Hoppa till huvudinnehåll

Dagens misstag: Dynamit

Etikett på ursprungsförpackningen för Alfred Nobels dynamit
Etikett på ursprungsförpackningen för Alfred Nobels dynamit Bild: CC BY-SA / Tomas Eriksson http://commons.wikimedia.org/wiki/User:Tomas_er extradynamit

Alfred Nobels pappa Immanuel tillverkade under Krimkriget minor och torpeder för den ryska marinen, och han började experimentera med nitroglycerin, en oljehaltig vätska som användes som hjärtmedicin. Problemet var att nitroglycerin exploderade under vissa förhållanden, men ingen visste riktigt när eller varför.

Alfred Nobel
Alfred Nobel Alfred Nobel Bild: Yle alfred nobel
Efter kriget fortsatte Alfred Nobel med experimenten. Han visste att ämnet inte exploderar med stubin, så han uppfann tändhatten, en liten laddning som antänder andra sprängämnen. Alfred, hans yngre bror Emil och Immanuel Nobel experimenterade med olika blandningar av krut och nitroglycerin som kunde användas till minor och sprängningar, samtidigt som Alfred Nobel fortsatte sina försök med ren nitroglycerin.

År 1864 inträffade i deras fabrik en våldsam explosion som dödade sex personer, bland dem Emil. Samtidigt hände flera svåra explosionsolyckor i andra länder, så fastän nitroglycerinet var effektivt till exempel vid sprängningarna av flera järnvägstunnlar, så stiftades i flera länder lagar som förbjöd användandet av Nobels sprängolja.

Alfred försökte hitta ett ämne att blanda nitroglycerin med, så att det blev mer stabilt men fortfarande var effektivt som sprängämne. Han provade med att blanda in sand, kol, cement, sågspån och rågmjöl för att få en stabil deg. Inget av dessa fungerade, och enligt vissa historier kom han nu på lösningen av misstag. Han gjorde sina försök på en fabrik i norra Tyskland, där det vid Elbes stränder finns kiselgur, som är en vitgrå, mjölig jordart.

En dag hade sågspånet som man brukade packa in niktroglycerindunkarna i tagit slut, och istället tog arbetarna kiselgur, som sög upp oljan som läskpapper. Alfred blandade tre delar sprängolja med en del kiselgur, och fick en stabil och formbar deg med sprängkraft. Dynamiten var född. Alfred Nobel tog patent på dynamiten 1867 och den gjorde honom världsberömd.

Men museiläraren Olof Somell vid Nobelmuseet i Stockholm vill inte kalla uppfinningen ett misstag. Alfred Nobel hade en otrolig experimentlust och dynamiten var istället slutpunkten på flera år av försök, stickspår och misslyckanden. Han hade drygt 350 patent över hela världen på olika uppfinningar. Och trots att dynamiten fungerade bra, så fortsatte Alfred att experimentera med andra ämnen. Han uppfann spränggelatin, som kunde användas under vatten, och ballistit - ett krut som inte gjorde rökmoln då man använde det.

Källor:
Manchester, Harland (1966) Människan bakom nobelprisen, i Berömda män genom tiderna. Stockholm. Skåneoffset Ab.
Selivanova, Alexandra (2012) Alfred Nobel. (hämtat 10.6.2013).
Somell, Olof (intervju 26.2.2013)

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap