Hoppa till huvudinnehåll

Wiborgs sak är vår

Viborg
Viborg människor och minnen

En bulldozer härjar fritt i gamla stan i Viborg. Hittills har ett kvarter längs med Slottsgatan rivits, skriver Anders Mård, vår medarbetare i Ryssland, i veckans Korrekolumn.

Äntligen händer det saker i gamla stan i Viborg. Ni vet, den där legendomspunna gränsstaden på Karelska näset som före kriget var Finlands näst största stad. I gamla stan pågår nu en febril aktivitet. Och då ska man komma ihåg att där inte har hänt det minsta de senaste 60 åren. Men nu plötsligt pulserar gamla stan igen. Men tyvärr handlar det om rivningsarbeten.

En bulldozer löper amok längs med Slottsgatan. Hittils har den lagt ett kvarter i ruiner. Stadens ledning beslöt riva kvarteret då risken för ras var överhängande. Med den logiken borde minst hälften av husen i gamla stan rivas omedelbart.
När har du senast promenerat på kullerstensgatorna i gamla stan i Viborg? Inte igår? Kanske dags för en tur idag.

Slottsgatans kullerstenar löper spikrakt genom Fästningen, som dessa kvarter förr kallades. Här ruvar det mesta och det bästa av Viborgs över 700 år långa historia.

Men gamla stan börjar egentligen med Rådhustorget, och mitt på torget står Ville Vallgrens staty av Tyrgils Knutsson, den svenske korsriddaren som grundade staden år 1293.
En rundvandring i gamla stan är en snabbkurs i en arkitekturhistoria som tar sin början i medeltiden. Ingen annan stad kring Östersjön kan stoltsera med samma koncentrat av olika stilepoker, här samsas gotik med renässans och barock, klassicism med jugend och funkis.

Här hittar man Hackmans affärspalats ritat av arkitekten Uno Ullberg, familjen Thesleffs palats av Axel Gyldén, handelsman Emil Buttenhoffs hus av Brynolf Blomkvist, saluhallen av Karl Hård af Segerstad, Föreningsbanken av Gustaf Nyström, Nordiska Aktiebanken av Waldemar Aspelin, Guvernörshuset av Johann Stråhlmann och Weckrooths hus av Edward Dippel, för att nämna några.

Liknande kvarter hittar man inte i dagens Finland där rivningsivern var stor redan direkt efter kriget. Inte för inte kallas Viborg fortfarande för ”den bäst bevarade finländska staden”. Men tiderna förändras. Även i Ryssland. Landets ekonomiska uppsving har lett till en byggboom även i gamla stan i Viborg. Och trycket på att ersätta Fästningens gamla kulturarv med moderna huskomplex blir allt större.

Det som i dagarna revs är inte gamla stans viktigaste kvarter. På tomten finns tre hus som alla har stått tomma de senaste decennierna. Den största förlusten är en lagerbyggnad ritad av Bruno Sohlberg som senare förvandlades till en fabrik. Bulldozern har nu tagit time-out så länge åklagaren utreder ifall rivningsarbetena var lagliga eller inte. I lördags arrangerades en demonstration i staden där 200 invånare krävde att myndigheterna räddar stadens kulturarv.

Och det finns ju en del att rädda. Närmare bestämt 16 federala, 75 regionala och 191 lokala byggnader som är av kulturhistoriskt värde. Åtta av tio hus är i dåligt skick.

Problemet är att myndigheterna struntar i gamla stan. Man har inte ens lyckats definiera en skyddszon över vilka byggnader som inte får rivas. Tjänstemännen låter medvetet förfallet blomstra av den enkla orsaken att det kulturhistoriska värdet känns främmande, vilket tyvärr är naturligt med tanke på Viborgs historia.

På demonstrationen i lördags höjdes röster för att be finländarna om hjälp. Och visst kunde engagerade viborgsvänner åtminstone kräva att den nuvarande stadsledningen respekterar arvet. Men så mycket mer hjälp än det kommer knappast.

Det officiella Finland har hållit sig långt borta från Viborg, vilket är förståeligt, men avsaknaden av en ärlig dialog med Moskva om Viborgs kulturarv förvånar fortfarande. President Putin är i den här frågan inget hopplöst fall. Vintern 2010 när han invigde Allegrotåget tillsammans med president Halonen föreslog Putin att man restaurerar ett gammalt hus i Viborg och där grundar ett gemensamt finskt-ryskt kulturcentrum. Men vart det initiativet försvann vete gudarna.

Kanske kunde Viborgs kulturarv ha räddats ifall internationella organisationer som Unesco hade engagerats, men det är för sent nu.

Det enda positiva med den här skandalen är att debatten äntligen kommit igång här i Ryssland om gamla stans öde. Men troligtvis går myndigheterna in för att riva flera hus, samtidigt som man lovar rekonstruera åtminstone fasaderna.

Nästa offer blir troligtvis Slottsgatans finaste hus, det fem våningar höga Domus som ritades av Karl Hård af Segerstad år 1903. Byggnaden har stått i ett tillstånd av total förnedring de senaste 20 åren. Myndigheterna har redan stängt av Slottsgatan vid den här adressen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes