Hoppa till huvudinnehåll

Belgarnas blivande kung har stora utmaningar framför sig

Belgien får en ny kung på sin nationaldag på söndag då Albert den andre abdikerar eller lämnar tronen till förmån för sin son prins Philippe. Kungen i Belgien har varit en enande symbol mellan de fransktalande och holländsktalande, men många flamländare anser att kungafamiljen är för franskspråkig.

−Den viktigaste maktbefogenheten som kungen har är kopplad till regeringsbildningen, berättar Herman Matthijs, statsvetarprofessor vid universitet i Gent.

Kungen utser regeringssonderaren som sedan ofta får ett försprång i regeringsförhandlingarna och blir ny regeringschef. Den här maktbefogenheten finns inte ens inskriven i grundlagen utan är mera av en tradition. Kung Albert den andre spelade en aktiv roll då Belgiens politiska partier hade svårt att få ihop en regering efter det senaste valet, det tog ju hela 541 dagar. Kungen har alltså stått för en kontinuitet, men de är inte alla som gillar att kungen, som har ärvt sin position, spelar en roll i politiken.

−Man kan säga att frågan om att kungen bara ska en symbolisk roll också är en språkstrid. De holländsktalande flamländska partierna vill minska kungens inflytande och gå i samma riktning som i till exempel Sverige eller Nederländerna, medan de franskspråkiga partierna vill hålla fast vid nuvarande system, berättar professor Herman Matthijs.

Albert II med son Philippe. Bild: EPA/OLIVIER HOSLET philippe

60 procent av belgarna talarna ju holländska och 40 procent franska.

Det finns de som vill går betydligt längre. Belgiens största parti heter N-VA, den nya flamländska alliansen, som är i opposition. Partiet strävar efter att gradvis montera ner kungadömet Belgien och vill i stället införa en flamländsk republik med en president. Theo Francken är parlamentsledamot för N-VA.

−I en demokrati måste ett statsöverhuvud vara valt av folket. Demokrati rimmar illa med monarkin, den är en kvarleva från medeltiden, anser Francken. Han menar att hela Belgien är en konstgjord nation med två språkgrupper, landet skapades som en buffertstat 1830 av England, Tyskland och Frankrike.

Herman de Croo är en annan parlamentsledamot från de flamska liberalerna. Han är tidigare talman för parlamentet och en nära vän till kungafamiljen. Han säger att Philippe eller Filip, som han stavas på holländska, blir en bra kung, men annorlunda än den nuvarande kungen Albert II.

−Prinsen är konservativare, försiktigare och lite stelare, men han kan öppna sig och blomma upp, tror Herman de Croo.

En opinionsmätning som RTL publicerade nyligen visade att bara 42 procent av flamländarna har någorlunda eller stort förtroende för att Filip ska kunna sköta sina åligganden som kung, medan 65 procent av de franskspråkiga anser det.

−Kungen och kungafamiljen är frankspråkig och det är en minoritet i Belgien. Kung Albert talar bra holländska men flera andra i kungafamiljen talar en bristfällig holländska, anser Theo Francken från N-VA. Föreställ er att kungafamiljen inte talar sitt lands majoritetsspråk ordentligt, det är unikt, tror han.

Den blivande kungen Philippe/Filip får en svår uppgift framför sig. Frågan är om han klarar av att hålla ihop Belgien på samma sätt som sin far. Den första stötestenen kan komma redan inom ett år då parlamentsval hålls och större krav ställs på en separation mellan holländsktalande flamländarna och fransktalande vallonerna.

Dan Ekholm, Bryssel

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes