Hoppa till huvudinnehåll

Språkgnabbet var värre förr

Sture Lindholm
Sture Lindholm Bild: Yle/Monica Slotte lindholm sture

Språkkulturen och det språkliga klimatet har varierat beroende på vilken ort vi talar om i Västnyland, konstaterar Sture Lindholm, historiker och författare.

- Hela trakten var ursprungligen svenskspråkig men i och med industrialiseringen förekom en stor inflyttning. Det kom finska arbetare till trakten då Hangö grundades, så också till bruken i Billnäs och Fiskars.
Pojo och Karis lockade också nya och finska invånare. Ekenäs blev kvar som en svensk kärnbygd där den svenska befolkningen var i majoritet.

Om någon i dag tycker att det är svårt att förstå och acceptera det andra inhemska och människor som talar annat än ens modersmål så är det inget mot de språkstrider som blossade upp tidigare i vårt land.

- Det var verkligt hätska debatter på många håll i samhället på 1910 och 20-talen. Studerande ungdom i Helsingfors gick ute med målpytsar och målade över skyltar på det motsatta språket.
Det hela slutade med en kompromiss på nationell nivå: språklagen från 1922 garanterade två nationalspråk, påminner Lindholm.

Historiskt hett

Den 30 juli var det exakt 150 år sedan finskan blev ett officiellt språk i vårt land, vid sidan om svenskan. Kejsar Alexander den andre stadfäste det så kallade Snellmanska språkmanifestet vilket medförde att finsktalade nu kunde få service på sitt modersmål. Härefter svallade de nationalistiska känslorna höga bland fennomaner och svekomaner. En präktig språkstrid kulminerade då Finland blev självständigt och man frågade sig vilket språk landet skulle tala.

Öppna reviren

Nu talar vi mycket om svenskars inställning till finnar. De som nu har hörts är en liten grupp som håller sig till det äktsvenska tänkandet, precis som motsvarande grupp på finskt håll.

- Ett sätt att bekämpa fördomar är att lära känna någon från den motsatta språkgruppen. Gör man inte det blir man lätt inskränkt. Okunskap och ovana vid det nya gör att man låser sig i sina positioner. Det märks också i människors inställning till romer, ryssar eller kurder. Det florerar en hel del fördomar bland oss i dag, noterar Lindholm.

Ny upplaga

Sture Lindholms första bok Röd galenskap, vit terror ges nu ut i en fjärde upplaga. Boken som har varit slutsåld handlar om inbördeskriget och Västnyland 1918.

- Det var ett så känsligt år och ett ämne som det länge var omöjligt att prata om. På sätt och vis finns det många likheter med språkdebatten vi har här nu.

Lindholm deltar i författarträffen i Rilax, Bromarv på lördag. Där berättar han om sin bok En motgångarnas man. Den handlar om Tenalabon Ernst Wikstedts färgstarka levnadsöde, från rödgardist till socialdemokratisk lokalpolitiker.