Hoppa till huvudinnehåll

Att amma eller inte amma

Amningen väcker stora känslor. Alla har åsikter och känslor kring amning, modersmjölk och flaskmjölk. Måste alla amma och är det fel att inte göra det?

I Min Morgon diskuteras amning. Rekommendationerna nuförtiden är att man helammar sex månader De sex första månaderna räcker amning, bröstmjölken ger allt utom D-vitamin. Och så är det bra om man delammar minst ett år, gärna två år. I u-länderna är modersmjölken absolut nödvändig. Framför allt för att det ger antikroppar och är hygieniskt. Men också i i-länderna är det bra det första året.

Barnläkare Erik Qvist tycker råden är ändamålsenliga, men nyttan är inte så stor inför allt. T.ex. då det gäller allergier och hjärt-och kärlsjukdomar kan man inte bevisa att amning är allena saliggörande.

Minna Lounemaa har följt råden med sin baby Ikenna Opara. Allt gick bra. Minna tycker att man borde få mera uppmuntran och stöd.

Också Kajsa Wikman har helammat sin Elsa i sex månader. Förutom de första veckornas träning gick allt bra.

Dioxinhalterna har sjunkit ordentligt i modersmjölken. Dioxin är dåligt för de nyfödda barnens tänder.

Man behöver inte ha dåligt samvete om man inte kan amma. Amning är bra för barnet, men man kan inte dra såna slutsatser att det är så dåligt med flaskmjölk. Men vad innehöll modersmjölksersättning 1996? Är pulvermjölken farlig?

Erik Qvist säger att modersmjölksersättning är helt okej, ett flaskmatat barn får också anknytningskänslor. Men mamman kanske missar fina upplevelser.

En annan fråga är var man kan amma. Janina Andersson väckte anstöt när hon som nybliven mamma ammade i riksdagen.

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet