Hoppa till huvudinnehåll

Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

Ritva Liinamäki kunde inte tro att hon väntade barn. Hon vågade först inte gå till läkaren. Barnets pappa hade slagit upp förlovningen redan innan han visste att hon var gravid. Men hon hade inte en tanke abort heller.

Det var omöjligt för att få en bostad för Ritva, som inte heller hade jobb. Kortvariga hyreskontrakt går ju inte som nybliven ensamstående mor. På rådgivningen fick hon hjälp och tipsades om Ensikoti.

Ritva tänkte först att hon inte sku klara sig där med massor av mammor och massor av barn på en anstalt. Men hon flyttade ändå dit före förlossningen. Och kontakten fungerade bra. Av de unga mammorna på Ensikoti har många samma livssituation. De har flyttat till Helsingfors från annan ort och är utan man, bostad och ensam. Men de flesta vill inte adoptera eller abortera.

Barnafödandet var inte trevligt. Ritva kände sig ensam och övergiven och saknade någon att hålla i hand. Ensikoti var därför ett stort stöd när hon kom ensam hem från sjukhuset.

Ritva bodde där i sju månader. Mammorna får stöd av flera i samma situation. Alla mammor fick delta i arbetet och det agliga livet med mattider och jobbtider. Man skulle hålla sig till reglerna och hemkomsttider. Om man inte skötte sig åkte man ut därifrån. Framför allt yngre mammor ville inte gå med reglerna.

Vissa av mammorna har faktiskt en man, men eftersom de inte får bostad måste mammorna bo på Ensikoti med barnen medan mannen kanske bor inackorderad någonstans. Och det är svårt att söka jobb när man inte har bostad.

För Ritva gick det bra, mycket tack vare Ensikoti. Andra har det svårare att komma in i samhället igen. Nu har Ritva ett eget hem och sambo i Gamlas. Men det är svårt att få dagvård som ensamförsörjande, och då svårt att få jobb.

Hon har ännu ingen som helst kontakt med barnets pappa, men har satt igång en faderskapsutredning. Det är en låndragen och komplicerad process. Alla orkar inte.

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet