Hoppa till huvudinnehåll

Goda resultat kan ge mer pengar åt teatrar

Simo Heiskanen från dansteatern Glims&Gloms i kabarén Nom de Plume som har premiär i slutet på juni. Bild: Tuomo Railo simo heiskanen

Kulturminister Paavo Arhinmäki från Västerförbundet anser att statsandelssystemet för teatrar måste ses över. I nuläget delas det statliga stödet ut främst utgående från teatrarnas personalkostnader.

vänsterförbundets paavo arhinmäki
Kulturminister Paavo Arhinmäki anser att kriterierna för hur statsandelar delas ut till teatrar måste ses över. vänsterförbundets paavo arhinmäki Bild: Yle arhinmäki
Enligt Arhinmäki borde systemet i framtiden beakta mer regeringens kulturpolitiska mål. När pengar delas ut kunde staten enligt Arhinmäki till exempel beakta hur många uruppförande en teater har gjort eller hur mycket ny publik teatern lockar.

Liknande system fungerar i Storbritannien

Dansteatern Glims&Gloms har fungerat som fri teater i 13 år. Från och med i år inkluderas teatern ändå som det senaste tillskottet i statsandelssystemet. I år för de några tiotusen euro mer i stöd och enligt en av dansteaterns två grundare, Tuomo Railo, betyder det en lite stabilare tillvaro för teatern. Railo välkomnar tanken på att en del av det statliga stödet skulle betalas ut beroende på hur väl teatern har uppfyllt vissa mätbara kriterier.

- När vi har fungerat på det fia fältet har vi hela tiden bevisat kvaliteten i det vi gör. Därför tycker jag det är bra att också i statsandelarna skifta fokus till att locka ny publik eller producera nytt. Alla finansiärer måste ju kunna utvärdera kvaliteten hos de instanser de stöder, säger Railo.

Tanssiteatteri Glims & Glomsin perustajajäsen Tuomo Railo kuvattuna ulkona, taustalla vehreä kesäpiha.
Tuomo Railo på GLims&Gloms dansteater välkomar mätbara resultat i statsandelarna. Tanssiteatteri Glims & Glomsin perustajajäsen Tuomo Railo kuvattuna ulkona, taustalla vehreä kesäpiha. Bild: YLE/Nina Simberg koreograf,glims & gloms
Railo jämför med Storbritannien. Där har Arts Council England skapat kriterier för barn och ungdomskultur där man bland annat beaktar konstnärligt djup, hur originell föreställningen är eller om den bidrar till samhörighet.

”Staten vill inte kontrollera”

Katri Santtila, kulturråd på Undervisnings- och kulturministeriet säger att ministeriet nu har skickat ut en andra omgång av en provenkät. Teatrarna ska svara på en rad frågor och utgående från det ska ministeriet på hösten avgöra hurdana mätkriterier man kunde införa för teatrarna.

- Staten vill inte kontrollera vad som produceras men vi har kulturpolitiska mål. Ett är bland annat att teatrar som får statsandelar ska samarbeta med det fria teaterfältet, säger Santtila.

Idag ingår närmare 60 teatrar i statsandelssystemet. Försöket att ändra grunden för hur pengarna delas har pågått i flera år, men det har varit svårt att utarbeta kriterier som skulle passa de väldigt olika teatrarna som får stöd.

”Man får det man mäter”

Tommi Saarikivi, vd, Finlands Teatrar tycker inte att det är klokt att mäta resultat om statsstödet inte ökar. Bild: YLE/Nina Simberg finlands teatrar rf
På Finlands Teatrar rf anser man att resultatsbaserad finansiering kan fungera. Verkställande direktör, Tommi Saarikivi ställer sig ändå kritiks till att mäta en teaters verksamhet så länge det statliga stödet till teatrarna inte ökar.

- Om man inte lägger till mer pengar betyder det ju att vissa teatrar måste skära ännu mer för att de teatrar som har uppnått mätkriterierna ska få sina pengar. I praktiken leder det till att teatrar är rädda för att utsättas för mer sparåtgärder och det kan det i värsta fall leda till att man får det man mäter, säger Saarikivi.

Han är oroad för att teatrar som ingår i statsandelssystemet kan ändra på sin verksamhet för att bättre nå resultat om mätarna inte är väl genomtänkta.

Läs också "Barnkultur och tidskrifter prioriteras när tipspengar delas ut"

Läs också