Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvenska författare rädda för diskriminering

Finlandssvenska författare oroar sig för att gå miste om stipendier efter en omorganisering i den statliga kulturbyråkratin.

I den nytillsatta statliga litteraturkommissionen sitter endast en finlandssvensk författare. Kommissionen har ett stort inflytande på vilka författare som beviljas stipendium, och oron är stor för att svenskspråkiga författare inte ska få sin röst hörd i kommissionen.

Hannele Mikaela Taivassalo fortsätter i kommissionen. Bild: Yle / Ted Urho morgonöppet

- Den finlandssvenska litteraturen är så omfattande att det absolut borde sitta två svenskspråkiga i kommissionen, säger författaren Peter Mickwitz. Han har sex år i kommissionen bakom sig. Nu är hans mandat slut och kollegan Hannele Mikaela Taivassalo fortsätter ensam i kommissionen.

- Så länge Hannele Mikaela sitter där kan vi vara lugna, men principen är helt fel. Allt hänger på en enda människa, och om det är en svag person som inte klarar av att kämpa riskerar finlandssvenska författare i framtiden till och med att gå miste om stipendier, säger Mickwitz.

Litteraturkommissionen har tillsatts av det så kallade Konstrådet, som i sin tur är underställt Centret för konstfrämjande. Redan i våras uppstod oro bland de finlandssvenska konstutövarna då det blev klart att Konstrådet inte fick en enda finlandssvensk medlem. Den oron visade sig alltså vara befogad.

- Arbetsbördan på den enda medlemmen i kommissionen blir enorm. Vad händer om den personen blir sjuk, eller måste jäva sig? Då har vi ingen kvar som bevakar de svenskspråkigas intressen, säger Mickwitz.

"Ingen orsak till oro"

Direktör Minna Sirnö på Centret för konstfrämjande vill ändå lugna ner författarna.

- Färre stipendier tror jag knappast de behöver oroa sig för. Hög kvalitet belönas alltid.

Varför valdes då bara en svenskspråkig in i kommissionen?

- Vi ville minska kommissionens storlek, och dessutom ville vi ha en rättvis regional fördelning samt en jämn fördelning mellan män och kvinnor, svarar Sirnö.

Beträffande den stora arbetsbördan säger Sirnö att också de finskspråkiga medlemmarna i kommissionen förutsätts läsa svenska texter.

- Min uppfattning är att finskspråkiga författare allt bättre känner till den svenskspråkiga litteraturen.

Ifall arbetsbördan för den enda svenskspråkiga medlemmen blir för stor lovar Sirnö experthjälp.

- Vi ska ha ett nätverk av folk som kan hjälpa till med bedömningar.

"Finlandssvenska konstutövare har det svårare"

Många finskspråkiga tror att finlandssvenska konstutövare egentligen inte alls behöver några statliga stipendier, eftersom de kan ansöka om pengar från Svenska Kulturfonden. Minna Sirnö säger att det är en missuppfattning.

- Visserligen kan finlandssvenska konstutövare i någon mån räkna med fondpengar, men vi är mycket medvetna om att inkomstläget i stort är problematisk för de svenskspråkiga. Verksamhetsfältet är litet och möjligheterna att förtjäna på sin konst är små för svenskspråkiga konstutövare, särskilt för dem som har språket som redskap.

I höst planeras en träff mellan Centret för konstfrämjande och de finlandssvenska konstutövarna. Avsikten är att utreda hur Centret bättre kan möta finlandssvenskarnas behov, säger Sirnö.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje