Hoppa till huvudinnehåll

Vesa Oja dokumenterar spår efter Amerikafarare

Carl Pellonpaa
Carl Pellonpaa Bild: Vesa Oja carl pellonpaa

Finlands flagga i bokhyllan, ett par näverskor eller en butik som heter ”Kinnunen Store” - små detaljer som röjer en koppling till Finland.

På Finlands fotografiska museum kan man som bäst bekanta sig med fotografen Vesa Ojas stora fotodokumentation över Amerika- och Kanadafinländare i dag.

Marit Lindqvist har besökt utställningen ”Finglish” tillsammans med Vesa Oja, som berättar att projektet fick sin början för åtta år sedan när Vesa åkte till Nordamerika i sin morbrors och mosters fotspår.

Det åtta år långa arbetet fick sin början 2004 när Vesa Oja och några av hans kusiner beslutade sig för att resa runt i Nordamerika för att ta sig en titt på de platser där deras släktingar bott.

För Vesas del handlade det om att ta reda på om han kunde hitta spår efter sin morbror Eino som 23 år gammal lämnade Riihimäki och reste till Kanada.

Eino var det äldsta barnet i en stor syskonskara och hemma i Finland i slutet av 1920-talet var det ont om jobb – i Kanada jobbade han till en början i en guldgruva och sedan fick han jobb som timmerman på järnvägen.

I Kanada bildade Eino familj tillsammans med Hanna som också hade finska rötter – men Hanna dog rätt ung och Eino blev ensamstående med små barn. Då reste Einos syster Mirjami till Kanada för att ta hand om broderns barn. Också Mirjami kom att slå ner sina bopålar i Kanada sedan hon gift sig med Sulevi, som på 1940-talet flytt från Estland.

I den lilla staden Sioux Lookout i nordvästra Ontario hittade Vesa det hus som Eino och Hanna lät bygga på 1930-talet – huset är i gott skick och Vesa och hans kusiner har också fått sova över där för att insupa känslan av hur det var för morbrodern att leva och bo i det nya landet.

Sioux Lookout är en liten stad som präglats såväl av närheten till järnvägen som till de indianska reservaten runtomkring, och idag är en stor del av befolkningen ojibwayindianer, berättar Vesa Oja.

På utställningen finns också bilder på några så kallade findians, dvs. findianer som har rötter både i den indianska och i den finländska kulturen – en av dem är chippewaindianen Donald vars farmor kom från Finland och hette Muhonen i efternamn, en annan är sioux lakota indianen Alina Charging Hawk, vars mamma kommer från Finland.

Tiotusentals kilometer i jakt på berättelser

Varje sommar de senaste åtta åren har Vesa rest härs och tvärs över den Nordamerikanska kontinenten för att hitta spår efter de 350 000 finländare som emigrerade till Förenta staterna och Kanada under perioden 1865-1930.

I dag räknar man med att närmare 800 000 av dessa emigranters ättlingar bor på olika håll på kontinenten. Under årtiondenas lopp har det dagliga livet givetvis amerikaniserats eller ”kanadiserats”, men visst kan man se spår av olika slag som röjer att det finns en koppling till Finland.

I hemmen ser man flaggor, prydnadsföremål och nationaldräkter som minne från Finland. Man har bevarat far- och morföräldrarnas arbets- och andra redskap. Man värnar om den finska matkulturen. Man lär sig baka bullar och karelska piroger eller rågbröd på farmors eller mormors degrot. Och man träffas på olika tillställningar och evenemang för att värna om sitt finländska arv, berättar Vesa Oja.

Till en början letade Vesa upp finska ortnamn på kartan och sedan gav han sig av för att kolla in platserna, ofta visade det sig dock att orterna förde en tynande tillvaro: de gamla bondbyarna i Michigan har avfolkats och skolorna och kyrkorna står tomma, och också de så kallade Finntowns i Brooklyn och Harlem håller på att dö ut.

Men i Kanada kan man fortfarande besöka städer där banden till Finland är starka – här kan man hitta gator med finsk bokhandel, finska restauranger och finska matbutiker, berättar Vesa Oja.

I södra delarna av Ontario finns en liten by som heter Suomi – och Vesa Oja berättar hur han och hans fru en tidig söndag morgon stegade in i den lokala baren som heter ”The Dog House” och där råkade de på en man som hette Dorsey Oinonen som stod och spelade biljard.

Det visade sig att Dorsey pratade finska och han kunde berätta att Suomi tidigare varit en livskraftig by, men sedan järnvägen lades ner har det också blivit ont om arbetstillfällen – idag fäller storbolagen skogen med stora skogsmaskiner, det finns ingen fisk i sjöarna och utan tillstånd kan man inte jaga.

Men Dorsey månar om sina finska rötter och lär sina barn att tala finska.

Utställningen ”Finglish” visas på Finlands fotografiska museum i Helsingfors t.o.m. 28 juli.

Vesa Oja berättar om sin utställning på museet onsdagen den 15 maj kl. 18.

I samband med utställningen publiceras också boken Finglish. Finns in North America / Pohjois-Amerikan suomalaisia. Texterna i boken är skrivna av Vesa Oja och Päivi Oja.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje