Hoppa till huvudinnehåll

Vad händer människohandelsoffren sen?

Foto: Yle/Arja Lento
Foto: Yle/Arja Lento Bild: Yle/Arja Lento relation

Sine Plambech, socialantropolog, forskar i vad som händer människohandelsoffer då de återvänder till sitt hemland. Hennes fältstudier i Nigeria visar att kvinnor som arbetat som prostituerade i Europa ofta vill tillbaka hit eftersom de har skulder att betala och har svårt att finna jobb i Nigeria, där arbetslösheten är stor.

Vad händer med kvinnorna då de återvänder till Nigeria?

- En del har i Europa identifierats som människohandelsoffer, andra har klassats som icke-dokumenterade immigranter som avvisas. Deras erfarenheter är olika beroende på hur de klassats, om du är offer för människohandel kan du få lite pengar med dig, medan du som avvisad inte får det. Jag vill se om det gör någon skillnad då kvinnorna återvänder till Nigeria.

Gör det någon skillnad?

- Nej, kategorierna upphör att existera eftersom livet i Nigeria är så svårt oberoende varför de återvänder.

Cynthia

Cynthia reser från Benin City till Italien för att sälja sex. Hennes föräldrar pantsätter sitt hus för att kunna köpa förfalskade dokument åt sin dotter. Cynthia vet vad hon skall jobba med, men det hon inte vet är hur svårt och hårt det skall bli. Inte heller hur länge det ska komma att ta för att betala tillbaka skulden.

Efter två år blir hon avvisad från Italien och återvänder till Nigeria. Tillbaka där har hon fortfarande en skuld att betala, så hon kontaktar sin Madam själv. Madam är den som fixar behövliga dokument och arbetsutrymmen. Familjen måste hitta på en lösning för att betala skulden. Madam föreslår att Cynthia skaffar ett nytt visum, den här gången till Ungern. Cynthia åker dit på ett månadslångt visum men reser genast till Spanien.

I Spanien tvingas hon jobba i en lägenhet. Hon får inte gå ut eller bestämma hur många kunder hon tar emot. Efter en tid föreslår Madam att Cynthia ska åka till Danmark. Hon tar ett billigt flyg mitt i natten och möts av en person som tar henne till en bordell ute på landsbygden. I två år arbetar hon där tills polisen gör en razzia. Hon tas fast och söker om asyl som människohandelsoffer. Det får hon inte och blir avvisad till Nigeria.

Väl tillbaka i Nigeria försöker Cynthia gå till en frivilligorganisation i Benin City – från att ha varit emigrationsstad nummer ett är det här nu staden dit avvisade nigerianer kommer. Eftersom Cynthia inte har några dokument på att hon är ett offer för människohandel, kan inte organisationerna hjälpa henne. I Danmark har hon träffat en man som skickar henne lite pengar. Cynthia är fortfarande i Benin City och har fortfarande skulder.

- Typiskt är att det är ett frågetecken vem som får hjälp och vem som inte får det, förklarar Sine Plambech. Cynthia jobbade i sexindustrin, odokumenterad, fick inte lämna huset – men fick ändå inte asyl i Danmark. Det är godtyckligt vem som blir kategoriserad som offer och vem som inte blir det. Det kan bero på vilken socialarbetare du råkar träffa. Det betyder att många kvinnor som borde bli klassade som människohandelsoffer blir avvisade – fler än vi tror, säger Plambech.

Att Cynthia hamnade i Danmark är en slump, det kunde lika gärna ha varit Finland. Den ekonomiska krisen har gjort att kunderna i Sydeuropa är mindre villiga att betala lika mycket för sextjänster som förr. Nigerianska kvinnor söker sig därför norrut där ekonomin är mer stabil. Cynthias berättelse visar ändå att kvinnorna inte bara är passiva offer som blir runtbuffade, de kan själv vilja dra vidare för att skaffa mer pengar. Det gör människohandelsproblematiken ännu mer komplex.

- De säger att de vill leva som människor och prövar lyckan i norr, sager Plambech.

Många vill tillbaka

80% av kvinnorna Sine Plambech talat med vill åka tillbaka till Europa. Många försöker också komma tillbaka, i medeltal inom fem år efter återvändandet försöker de igen. Också Cynthia vill tillbaka till Danmark.

- Många var avundsjuka för att hon varit i Europa. De vet inte vad som hänt Cynthia men de har en bild av att hon haft ett lätt liv här. Familjer tror att de som kommer tillbaka har pengar, Cynthias yngre syster skickades till henne, sedan en systerson, och nu är hon tvungen att ta hand om nio personer. Det är många förväntningar på kvinnorna som återvänder, samtidigt som de har många hemligheter om vad som hänt i Europa. Det är mycket ensamt att återvända.

Många har varit borta 6-7 år så de återkommer inte till en statisk familj.

- Folk flyttar, andra dör, barn växer upp. Det sociala nätverket har förändrats och det är det mest viktiga i Nigeria.

Det är svårt att återintegrera kvinnor till ett område med så hög arbetslöshet då det inte finns något för dem att göra. Integrationen som hjälporganisationerna sysslar med handlar mycket om att få dem att se på prostitution på något annat sätt.

- Någon hjälp att få jobb får de inte, och skulder har de fortfarande. Det är mycket komplicerat, säger Sine Plambech.

Migrationspolitik och global fattigdom

Sine Plambech är bekant med diskussionen om att ett sexköpförbud skulle kunna stävja människohandeln. De flesta kvinnor Plambech mött har enligt henne hamnat ut för exploatering främst på grund av stränga migrationslagar, inte på grund av prostitutionslagar. Det handlar mer om immigration. De börjar prostituera sig för att det är det snabbaste sättet att betala tillbaka skulden, säger Plambech. Det handlar ändå inte bara om elaka människohandlare och madamer – en kriminell migrationsindustri äntrar arenan då mänskor inte kan komma till Europa i hopp om ett bättre liv.

- Hårdare restriktioner för att komma hit bildar en marknad för att komma hit – och där börjar människohandeln, säger Plambech. Det handlar om Fort Europa, det har blivit allt svårare att ta sig in här. Vill man köpa förfalskade inresedokument är det dyrt. Vissa kvinnor vet redan innan de reser att de ska sälja sex, för andra kommer det som en överraskning. Hur som helst är den största överraskningen oftast den hur länge det kommer att ta för dem att samla ihop pengarna för att betala av den skuld de har i hemlandet. Europa orsakar delvis själv vissa delar av den människohandel som förekommer här.

Vem har ansvaret för att hjälpa de här kvinnorna?

- Om kvinnor utnyttjas på finsk mark är det Finlands ansvar, utnyttjas de i Danmark är det Danmarks ansvar. Att ha immigrationslagar som orsakar att kvinnor utnyttjas är ett europeiskt problem. Det kan inte Finland, Danmark eller Norge lösa själv. Vi måste samarbeta med Nigeria, det är inte ett isolerat land i frågan.

I slutändan handlar det om fattigdom och global ojämlikhet, påpekar Plambech. Och på vems ansvar de problemen ligger är en betydligt större fråga.

Läs också: Människohandelsoffer hamnar utanför hjälpsystemet

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle