Hoppa till huvudinnehåll

Dagerrotyp

Louis Daguerre.
Louis Daguerre. Bild: Jean-Baptiste Sabatier-Blot (1801-1881) louis daguerre

Nicéphore Niepce tog världens första fotografi år 1822 med en camera obscura, en föregångare till dagens kameror. Men hans metod att med asfalt fixera fotot var arbetsdrygt och resultatet suddigt. Också Louis Jacques Mandé Daguerre var intresserad av camera obscuran och de två började samarbeta. Daguerre experimenterade med olika metaller och framställde polerade kopparplåtar med en tunn hinna av silverjodid. Men hur han än försökte få fram bilder blev de bara matta och ljusa.

En gång satte han en färdigt belyst plåt i ett skåp som innehöll kemikalier. Efter några dagar tog han fram den för att putsa den och återanvända den, då han till sin förvåning fick se en tydlig bild på plåten. För att få reda på vilken kemikalie som hade reagerat med silvret tog han varje kväll bort en kemikalie samtidigt som han provade med en ny belyst plåt. Men trots att han till slut tagit bort alla kemikalier blev det ändå ett fixerat foto på plåten. Då han nu noggrant undersökte skåpet hittade han på en hylla några droppar kvicksilver från en termometer som gått sönder. Genom experiment kunde han bevisa att det var kvicksilverångor som i ett mörkt utrymme fick silver- och kvicksilverkristaller (amalgam) att bilda en spegelvänd bild på plåten.

Finlands första fotografi togs bara fyra år senare då Henrik Kajander 1842 tog en dagerrotyp av Nobels hus i Åbo. Huset har rivits, vilket många anser är ett av Åbos många byggnadsmisstag. Och släkten Nobels misstag är sedan en helt annan historia.

Källor:
Riksarkivet (2011) Daguerrotypi – att ”plåta” med kopparplåt (hämtat 6.3.2013).
Roberts, Royston (1998) Sattuma tieteessä: onnekkaitten oivallusten historiaa: serendipisyys. Helsinki: Yliopistopaino.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap