Hoppa till huvudinnehåll

Terrorforskare: Mellanöstern högintressant för finländsk underrättelsetjänst

När utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) avvisade kritiken om att Finlands militära underrättelsetjänst skulle ha handlat olämpligt i samband med fritagningen av den finländska gisslan i Jemen sade Tuomioja att vi enligt hans uppfattning inte har någon "militär underrättelsetjänst utomlands". Men visst har vi underrättelsefolk utomlands.

Den finländska underrättelsetjänsten har två huvudgrenar; Skyddspolisen som enbart fungerar i Finland och den militära underrättelsetjänsten.

"På ambassader och fredsbevararuppdrag"

Också den militära underrättelsetjänsten bedriver kontraspionage, men den finns ofta representerad på Finlands ambassader i form av militärattachér och som förbindelseofficerare i samband med fredsbevararuppdrag.

- Det handlar om något slags förbindelseofficerare, forskare eller analytiker, säger Teemu Sinkkonen som är terrorismforskare på Utrikespolitiska institutet .

De här personerna jobbar antingen direkt för den militära underrättelsetjänsten eller är i kontakt med den på något sätt. Sinkkonen räknar med att vi har underrättelsemän i åtminstone Kosovo och Afghanistan, eventuellt också i Bosnien-Hercegovina och Somalia.

- Allt som allt handlar det om något eller några tiotals personer, säger han.

"Mellanöstern intressant för Finland"

Fritagningen av den finländska gisslan har lyft fram Sanaa i Jemen som ett Mecka för underrättelsefolk från hela världen.

- Mellanöstern är intressant också för Finland och de övriga nordiska länderna, säger Lars Nicander som är chef för forskningscentret vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Just nu håller säkerhetstjänsterna i både Sverige och Finland ögonen speciellt på de frivilliga kämpar som åkt till Syrien för att kriga.

- Utav alla terrorattentat i Europa sedan 2011 har 60-70 procent utförts av personer som är tränade i Afghanistan eller på motsvarande ställen, säger Nicander. Så det här kan bli ett stort problem, konstaterar han.

"Finland beroende av utländska underrättelseorganisationer"

För Sveriges del handlar det om minst ett trettiotal och för Finlands del om ett tiotal personer som har åkt till Syrien för att kriga.

Eftersom Finland inte har underrättelsefolk som uttryckligen håller ögonen på de internationella terroristorganisationerna är vi beroende av utländska underrättelseorganisationer i de här frågorna.

- Det kommer mycket folk från konfliktområdena i Nordafrika och Mellanöstern så det finns ett behov av att hålla ögonen på de här mänskorna innan de kommer till Finland och eventuellt redan innan de kommer till Europa, säger terrorismforskaren Teemu Sinkkonen på Utrikespolitiska institutet.

"Alla vet inte att de är agenter"

Lars Nicander på Försvarshögskolan i Stockholm säger att det är omöjligt att veta hur mycket underrättelsefolk det finns i Mellanöstern i dag. Han kan inte heller säga hur många svenskar eller finländare som finns där.

- Underrättelseorganisationerna skiljer på underrättelseofficerer och agenter, konstaterar.

Alla som har något intressant att berätta och som är villiga att berätta kan vara agenter, säger han.

Vet alla agenter att de är agenter?

- Nej, svarar Nicander. Dels kan man ha naiva människor som underrättelseofficerare får att ofrivilligt att lämna ifrån sig information.

Dels kan underrättelsetjänsterna köra s.k. falskflagg-operationer där underrättelseofficerarna utger sig för komma från ett land och i själva verket kommer från ett helt annat.

Israelerna är väldigt bra på det här, säger Nicander.

Inga kommentarer

Varken Skyddspolisen eller den militära underrättelsetjänsten har varit intresserad av att kommentera sin verksamhet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes