Hoppa till huvudinnehåll

Idas arkivblogg: Älska dina prylar såsom dig själv

Iphone telefon mot svart bakgrund
Iphone 4 Iphone telefon mot svart bakgrund Bild: Nadine Mabinda instagram

Reklam från Apple i mejlen idag: "Du kommer att älska din iPhone. Varför är det så lätt att bli småkär i sin iPhone? Kanske för att du kan göra så många saker med den. Eller för att du kan göra så många saker, så enkelt."

Pojken med handdocka 1968
Snabbköp 1968 Pojken med handdocka 1968 Bild: Svenska Yle Arkivet handdocka

Annat är det med relationerna till våra medmänniskor: med dem är det aldrig enkelt. Hellre vara en familj med prylarna? "We are family" som Kappahl säger.

Sociologen Zygmunt Bauman säger om begreppet konsumism: Vi är alla konstant utsatta för en konsumtionslivsstil. Konsumism innebär inte bara att vi konsumerar prylar; mönstret går över till den mänskliga samvaron, påverkar den direkta samvaron till våra nära. Och till de sociala strukturerna. Vi tillbringar mera tid på jobbet än med vår familj. Vi kan inte visa ömhet och kärlek utan att konsumera, vi köper en gåva åt någon kär, eller belönar oss själva. "Because you're worth it".

"Det är svårt att ta emot och ge kärlek - att ge gåvor är däremot lätt" berättar man i Rundradion redan 1968. Ett typiskt drag för välfärdssamhället är en allt mera ökande konsumtion och en reklam som skapar ett konstlat behov, som går ut på att skapa mera konsumtion.

Redaktörer och ungdomar diskuterar reklam och reklamkritik

Psykiater Klaus W Karlsson talar om snabbköpen som lockar till oöverlagda impulsköp då allting är så lättillgänligt. Man samlar i sin korg mer än man kanske skulle behöva. Impulsköp kan liknas vid att äta snask, man tröstar sig med det. Djuppsykologiskt kan man se ett snabbköp eller ett varuhus som en modersfigur som svämmar över av all världens härligheter och som har allting att erbjuda och därmed tillfredställer alla ens behov. Neurotiskt köpande bottnar i detta.

Konsumentombudsman Gun Hemming är ytterst kritisk till stora varuhus och snabbköp: "som om vår levnadsstandard automatiskt skulle stiga bara vi fåraktigt apar efter USA". Och hur går det för de ensamstående mödrarna som inte har råd att konsumera?

Slit och släng

Marknaden styr oss konsumenter med ny form, påpekar Marianne Andersson.

Produkterna föråldras inom loppet av 4-5 år trots att de funktionellt sett är fullt dugliga. De motsvarar inte längre modets krav, dvs producenternas krav på ökad konsumtion.

Vi tvingas konsumera för att garantera producenternas vinst. Vår miljö är det klassbundna samhällets, våra förluster är någon annans vinst. Bakom ligger en värld av pengar. Allt kan köpas eller rättare sagt säljas.

Och så är det än idag. Substituten ger ingen stadig känsla av tillfredställellse, 7 miljoner människor köade för iPhone 4. När iPhone 5 kom något år senare var iPhone 4 bara skrot, raljerar Zygmunt Bauman i klippet ovan.

Nina Björk skriver i sin bok Lyckliga i alla sina dagar att vi vet att reklamsloganerna ljuger, ändå tror vi på dem. Hon citerar en reklam från Kalevala-koru: "Detta är inte bara ett smycke". Texten är en parafras på Margrittes "Detta är inte en pipa". Det är klart vi vet att det bara är ett smycke, vad annat skulle det vara? Men ändå lockas vi av lyxen bakom smycket. Smycket blir en metafor för allt vi kan få/ge/köpa.

Produkterna ökar också mängden avfall. På avstjäpningsplatserna ser man berget växa. Och vad händer med allt elektroniskt datorskrot?

Köpcentra är en livsstil, men bara om du kan köpa

Och så kom köpcentren, där man inte bara skulle handla varor, utan fördriva tiden, gå på bio, äta, dricka hänga och förstås konsumera. De stora köpcentren ansågs av många kritiska människor förkastliga: De skapar konsumtionshysteri och gör att små butiker dog. Och räcker kunderna ens till, frågar man sig.

När köpcentren kom till Finland

Finlands konsumtionsfest led mot sitt slut 1989. Man anade att Finland höll på att gå in en ekonomisk kris och undrade om den ökande konsumtionen skulle bidra till en katastrof. Men är det verkligen konsumenternas fel om ett land går in i en ekonomisk kris? Och finns här en dold agenda att vanliga medborgare inte får leva samma lyxliv som rika?

Barn i köpcenter 1992
Östra Centrum 1989 Barn i köpcenter 1992 Bild: Svenska Yle Arkivet köpcenter,Itis (köpcentrum),1992

Nuförtiden får vi veta att det är vår plikt att konsumera, det är så nationernas, ja hela världens, ekonomi och det kapitalistiska systemet hålls rullande. Ekonomin kraschar om vi slutar konsumera produkter och service. Mitt under brinnande "lama" utvidgade man Östra Centrum, Nordens största köpcentrum, i Helsingfors,.

Rinner snålvattnet medan du shoppar?― Reklam i Forums köpcenter

Köpcentret i Forum har gjort shoppingen till en livsstil. Deras slogan är "For serious shopping" och i högtalarna ljuder repliker som uppmanar oss att köpa:

Köp åt dig själv vad du önskar av andra!― Reklam i Forums köpcenter

Köpcentret har en webbsida med videor, skämt och bloggar, under rubriker som "Capture your memories", "Must have-tuotteet", "Shop like a rockstar". "

Ungdomar som inte konsumerar jagas däremot bort från köpcentren, man avlägsnar bänkar och viloplatser där man skulle kunna sitta utan att göra av med pengar. Eller så välkomnar man de blivande konsumenterna och leder in dem i konsumtion.

Barn är glada konsumenter

Barn och ungdomar lär sig shoppa tidigt. Konsumtionen går bara fortare och fortare och barn är viktiga konsumenter.

Barnmässa i Dipoli med David Hasselhoff
David Hasselhoff på barnmässa 1987 Barnmässa i Dipoli med David Hasselhoff Bild: Svenska Yle Arkivet 1987 1987

1987 ordnades en sponsorerad konsumtionsmässa för barn i Dipoli i Esbo. Det är smällkallt ute, och köerna ringlar sig långa hela dagen. Vissa ryms inte ens in. Mässan skall förverkligas på barnens villkor, men handlar snarare om att göra reklam för de sponsorerande företagen, enligt redaktören. Vem huvudpersonen var rådde det däremot inget tvivel om: David Hasselhoff, Ritari Ässä, som tackade sponsorerna för att de ha hämtat honom dit. Barnen fick dock bara se en skymt av honom.

Barnmässan gör reklam på sin webbsida för att vara "årets roligaste veckoslut".

Barnens värld är fylld av prylar. Grejerna har en allt kortare livscykel, inte bara för att de går sönder, utan för att de hör ihop med fenomen: Champions League, Disney- och Pixarfilmer, japanska animationsfigurer.

Varje barnfilm som har premiär kommer med en massiv marknadskampanj med product placements, prylar, bilder, Lego-satser. Allt. Barn är inte dumma, de kan läsa reklam kritiskt, men blir samtidigt lockade av den. När min äldre son läste Lego-katalogen tills den föll i bitar, sade han om Lego-satserna:

De är så lockande, jag vet att de genast kommer att vara minst lika slöa som alla satser jag har, men jag vill ändå ha dem.

I min hand håller jag en mycket märklig bok "Min första shoppingbok". En pek-bok för 3-åringar. Baksidestexten: "Alla vuxna shoppar men få berättar för våra barn hur man gör när man shoppar. Hur shoppar man bäst? Vad är ett varumärke? Vem gör reklam? Vad är pengar för något? En bok att läsa, att läsa högt, att lära av och att köpa."

Barn i trendriktiga kläder
Barn i trendiga barnkläder 1987 Barn i trendriktiga kläder Bild: Svenska Yle Arkivet 1987 1987

Är detta skruvad satir över värderingar som, mer eller mindre motvilligt och mer eller mindre öppet, för länge sedan upphöjts till norm, som Ulrika Stahre skriver i Aftonbladet? Men i så fall funkar den inte så, den funkar som det som den ser ut att vara på ytan: en bok om varumärken och hur man skall lära sig shoppa. Som om det skulle vara svårt att lära sig. Tioåriga barn vet redan allt om varumärken och shopping. Det finns ju appar om det att ladda ned.

Tioåriga flickor talar om hästar, glitter och fnitter

Vad kan vi göra?

Finns det lösningar på detta konsumtionsdilemma? Är det moralistiskt att protestera? Finns det alternativa val? Även om vi inte shoppar loss är vi delar i det kapitalistiska systemet. För också att köpa på loppis är trendigt och konsumtion.

Det finns en viktig skillnad i hur Bauman och Björk tolkar vår tid jämfört med Rundradions redaktörer på 1960- och 1970-talen. Redaktörerna i många rundradioprogram från den tiden talar till de aningslösa tittarna/konsumenterna/prylgalningarna von oben. Med en tanke om att om man kritiskt upplyser tittarna om sanningen kring konsumtionen så förändras samhället till det bättre.

Bauman och Björk ser sig själv som delar av det kaptalistiska systmet, samma grupp människor. De vet att vi alla är lika beroende av konsumtionen och därför har de inte heller klara svar på hur vi kan förändra situationen. Men kanske man ändå kan göra något genom att bli medvetna?

Litteratur

Nina Björk: Lyckliga i alla sina dagar - om pengar och människors värde (2012)
Zygmunt Bauman: Konsumtionsliv 2008
Judith Wilske och André Erlen: Min första shoppingbok 2002

Torghandel och köphysteri

  • Ny flyglinje mellan Vasa och Helsingfors startar i höst

    Den nya linjen kommer att gå två gånger i veckan.

    Den nya linjen mellan Vasa och Helsingfors kommer att gå två gånger i veckan och trafikeras av flygbolaget Norwegian. Det har en stor betydelse för Vasaregionen, säger Peter Källberg, projektchef på Vasaregionens utveckling Vasek.

  • Japans kronprinspar besöker Fiskars

    Paret ska ta del av den finska hälsovården och kulturen.

    Det japanska kronprinsparet är i Finland den 2-5 juli och träffar president Sauli Niinistö och Jenni Haukio på Gullranda i Nådendal den 3 juli. De åker även till Fiskars under sitt Finlandsbesök.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svårt att vara transgender i ett tvåkönat samhälle

    Att vara född med en annan könsidentitet än det som syns.

    Att vara transgender, d.v.s. att vara född med en annan könsidentitet än det som utåt sett syns, är inte lätt i ett tvåkönat samhälle. Ett samhälle där du från födseln tilldelas ett kön. Varför är folk rädda för en uppluckring i könen?

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Ge oss sexualupplysning!

    "Jag var 14 år när jag blev gravid."

    "Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Minns i november

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet