Hoppa till huvudinnehåll

Aseptik

Ignaz Semmelweis.
Ignaz Semmelweis. Ignaz Semmelweis. Bild: Peter Gugerell aseptik

I dag är det den naturligaste sak att alla operationer utförs med sterila instrument och vi tvättar händerna för att hålla det rena rent. Eller det borde vara det. Men det slarvas fortfarande med handhygienen på sjukhus. Det är ändå ingenting mot situationen vid mitten av 1800-talet, då man inte visste någonting om hur viktig aseptiken var.

Den ungerska läkaren Ignaz Semmelweis (född Semmelweis Ignác Fülöp) arbetade vid Allgemeines Krankenhaus i Wien, där det fanns två förlossningsavdelningar. Semmelweis förundrade sig över att dödligheten var så mycket högre på första förlossningsavdelningen än på andra. På första avdelningen, där läkare utbildades, dog tio procent av kvinnorna i barnsängsfeber. På andra avdelningen, där barnmorskor utbildades, dog bara tre procent.

Semmelweis satte upp 23 hypoteser, och testade var och en av dem.

• Kunde det finnas en smitta som spreds via dålig luft, miasma? Eftersom luften som nådde båda avdelningarna rimligtvis borde vara likadan förkastades den teorin.
• Patienttätheten var högre på första avdelningen. Ledde det till sämre förhållanden med högre dödlighet? Men när man undersökte hur patienttätheten varit sågs ingen större skillnad mellan klinikerna.
• Var läkarkandidaterna oskickliga och skadade kvinnorna? Eftersom man inte kunde se några skador avfärdades detta.
• Kände kvinnorna skam för att de blev undersökta av unga män? Det kunde inte heller bevisas.
• De unga kvinnor som skulle föda barn kände också till de stora riskerna på första avdelningen, och många blev helt ifrån sig då de blev inskrivna på läkaravdelningen. Kunde deras rädsla vara orsaken till dödsfallen?
• Prästen som kom med dödsbud passerade genom första avdelningen. Kunde åsynen av honom skrämma kvinnorna? Semmelweiss övertalade prästen att gå en annan väg men detta påverkade inte dödligheten.

Semmelweis försökte ändra rutinerna. Man vädrade lokalerna. Man målade om väggarna. Enligt den gamla, erfarna och konservativa professorn var orsaken ett genius epidemicus – en viss typ av epidemi som de inte bara var maktlösa mot utan också helt utan skuld.

Så här rena var inte skalpellerna på Semmelweis dagar ... Bild: Yle rättsläkare
Det var först då Semmelweis goda vän och kollega Jakob Kolletschka dog, som han av misstag kom på orsaken. Kolletschka hade tidigare under en obduktion skurit sig på en skalpell. Då man efteråt undersökte Kolletschka var hans inre organ lika deformerade som hos de kvinnor som dött i barnsängsfeber.

Semmelweis drog slutsatsen att det var likpartiklar som orsakade barnsängsfeber, och att de spreds av läkarstuderande som både obducerade lik och hjälpte till att förlösa kvinnor. Han bestämde omedelbart att all vårdpersonal måste tvätta händerna med klorkalk, och att alla instrumnet skulle tvättas efter användning. Dödligheten gick snabbt ner till en procent, men det övertygade inte de gamla erfarna läkarna. Enligt dem var varje människa unik, och dödsorsakerna var alla olika. Skulle läkarna ha medgett att det enda som behövdes var renlighet, skulle de också ha medgett att det var deras fel att många kvinnor hade dött, helt i onödan.

Semmelweis blev rasande på sina kolleger, och istället för att samla bevis för sin teori, började han kontrollera att alla tvättade sina händer med klorkalk. Men den konservativa ledningen fick nog. Semmelweis anklagades för att föra fram ogrundade teorier, och när han ansökte om att få sitt förordnande förlängt så blev det avslag. Istället återvände han till Budapest, där han införde obligatorisk handtvätt, och dödligheten på förlossningsavdelningen gick ner. Men igen blev han osams med sina kolleger. Han skrev en vetenskaplig artikel om sina rön, men den första var skriven på ungerska och den andra på en rotvälska av tyska, som ingen riktigt förstod. Han skrev arga brev till andra läkare och kallade dem ansvarslösa mördare. Till slut sattes han in på mentalsjukhus, där han dog.

Det var först efter att Louis Pasteur 15 år senare ställde upp bakterieteorin, som Semmelweis iakttagelser visade sig vara korrekta och blev accepterade. Semmelweis hade visserligen misstagit sig i fråga om likpartiklar, men slutsatserna var korrekta - att man måste tvätta händerna för att inte sprida smittan. I dag används begreppet "Semmelweis reflex" för att beskriva hur man automatiskt avfärdar ickepassande information, sådant som avviker från invanda mönster.

Källor:
Dr. Semmelweis’ Biography (hämtat 7.5.2013).
Gunnarsson, Ronny (2009) Vetenskapsteori (hämtat 11.5.2013).
Lagercrantz, Gabriel (2007) Omvärlden och personligheten stjälpte Semmelweis’ vetenskapsteori, i Läkartidningen 2007-05-16 nummer 20.
Morner, Marco (2008) Otack är världens lön. Tidskriften Smittskydd. (hämtat 11.5.2013).
Rydén, Daniel (2012) 101 historiska misstag. Lund: Historiska Media.

Nyligen publicerat - Vetenskap