Hoppa till huvudinnehåll

Vivaldi och Beatles kittlar hjärnan på olika sätt

Patienter som får musikterapi
De nya rönen kan hjälpa utveckla musikterapi Patienter som får musikterapi Bild: Yle musikterapi

Musik aktiverar stora delar av hjärnan, men olika slags musik aktiverar olika delar av hjärnan, visar ny forskning från Jyväskylä universitet.

Forskningen visar att hjärnan processerar vokal- och instrumentalmusik olika. Instrumentalmusik aktiverar den högra hjärnhalvan mer, medan musik som innehåller text i sin tur aktiverar den vänstra hjärnhalvan mer.

Enligt Akademiprofessor Petri Toiviainen vid Jyväskylä universitet bekräftar forskningen resultat från tidigare undersökningar.

- Musikens hälsoeffekter är vetenskapligt bevisade. I fråga om exempelvis stroke- och demenspatienter så har man kunnat bevisa att musik förbättrar patienternas livskvalitet, men man har inte vetat så mycket om de processer som ligger bakom, säger Toiviainen.

Enligt Toiviainen kan den nya forskningen bidra till att utveckla en mer effektiv musikterapi för olika patientgrupper, när olika slags musik kan användas för att aktivera olika delar av hjärnan.

Forskargruppen som består av forskare från Finland, Danmark och Storbritannien har också utvecklat ett nytt sätt att undersöka hur hjärnan processerar musik. För första gången har man lyckats använda riktig musik i undersökningen.

Enligt Toiviainen har man tidigare varit beroende av syntetiska musikliknande impulser.

I forskningen ingick musik av bland annat Antonio Vivaldi, Miles Davis, Astor Piazzolla och The Beatles. Enligt Toiviainen ville man använda sig av så varierande musik som möjligt för att få fram skillnader i hjärnaktiviteten.

Forskningen visar att musik aktiverar flera delar av hjärnan som anknyter till hörsel, motorik och det limbiska systemet. Dessutom visar forskningen att en stark puls i musiken aktiverar de motoriska områdena i hjärnan.

- Det finns ett samband mellan musik och rörelse, det vet vi. Man blir ju nästan tvungen att röra på sig när man hör musik med en stark puls. Man börjar stampa med foten, knacka med fingret eller nicka med huvudet, säger Toiviainen, och tillägger att man nu vet vad som orsakar detta.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes