Hoppa till huvudinnehåll

Lovade man för mycket i Raseborg?

Raseborgs flagga
Raseborgsborna vill påverka mera. Raseborgs flagga Bild: Yle/Christopher Marins flagga,Raseborg

Invånarna i Raseborg vill kunna påverka mera och Pojoborna känner sig bortglömda. Bland annat det framkommer i rapporten "Den nya kommunen - en studie av tidigare kommunsammanslagningar" som har gjorts av Tankesmedjan Magma och Finlands kommunförbund.

Studien granskar bland annat hur servicen, språket och närdemokratin har påverkats vid kommunsammanslagningarna i Raseborg, Pargas, Vörå och Lovisa. Rapporten granskar också ifall de löften som gavs innan sammanslagningarna har infriats eller inte.

Löften som gavs

Sammanslagningsavtalen vid kommunfusionerna är enligt rapporten skickligt utformade. De säger en hel del, men inte på ett tydligt sätt. I de avtal som har gjorts finns det utrymme för politiska förhandlingar också efter själva sammanslagningen samtidigt som det är svårt att visa ifall avtalen har hållit, står det i rapporten.

Raseborg är inget undantag då det gäller positiva och tolkningsbara formuleringar. I Raseborgs avtal står det till exempel att "det strategiska målet för samgången är att förena resurserna och skapa vid början av år 2009 en stark livskraftig kommun, som kan svara på de förändringstryck som verksamhetsmiljön ställer."

Vidare skriver man i Raseborgs avtal om en "entusiasmerande och sporrande personalpolitik". Ett av utvecklingsmålen har också varit att "förstärka förtroendemannaförvaltningen".

Invånarna i periferin missnöjda

I rapporten framkommer att invånarna i centrum är nöjdare än de som bor i periferin. Överlag är Raseborgsborna rätt så nöjda över servicen i staden, trots att tillfredsställelsen har försvagats något efter kommunsammanslagningen.

I Pojo är känslan, enligt rapporten, av att bara bortglömd starkare än på andra håll. Pojoborna är bland annat väldigt oroliga för att servicen ska minska i framtiden.

Invånarna vill påverka i Raseborg

I studien framkommer det att det bland invånarna finns ett tydligt behov av att kunna påverka kommunala frågor. Invånare ser bland annat folkomröstningar, insändare och aktivitet inom byaföreningar som möjliga kanaler för detta.

I Raseborg använder invånarna också olika former för påverkan flitigare än i övriga delar av landet. 44 procent av raseborgarna har deltagit i någon förening eller organisation medan 30 procent har donerat pengar till någon kampanj med lokal anknytning. Enligt rapporten är det många invånare som önskar sig träffar med anställda eller förtroendevalda för att få möjlighet att diskutera olika frågor.

Raseborgarna tar ungefär lika ofta kontakt med förtroendevalda som det görs på andra håll i landet. Här anser raseborgarna däremot att effekterna är mindre jämfört med uppfattningen bland övriga finländare.

Påverka genom att rösta

I rapporten framkommer det att stadsdirektör Mårten Johansson ändå inte anser att demokratin och invånarnas inflytande behöver stärkas genom nya former i Raseborg.
Johansson tycker helt enkelt att raseborgarnas rösträtt i kommunalval är det sätt på vilket invånarna kan och ska påverka.

Också Thomas Blomqvist ser kommunalvalet som medborgarnas sätt att påverka.

Tankesmedjan Magmas studie baserar sig till en stor del på kvalitativa intervjuer med sakkunniga, politiker, förtroendevalda och invånare.

Från Raseborgs del har Mårten Johansson, Thomas Blomqvist och Kati Sointukangas intervjuats. Snabbintervjuer har genomförts med ytterligare 14 raseborgare utanför olika mataffärer.

Läs andra artiklar om rapporten:

Nya Lovisa syns i förvaltningen men inte i invånarnas hjärtan
Kommunrapport: femårsregeln problematisk