Hoppa till huvudinnehåll

Landet som icke är – epokdrama om Edith Södergrans dikt och död

Regissör Tuija-Maija Niskanen och manusförfattare Eija-Elina Bergholms har med epokdramat Landet som icke är skapat en poetisk men också realistisk film om modernisten Edith Södergrans liv. Såsom diktarens liv genomsyras filmen av döden, dikten och sjukdomen.

Informationsruta

Edith Södergran (1892-1923) var en av de första modernisterna inom svensk litteratur, påverkad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism. Eftersom hon dog tidigt, vid endast 31 års ålder, hann hon inte uppleva den uppskattning och berömmelse hennes poesi senare vann runtom i världen.

Epokdramat Landet som icke är berättar om modernisten Edith Södergrans (1892-1923) liv. Dramat har regisserats av Tuija-Maija Niskanen och manuskriptet har skrivits av Eija-Elina Bergholm. Filmen är inspelad i autentiska miljöer och genomsyras av döden, dikten och sjukdomen.

Titeln kommer från dikten och diktsamlingen Landet som icke är som gavs ut efter Edith Södergrans död 1923 av Elmer Diktonius.

Edith Södergran föddes i ett medelklasshem i Sankt Petersburg. Hennes föräldrar Matts Södergran och Helena, född Holmroos, var båda finlandssvenskar, födda i Finland.

När Edith bara var några månader gammal flyttade familjen till byn Raivola på Karelska näset där hennes morfar Gabriel Holmroos köpte en villa åt dem.

I november 1908 insjuknade Edith Södergran i en lunginflammation. Nyårsdagen 1909 fastställdes att Edith var TBC-positiv. Knappt en månad efter beskedet lades hon in på Nummela sanatorium, samma sjukhus som hennes far legat på innan han avled. Detta gjorde att Edith aldrig riktigt kände sig bekväm på Nummela. Vid den här tiden var utsikterna att bli helt återställd från lungtuberkulos inte speciellt goda. 70-80 % av de sjuka avled inom en period av tio år.

Vid 24 års ålder, hösten 1916, debuterade Edith Södergan med diktsamlingen Dikter. Den väckte ingen större uppmärksamhet, även om en del kritiker var lätt förbryllade. Boken var också fylld med tryckfel, vilket tas upp i dramat.

Författaren och kritikern Hagar Olsson stod Edith Södergran mycket nära, vilket framgår av de brev från Södergran som Hagar Olsson gav ut med kommentarer, Ediths brev (1955). I Södergrans diktsamling Rosenaltaret, 1919 är flera av dikterna riktade till henne där hon kallas min syster. Hagar Olsson besökte Edith Södergran på Raivola.

Också Elmer Diktonius var Södergrans vän i ensamheten på Raivola.

Edith avled midsommardagen 1923 i sitt hem i Raivola och begravdes på bykyrkogården. Ediths grav går numera inte att hitta, men 1960 restes en staty över Edith Södergran i Raivola. Strax efter kriget döptes Raivola om till Rosjtjino, Рощино. Av Edith Södergrans hem återstår endast grundstenarna. De är belägna bakom den ortodoxa kyrka som, efter Sovjetunionens fall, återuppförts på samma plats som den tidigare kyrkan, med ledning utifrån fotografier av Edith Södergrans hus.

Drama i tv och radio

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet