Hoppa till huvudinnehåll

Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

Spädbarn vaccineras med calmette redan på förlossningsanstalten och får ett skydd för flera år framåt. I skolorna görs tuberkulinprov. Tuberkulosen hos vuxna upptäcks ofta vid de obligatoriska skärmbildsfotograferingar. Särskilt viktiga är fotograferingarna av män över 45.

Tuberkulosen är en smittosam sjukdom. Då ett nytt fall av lungtuberkulos konstateras görs som regel miljökontroll av familjemedlemmaroch på arbetsplatsen. Familjemedlemmarna undersöks under två års tid med fyra till sex månaders mellanrum. Speciellt i familjer med små barn är undersökningen av betydelse. Flera fall hittas årligen på detta sätt.

Mediciner mot lungtuberkulos kom efter andra världskriget. Läkarna ger vanligen tre sorters mediciner. Efter det fortsätter man två mediciner två år ut. Biverkningarna kan vara svåra.

Sjukhusvistelsen får inte bli en tråkig rutin. Man har tillgång till handarbete, bibliotek och sällskapsspel. Walter Häggman har varit 4 månader på sjukhus. Han är för gammal för att ha hemlängtan. Lars-Erik Grönholm är ung och i arbetslivet, han har varit på Mjölbolsta ett par veckor. Tjänsteförhållandet avbröts inte.

Den absoluta majoriteten kan botas med mediciner. Ett mera krävande ingrepp är t.ex. avtappandet av vätska från lungsäcken. I undantagsfall måste den sjuka lungan, eller en del av lungan, avlägsnas operativt.

Också lungcancer kan upptäckas på lungröntgen.

Förut insjuknade patienter från alla samhällsklasser i tuberkulos, nu är det vanligare att sådana som har det socialt svårt och sämre motståndskraft insjuknar. Personer som är socialt lyckligare lottade med bra bostad klarar sig också oftare med kortare sjukhusvistelse.

Nuförtiden kan en patient räkna med att vara frisk och smittofri efter en sanatorievistelse men det kan vara svårt att komma in i jobblivet efter en lång sjukdom. En person i goda sociala förhållanden kan komma in i yrkeslivet snabbt, men tungt arbete kräver längre väntetid. Ingrid Backman är socialkurator och hjälper med arbete, omskolning, bostad och familjehjälp.

En nyutskriven patient har framför sig en lång period av medicinering och övervakning. Kortarkivet gör det möjligt att kontrollera att patienterna kommer på undersökning. Sjukhuset har t.om. rätt att få polishjälp att få patienter till kontroller.

Vad kan man göra mera i Finland mot tuberkulosen? Intensivare skärmbildsfotografering, calmettevaccinering och medicinering. Och tätt kopplad till den allmänna sjukvården. Och så bör man hjälpa de som har det socialt svårt.

Tuberkulosen är på tillbakagång i den västliga världen 1968, i utvecklingsländerna är den ännu på frammarsch.

Hälsa och sjukdom

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Pjäsen Daniel Hjort har kallats Finlands Hamlet – författaren Josef Julius Wecksell levde hela sitt vuxna liv på mentalsjukhus

    Daniel Hjort är det stora finlandssvenska dramat.

    Pjäsen Daniel Hjort räknas ofta som det största finlandssvenska dramat. Vid succépremiären 1862 insjuknade dock den 24-åriga författaren Josef Julius Wecksell psykiskt. Han kom att tillbringa resten av sitt liv på Lappvikens sjukhus. Carl Mesterton filmatiserade Daniel Hjort på Åbo slott 100 år efter premiären.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

  • Finlands första år i Bryssel

    Livet har förändrats i och med EU-medlemskapet.

    Hur såg finländarna och europarlamentarikerna på EU-medlemskapet åren efter att man gått med?

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Fårskall och storslakt 1955

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö.

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö i oktober 1955. Alla fåren skall in från holmarna för att klippas och slaktas.

  • Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

    Se reportage från 1960-talet och framåt.

    I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Mayday Estonia – den sista timmen

    En tidslinje över det som skedde då M/S Estonia sjönk 1994.

    Det blåser friskt då M/S Estonia avgår från Tallinn mot Stockholm klockan 19.15 den 27 september 1994. Hon är en kvart försenad och har 989 personer ombord. Passagerarna ser fram emot god mat, drinkar och dans. Ingen av dem vet att endast 137 ska komma i land igen.

  • Båkens hemlighet

    En barnfilm i sommarmiljö.

    "Oj om man skulle få vara med om ett riktig sommaräventyr", tänker Mia. Men vad är det som guppar i vattnet? Båkens hemlighet är ett sommaräventyr för barn, med hav, båtar och mystiska öar.

Nyligen publicerat - Arkivet