Hoppa till huvudinnehåll

Nittio års fängelse för krigsbrott i Bangladesh

Ghulam Azam, Jamaat-e-Islamis ledare sedan 1957
Ghulam Azam blev ledare för Jamaat-e-Islami 1957. Ghulam Azam, Jamaat-e-Islamis ledare sedan 1957 Bild: EPA / Ahmad Fayyaz ghulam azam

Den kontroversiella krigsförbrytardomstolen i Bangladesh fällde på måndagen en framstående islamistledare för krigsbrott under landets befrielsekrig 1971.

Den 90-årige Ghulam Azam dömdes till 90 års fängelse för delaktighet i brott mot mänskligheten.

Azam ledde det största islamistiska partiet Jamaat-e-Islami i Pakistan under inbördeskriget. Partiet var det största islaimstpariet i både Väst- och Östpakistan och motsatte sig att Pakistan skulle delas i två stater för att det skulle splittra de pakistanska muslimerna.

Ghulam Azam anklagades för att ha organiserat milisgrupper som terroriserade och mördade människor som ville ha självständighet för det dåvarande Östpakistan.

Kriget i Östpakistan varade i nio månader. Det slutade med att Indien marscherade in till stöd för självständighetsrörelsen och tvingade den pakistanska armén till kapitulation.

Uppskattningarna om hur många som dödades under befrielsekriget varierar stort. Bangladesh hävdar officiellt att tre miljoner människor dödades och 200 000 kvinnor våldtogs av den pakistanska armén och dess kollaboratörer i Östpakistan.

En del oberoende forskare tror att det rörde sig om en halv miljon döda.

Krigsförbrytardomstolen instiftades 2009 då Awamiförbundet under ledning av den första presidenten Mujibur Rahmans dotter Hasina Wajed vunnit en storseger i parlamentsvalet året innan.

Dess verksamhet har präglats av kontroverser och anklagelser om att vara ett politiskt verktyg.

I maj dömdes Jamaat-e-Islamis viceordförande Muhammad Kamaruzzaman till döden för bland annat folkmord. Han hölls gripen i över ett år utan att få veta vad han anklagades för och han anser själv att domen var politiskt motiverad.

På grund av samarbetet med den pakistanska armén under kriget förbjöds Jamaat då Bangladesh blev en självständig stat och president Rahman fråntog Ghulam Azam hans medborgerskap. Azam flydde till utlandet.

Efter militärkuppen 1975 tilläts Jamaat-e-Islami igen och har fått verka sedan dess. I det senaste parlamentsvalet 2008 fick partiet fem platser av 300 i parlamentet.

Läs också