Hoppa till huvudinnehåll

Läkemedlet Botox

Bild: SVT skönhetsoperation

Botulinumtoxin är ett av de giftigaste ämnena i världen. Giftet förlamar de nerver som ska aktivera kroppens muskler. Musklerna förlamas, och när giftet har verkat i kroppen ett tag kan man inte längre andas.

Den amerikanska doktorn Alan Scott var med att utveckla giftet för medicinska ändamål. Genom att späda ut giftet kunde det i en mycket försvagad form användas för att förlama musklerna för en tid, cirka 3-4 månader. Scott behandlade skelögda patienter med medicinen som fick namnet Botox.

Ögonläkaren Jean Carruthers i Vancouver behandlade sedan sina patienter med botox. En patient hade den ovanliga sjukdomen blefarospasm, som innebär okontrollerade blinkningar och spasmer kring ögat. Botoxen hjälpte, men patienten ville ha mer botox, helst i pannan. Patienten tyckte nämligen att hon såg yngre ut, och särskilt att hennes Sibeliusrynkor, rynkorna mellan ögonbrynen, hade försvunnit.

Carruthers nämnde saken för sin man, hudläkaren Alastair, och det visade sig att han hade många patienter som ville bli av med rynkor i ansiktet. Paret Carruthers började i liten skala prova sig fram. Den första kunden var deras kanslist Cathy Bickerton, och efter den lyckade rynkutslätningen rullade allt snabbt vidare. Det dröjde inte många år förrän Carruthers så småningom helt och hållet kunde ägna sig åt skönhetsoperationer.

År 2005 var botox världens näst mest sålda läkemedel, näst efter Viagra. I Finland görs cirka 6 000 botoxingrepp årligen, men alla är inte skönhetsoperationer. Man kan förlama svettkörtlar eller fortsättningsvis åtgärda muskelspasmer.

Källor:
Ashenburg, Katherine (2009) Skin Deep, i Vancouver Magazine, June 2009, ss.46-51.
Historien bakom Botox (2008) (hämtat 21.5.2013).
Illustrerad Vetenskap (2013) Hur slätar botox ut rynkor? (hämtat 21.5.2013).
Suhonen, Eeva (2008) Botoxin hinta, i Animalia-lehti 4/2008.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap