Hoppa till huvudinnehåll

Hur hitta studiemotivationen?

sluta panta
sluta panta Bild: YLE sluta panta

”Jag har tappat motivationen, jag är ointresserad av mitt ämne.”
”Om jag fick lite inspiration någonstans ifrån så skulle jag komma framåt.”
”Jag är egentligen jätteintresserad av mina studier men får ändå ingenting till stånd.”

Känner du igen dig själv i dessa citat? De beskriver hur vi ofta talar om bristen på motivation. Det är inte ovanligt att vi missuppfattar motivation som någonting utanför oss själva som vi behöver vänta på och som skall komma till oss, innan vi kan börja göra någonting. Eller som någonting vi kan förlora. Eller alternativt som en inre drivkraft som vi antingen bara har eller inte har i en given stund, som är utom vår egen kontroll. Det kan också finnas en missuppfattning att vi alltid måste känna oss motiverade för att kunna göra ett bra arbete. Det stämmer nödvändigtvis inte. Vanligen växer motivationen och engagemanget när vi väl kommit igång med en uppgift. Vi förstår helheten, vi vet mera. Ju mer vi vet och är insatta i ett ämne, desto lättare är det att förstå varför det kan vara viktigt, varför det är betydelsefullt. Och då är det lättare att vara motiverad.

Motivation växer och byggs upp i samspel med det ämne som du studerar, samt i samspel med lärare och studiekamrater. Motivationen är alltså inte en fast egenskap som man antingen har eller inte har. Motivationen förändras, utvecklas och varierar under studiernas gång och du kan själv påverka hur motiverad du är. Och det finns sätt att göra det på.

Det finns både s.k. inre och yttre motivation. Du upplever ofta en inifrån styrd motivation då aktiviteten eller uppgiften du håller på att utföra känns engagerande och belönande i sig. Du behöver då inte en yttre belöning för att vilja fortsätta anstränga dig. Motivationen är mer utifrån styrd då resultatet av det du gör avgör hur motiverad du är. Det kanske finns en belöning (t.ex. studiepoäng, beröm, nyttig färdighet i arbetslivet) i sikte efter att uppgiften är slutförd? Eller så finns det en ”bestraffning” (t.ex. uteblivet studiestöd, fördröjda studier) som hotar ifall du inte slutför uppgiften. Hur vi motiveras varierar, det är normalt. Yttre motivation kan förändras till inre, de kan existera samtidigt och variera mellan olika tidpunkter och uppgifter.

Motivationen är på ett avgörande sätt beroende av vad omgivningen erbjuder. Den inre motivationen växer då du har möjlighet att uppleva (Ryan & Deci, 2002):

1. Tilltro – till att du kan, eller kommer att kunna bara du kämpar vidare. Att dina förmågor räcker till, trots ibland utmanande situationer. Att du har möjlighet att lyckas, och utveckla en känsla av kompetens – ”Jag klarar detta!”
2. Autonomi – att du har äganderätt till dina studier och du kan styra ditt eget sätt att studera. ”Detta är mitt eget. Så här gör jag.”
3. Delaktighet – att du tillhör studiegemenskapen, gruppen. Att det som ni studerar angår dig. ”Jag hör hemma här, det här berör mig”.

Tips för hur du kan jobba med din motivation:

Fundera en stund på vad du själv motiveras bäst av? Är det t.ex. av att

1. Belöna dig själv?
2. Arbeta tillsammans med någon annan?
3. Få ökad förståelse för ett ämne?
4. Föreställa dig slutresultatet?
5. Något annat, vad?

Du kan stegvis bygga upp din motivation genom att skapa dina egna mål och delmål. Ett motiverande mål är:

o Specifikt och tillräckligt konkret definierat
o Tidsbundet (har en deadline, ett tidsschema)
o Mätbart (du kan veta när du har uppnått det)
o Lämpligt utmanande, realistiskt (känns möjligt att uppnå)

Att vara tillfreds med livet hänger ihop med att människan har flera meningsfulla och tillfredsställande projekt i livet. Det är viktigt att hitta en balans mellan studierelaterade mål och andra mål i livet som känns viktiga. Då mår du bättre.

Människan lär sig lättare sådant som hon tror att hon är bra på. Vad har du för uppfattning om dina egna styrkor? Försök bli medveten om dem. Du kan fråga dig själv: I vilka situationer litar jag på mig själv? I vilka är jag osäker? Vilka uppgifter undviker jag? Vad tar jag energiskt itu med?

Kom ihåg att:

o Våga prova! Motivationen föds av att man gör saker – inte genom att vänta. Det är ok att misslyckas, du lär dig.
o Hjälp dig själv att börja jobba genom tillräckligt enkla, små mål och korta studiepass. Ofta är det lättare att fortsätta när man väl kommit igång.
o Ändra dina mål och dina planer när de inte fungerar! Att flexibelt kunna justera sina personliga mål till förändrade krav i livet är en värdefull kompetens. Du ger dig själv en chans att lyckas. Mål som upplevs möjliga att uppnå hänger ihop med välmående.
o Utöva en ”Baby steps”- filosofi. Dela in stora målsättningar i mindre delmål. Fokusera på en sak i gången. Kom ihåg: Lite är mycket mer än ingenting. Belöna och uppskatta dig själv för små framsteg.

//Susanne Tiihonen

Källor:

Material framställt gemensamt av studiepsykologerna vid Universitetspedagogiska forsknings- och utvecklingsenheten, Helsingfors universitet.
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2002). An overview of self-determination theory. I E. L. Deci & R. M. Ryan (Red.), Handbook of self-determination research (s. 3-33). Rochester, NY: University of Rochester Press.

Läs också