Hoppa till huvudinnehåll

Universums innehållsförteckning, del 8: Syre

Blågröna alger
Blågröna alger gav urjorden sin syrehaltiga atmosfär. Blågröna alger Bild: Anna Paloheimo / Pyhäjärvi-instituutti vatten

Det som vi alla behöver för att andas. Ett dödligt gift för livet på den tidiga jorden. Ämnet som får din bil att rosta.

En av livets grundstenar på jorden. Syre är det tredje vanligaste grundämnet i universum, bara väte och helium förekommer i större mängder. Också här på jorden finns det rikligt med syre. Inte bara i atmosfären som består av ungefär 20 procent syre, utan också i själva jordskorpan, av vilken nästan 50 procent är syre.

Syre är väldigt kvickt att reagera med nästan alla andra grundämnen, utom med ädelgaserna helium och neon. Och när det förenar sig med andra ämnen bildar det oxider. Det bäst kända exemplet är kanske järnoxid, eller det där som vi kallar rost. Koldioxid är också bekant för de flesta. Ja, och så diväteoxid förstås, eller som vi säger i vardagligt tal, ”vatten”.

I och med att syre är huvudkomponenten i vatten så betyder det att du och jag och allt annat som lever här på jorden också i huvudsak består av syre. Men det räcker inte, vi behöver naturligtvis andas syre också. Men eftersom syre som sagt är väldigt kvickt att reagera med andra ämnen, så skulle syret i luften snart ta slut om växterna inte ständigt skulle pumpa ut mer av det i atmosfären genom sin fotosyntes.

Den enes bröd...

Fast så här har det ju inte alltid varit. Faktum är att atmosfären var syrefri under nästan hälften av jordens historia. Men för ungefär två och en halv miljard år sedan hände något dramatiskt: små organismer vid namn cyanobakterier dök upp och började producera massiva mängder syre genom en ny process som de hade uppfunnit: just det, fotosyntes.

Det här var ju i det långa loppet goda nyheter för oss, men för allt annat liv på jorden under den här tiden innebar det en katastrof. För den tidens livsformer var syre ett dödligt gift, och den stora, plötsliga syresättningen av atmosfären gav upphov till en av de största massutrotningarna i jordens historia. Men å andra sidan uppstod helt nya livsformer som drog nytta av den syrehaltiga luften. Bland dem våra tidigaste förfäder. Den enes bröd, den andres död.

Cyanobakterierna, de finns förresten kvar än i denna dag. Vi brukar ibland kalla dem blågröna alger.

Nästa vecka i Kvanthopps serie om våra grundämnen: Fluor.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap