Hoppa till huvudinnehåll

LEX Kesko och S-gruppen

Handeln är sällsynt centraliserad i Finland. S-gruppen och Kesko har en marknadsandel på över 80 procent.

För de inhemska företagen inom livsmedelsindustrin och primärproducenterna är det ett problem att det endast finns två stora kunder.

Riksdagen har omarbetat konkurrenslagen för handeln. Enligt lagen har företag med en marknadsandel på trettio procent en dominerande marknadsställning. Det innebär att de inte får oskäligt utnyttja leverantörer.

När Spotlight ringer omkring till företag i livsmedelsbranschen blir det livat i luren, men inga intervjuer. Få vill säga någonting inför en kamera, men frustrationen över att två stora kunder har en så stark ställning är påtaglig.

Några citat från bakgrundssamtal med livsmedelsföretagare.

Vi säljer till våra konkurrenter. Vill Kesko och S-gruppen sälja mina varor eller vill de sälja sina Pirkka och Rainbow-varor?

Jag är misstänksam mot att en ny lag ger någon effekt. Vilket företag skulle sätta sig upp mot K och S och anmäla dem till konkurrensverket? Det kan bli dyrt.

Läget på marknaden hindrar nyetableringar från att uppstå. Vem vill grunda ett företag om det finns två kunder?

Vi är utestängda från marknaden. Jag väljer att hålla låg profil.

Mama Ethiopia

En som ställer upp för en intervju är Wulita Besabeh, grundare till företaget Mama Ethiopia. Hon grundade ett företag som tillverkar etiopiska grytor. De säljs som djupfrysta. Att komma in i de lokala affärer var inget problem, men hennes företag lever inte på att sälja varor endast i Jakobstad. Därför ville hon komma in i sortimentet hos Kesko och S-gruppen. Efter förhandlingar kom hennes varor in hos Kesko. S-gruppen gav ett anbud som hon inte kunde acceptera.

– Egentligen så förhandlas det inte så mycket. Antingen är man med eller så inte. Det är inte så att det sker någonting olagligt, vi har bara olika situationer, säger Wulitha Besabeh.

Bild: YLE/Antti Lempiäinen wulita bezabeh

För att få bättre åtgång på varorna så har hon öppnat ett gatukök i Jakobstad för ett år sedan. Det är ett sätt att få inkomster och göra produkterna kända. Att sälja direkt till kunderna är också betydligt lättare.

– När jag började tänkte jag endast på dagligvaruhandeln. Det var dit jag skulle, men nu tror jag att gatuköket blir allt viktigare i framtiden, konstaterar hon.

Fler alternativ ger överhand

Konkurrens- och konsumentverket har i flera utredningar konstaterat att centraliseringen av handeln leder till vissa betänkliga drag. Förhandlingspositionen är svag för de mindre livsmedelsföretagen och primärproducenterna.
– Jag brukar säga att den som har fler alternativ har övertaget. För handeln är det lätt att ersätta en producent med en annan, medan livsmedelsföretagen har färre alternativ och tvingas gå med villkor som upplevs som oskäliga, säger Tom Björkroth specialforskare på Konkurrens- och konsumentverket.

Daglig varumarknaden går mot ökad centralisering. Därför är det bra att konkurrenslagen för handeln har omarbetats.
– Centraliseringen inom handeln kommer att fortsätta. Nu agerar vi proaktivt och får verktyg att ingripa innan situationen blir värre, tror Tom Björkroth.

Handeln reagerade kraftigt mot den nya omarbetade konkurrenslagen för handeln. Konkurrens befrämjas av färre regler, inte flera. När lagen har gått igenom är stämningen lugnare. Hotbilderna är om inte bortblåsta, så i varje fall mindre
– Konkurrensverket ska konsultera oss, så vi får se hurdana konsekvenser lagen får, säger Jukka Ojapelto direktör på S-gruppen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle