Hoppa till huvudinnehåll

Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

Spädbarn vaccineras med calmette redan på förlossningsanstalten och får ett skydd för flera år framåt. I skolorna görs tuberkulinprov. Tuberkulosen hos vuxna upptäcks ofta vid de obligatoriska skärmbildsfotograferingar. Särskilt viktiga är fotograferingarna av män över 45.

Tuberkulosen är en smittosam sjukdom. Då ett nytt fall av lungtuberkulos konstateras görs som regel miljökontroll av familjemedlemmaroch på arbetsplatsen. Familjemedlemmarna undersöks under två års tid med fyra till sex månaders mellanrum. Speciellt i familjer med små barn är undersökningen av betydelse. Flera fall hittas årligen på detta sätt.

Mediciner mot lungtuberkulos kom efter andra världskriget. Läkarna ger vanligen tre sorters mediciner. Efter det fortsätter man två mediciner två år ut. Biverkningarna kan vara svåra.

Sjukhusvistelsen får inte bli en tråkig rutin. Man har tillgång till handarbete, bibliotek och sällskapsspel. Walter Häggman har varit 4 månader på sjukhus. Han är för gammal för att ha hemlängtan. Lars-Erik Grönholm är ung och i arbetslivet, han har varit på Mjölbolsta ett par veckor. Tjänsteförhållandet avbröts inte.

Den absoluta majoriteten kan botas med mediciner. Ett mera krävande ingrepp är t.ex. avtappandet av vätska från lungsäcken. I undantagsfall måste den sjuka lungan, eller en del av lungan, avlägsnas operativt.

Också lungcancer kan upptäckas på lungröntgen.

Förut insjuknade patienter från alla samhällsklasser i tuberkulos, nu är det vanligare att sådana som har det socialt svårt och sämre motståndskraft insjuknar. Personer som är socialt lyckligare lottade med bra bostad klarar sig också oftare med kortare sjukhusvistelse.

Nuförtiden kan en patient räkna med att vara frisk och smittofri efter en sanatorievistelse men det kan vara svårt att komma in i jobblivet efter en lång sjukdom. En person i goda sociala förhållanden kan komma in i yrkeslivet snabbt, men tungt arbete kräver längre väntetid. Ingrid Backman är socialkurator och hjälper med arbete, omskolning, bostad och familjehjälp.

En nyutskriven patient har framför sig en lång period av medicinering och övervakning. Kortarkivet gör det möjligt att kontrollera att patienterna kommer på undersökning. Sjukhuset har t.om. rätt att få polishjälp att få patienter till kontroller.

Vad kan man göra mera i Finland mot tuberkulosen? Intensivare skärmbildsfotografering, calmettevaccinering och medicinering. Och tätt kopplad till den allmänna sjukvården. Och så bör man hjälpa de som har det socialt svårt.

Tuberkulosen är på tillbakagång i den västliga världen 1968, i utvecklingsländerna är den ännu på frammarsch.

Hälsa och sjukdom

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet