonoxiden kan också förorsaka ett förgiftningstillstånd t.ex. i hjärtmuskeln.

En lindrig kolmonoxidförgiftning kan ge

– huvudvärk

– yrsel

– trötthet

– rastlöshet eller förvirring

– illamående eller uppkastningar

– synrubbningar eller öronsusningar

Ofta blir andningen och pulsen till en början snabbare.

Större mängder koldioxid leder till olika grader av nedsatt medvetande, t.o.m. medvetslöshet. Till symptomen kan också höra kramper, andningssvårigheter och en långsam puls.

En person som andats in kolmonoxid har ofta röda läppar och rosig hy.

Kolmonoxidförgiftning kan leda till bestående neurologiska skador.

Vad göra?

Symptomen vid osförgiftning kan vara diffusa och svåra att känna igen. Om en person som vistats i ett utrymme där det kan ha förekommit kolmonoxid får något av symptomen ovan, ska man alltid utgå ifrån att det kan vara frågan om kolmonoxidförgiftning:

För personen omedelbart ut i friska luften.

– Ring 112.

Lindriga symptom, såsom huvudvärk, kan gradvis försvinna av sig själva inom några timmar. Med hjälp av syrgas, som kan ges i ambulans och på sjukhus, försvinner dock kolmonoxiden betydligt snabbare ur kroppen.

Personer som har andra neurologiska symptom än huvudvärk, som är eller har varit medvetslösa eller har svåra hjärt- eller kärlsymptom ska alltid behandlas med syrgas i övertryck. Det samma gäller också symptomfria patienter med stora mängder kolmonoxid i blodet, vilket man ju inte kan avgöra själv. Gravida kvinnor utgör en egen grupp.

Syrgasbehandling i övertryck minskar risken för bestående neurologiska skador.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa