Hoppa till huvudinnehåll

Idas arkivblogg: Älska dina prylar såsom dig själv

Iphone telefon mot svart bakgrund
Iphone 4 Iphone telefon mot svart bakgrund Bild: Nadine Mabinda instagram

Reklam från Apple i mejlen idag: "Du kommer att älska din iPhone. Varför är det så lätt att bli småkär i sin iPhone? Kanske för att du kan göra så många saker med den. Eller för att du kan göra så många saker, så enkelt."

Pojken med handdocka 1968
Snabbköp 1968 Pojken med handdocka 1968 Bild: Svenska Yle Arkivet handdocka

Annat är det med relationerna till våra medmänniskor: med dem är det aldrig enkelt. Hellre vara en familj med prylarna? "We are family" som Kappahl säger.

Sociologen Zygmunt Bauman säger om begreppet konsumism: Vi är alla konstant utsatta för en konsumtionslivsstil. Konsumism innebär inte bara att vi konsumerar prylar; mönstret går över till den mänskliga samvaron, påverkar den direkta samvaron till våra nära. Och till de sociala strukturerna. Vi tillbringar mera tid på jobbet än med vår familj. Vi kan inte visa ömhet och kärlek utan att konsumera, vi köper en gåva åt någon kär, eller belönar oss själva. "Because you're worth it".

"Det är svårt att ta emot och ge kärlek - att ge gåvor är däremot lätt" berättar man i Rundradion redan 1968. Ett typiskt drag för välfärdssamhället är en allt mera ökande konsumtion och en reklam som skapar ett konstlat behov, som går ut på att skapa mera konsumtion.

Redaktörer och ungdomar diskuterar reklam och reklamkritik

Psykiater Klaus W Karlsson talar om snabbköpen som lockar till oöverlagda impulsköp då allting är så lättillgänligt. Man samlar i sin korg mer än man kanske skulle behöva. Impulsköp kan liknas vid att äta snask, man tröstar sig med det. Djuppsykologiskt kan man se ett snabbköp eller ett varuhus som en modersfigur som svämmar över av all världens härligheter och som har allting att erbjuda och därmed tillfredställer alla ens behov. Neurotiskt köpande bottnar i detta.

Konsumentombudsman Gun Hemming är ytterst kritisk till stora varuhus och snabbköp: "som om vår levnadsstandard automatiskt skulle stiga bara vi fåraktigt apar efter USA". Och hur går det för de ensamstående mödrarna som inte har råd att konsumera?

Slit och släng

Marknaden styr oss konsumenter med ny form, påpekar Marianne Andersson.

Produkterna föråldras inom loppet av 4-5 år trots att de funktionellt sett är fullt dugliga. De motsvarar inte längre modets krav, dvs producenternas krav på ökad konsumtion.

Vi tvingas konsumera för att garantera producenternas vinst. Vår miljö är det klassbundna samhällets, våra förluster är någon annans vinst. Bakom ligger en värld av pengar. Allt kan köpas eller rättare sagt säljas.

Och så är det än idag. Substituten ger ingen stadig känsla av tillfredställellse, 7 miljoner människor köade för iPhone 4. När iPhone 5 kom något år senare var iPhone 4 bara skrot, raljerar Zygmunt Bauman i klippet ovan.

Nina Björk skriver i sin bok Lyckliga i alla sina dagar att vi vet att reklamsloganerna ljuger, ändå tror vi på dem. Hon citerar en reklam från Kalevala-koru: "Detta är inte bara ett smycke". Texten är en parafras på Margrittes "Detta är inte en pipa". Det är klart vi vet att det bara är ett smycke, vad annat skulle det vara? Men ändå lockas vi av lyxen bakom smycket. Smycket blir en metafor för allt vi kan få/ge/köpa.

Produkterna ökar också mängden avfall. På avstjäpningsplatserna ser man berget växa. Och vad händer med allt elektroniskt datorskrot?

Köpcentra är en livsstil, men bara om du kan köpa

Och så kom köpcentren, där man inte bara skulle handla varor, utan fördriva tiden, gå på bio, äta, dricka hänga och förstås konsumera. De stora köpcentren ansågs av många kritiska människor förkastliga: De skapar konsumtionshysteri och gör att små butiker dog. Och räcker kunderna ens till, frågar man sig.

När köpcentren kom till Finland

Finlands konsumtionsfest led mot sitt slut 1989. Man anade att Finland höll på att gå in en ekonomisk kris och undrade om den ökande konsumtionen skulle bidra till en katastrof. Men är det verkligen konsumenternas fel om ett land går in i en ekonomisk kris? Och finns här en dold agenda att vanliga medborgare inte får leva samma lyxliv som rika?

Barn i köpcenter 1992
Östra Centrum 1989 Barn i köpcenter 1992 Bild: Svenska Yle Arkivet köpcenter,Itis (köpcentrum),1992

Nuförtiden får vi veta att det är vår plikt att konsumera, det är så nationernas, ja hela världens, ekonomi och det kapitalistiska systemet hålls rullande. Ekonomin kraschar om vi slutar konsumera produkter och service. Mitt under brinnande "lama" utvidgade man Östra Centrum, Nordens största köpcentrum, i Helsingfors,.

Rinner snålvattnet medan du shoppar?― Reklam i Forums köpcenter

Köpcentret i Forum har gjort shoppingen till en livsstil. Deras slogan är "For serious shopping" och i högtalarna ljuder repliker som uppmanar oss att köpa:

Köp åt dig själv vad du önskar av andra!― Reklam i Forums köpcenter

Köpcentret har en webbsida med videor, skämt och bloggar, under rubriker som "Capture your memories", "Must have-tuotteet", "Shop like a rockstar". "

Ungdomar som inte konsumerar jagas däremot bort från köpcentren, man avlägsnar bänkar och viloplatser där man skulle kunna sitta utan att göra av med pengar. Eller så välkomnar man de blivande konsumenterna och leder in dem i konsumtion.

Barn är glada konsumenter

Barn och ungdomar lär sig shoppa tidigt. Konsumtionen går bara fortare och fortare och barn är viktiga konsumenter.

Barnmässa i Dipoli med David Hasselhoff
David Hasselhoff på barnmässa 1987 Barnmässa i Dipoli med David Hasselhoff Bild: Svenska Yle Arkivet 1987 1987

1987 ordnades en sponsorerad konsumtionsmässa för barn i Dipoli i Esbo. Det är smällkallt ute, och köerna ringlar sig långa hela dagen. Vissa ryms inte ens in. Mässan skall förverkligas på barnens villkor, men handlar snarare om att göra reklam för de sponsorerande företagen, enligt redaktören. Vem huvudpersonen var rådde det däremot inget tvivel om: David Hasselhoff, Ritari Ässä, som tackade sponsorerna för att de ha hämtat honom dit. Barnen fick dock bara se en skymt av honom.

Barnmässan gör reklam på sin webbsida för att vara "årets roligaste veckoslut".

Barnens värld är fylld av prylar. Grejerna har en allt kortare livscykel, inte bara för att de går sönder, utan för att de hör ihop med fenomen: Champions League, Disney- och Pixarfilmer, japanska animationsfigurer.

Varje barnfilm som har premiär kommer med en massiv marknadskampanj med product placements, prylar, bilder, Lego-satser. Allt. Barn är inte dumma, de kan läsa reklam kritiskt, men blir samtidigt lockade av den. När min äldre son läste Lego-katalogen tills den föll i bitar, sade han om Lego-satserna:

De är så lockande, jag vet att de genast kommer att vara minst lika slöa som alla satser jag har, men jag vill ändå ha dem.

I min hand håller jag en mycket märklig bok "Min första shoppingbok". En pek-bok för 3-åringar. Baksidestexten: "Alla vuxna shoppar men få berättar för våra barn hur man gör när man shoppar. Hur shoppar man bäst? Vad är ett varumärke? Vem gör reklam? Vad är pengar för något? En bok att läsa, att läsa högt, att lära av och att köpa."

Barn i trendriktiga kläder
Barn i trendiga barnkläder 1987 Barn i trendriktiga kläder Bild: Svenska Yle Arkivet 1987 1987

Är detta skruvad satir över värderingar som, mer eller mindre motvilligt och mer eller mindre öppet, för länge sedan upphöjts till norm, som Ulrika Stahre skriver i Aftonbladet? Men i så fall funkar den inte så, den funkar som det som den ser ut att vara på ytan: en bok om varumärken och hur man skall lära sig shoppa. Som om det skulle vara svårt att lära sig. Tioåriga barn vet redan allt om varumärken och shopping. Det finns ju appar om det att ladda ned.

Tioåriga flickor talar om hästar, glitter och fnitter

Vad kan vi göra?

Finns det lösningar på detta konsumtionsdilemma? Är det moralistiskt att protestera? Finns det alternativa val? Även om vi inte shoppar loss är vi delar i det kapitalistiska systemet. För också att köpa på loppis är trendigt och konsumtion.

Det finns en viktig skillnad i hur Bauman och Björk tolkar vår tid jämfört med Rundradions redaktörer på 1960- och 1970-talen. Redaktörerna i många rundradioprogram från den tiden talar till de aningslösa tittarna/konsumenterna/prylgalningarna von oben. Med en tanke om att om man kritiskt upplyser tittarna om sanningen kring konsumtionen så förändras samhället till det bättre.

Bauman och Björk ser sig själv som delar av det kaptalistiska systmet, samma grupp människor. De vet att vi alla är lika beroende av konsumtionen och därför har de inte heller klara svar på hur vi kan förändra situationen. Men kanske man ändå kan göra något genom att bli medvetna?

Litteratur

Nina Björk: Lyckliga i alla sina dagar - om pengar och människors värde (2012)
Zygmunt Bauman: Konsumtionsliv 2008
Judith Wilske och André Erlen: Min första shoppingbok 2002

Torghandel och köphysteri

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Hej du medelålders kvinna

    En dag märkte jag att blivit medelålders.

    "En dag märkte jag att blivit medelålders", berättar 48-åriga Mikaela Weurlander. Och hon började fundera på varför medelålders kvinnor ses som så fula och tråkiga.

  • En reborndocka är som en nyfödd baby

    Söker människorna substitut för närhet genom dockorna?

    En reborn-docka är en docka som skall likna ett litet spädbarn så mycket som möjligt. De som gör dockor menar att dockorna föds, som barn. Och när man köper dockorna adopterar man dem. Söker människorna substitut för närhet genom dockorna?

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Breakdance i Finland på 80-talet

    Det var förbjudet att dansa breakdance på gatorna i Finland.

    I New York introducerades hip hopen 1973. Till Finland kom den på 1980-talet tillsammans med breakdancen. Men det var absolut förbjudet att dansa på gatorna. Breakdance "kräver en god kondis och ger sina utövare utlopp för den överloppsenergi, som annars kanske kunde användas till ett sämre ändamål", säger redaktör Björn Federley

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Rockdebatt i Söndagsöppet 1985

    Rock'n'roll lever för alltid.

    "Rockmusikerna hör till vår tids största idoler. Den musikform de företräder kallar vi kort och gott: Rock". Vad är rock? Är rocken farlig? Det vill Söndagsöppet ta reda på.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet