Hoppa till huvudinnehåll

Hur hitta studiemotivationen?

sluta panta
sluta panta Bild: YLE sluta panta

”Jag har tappat motivationen, jag är ointresserad av mitt ämne.”
”Om jag fick lite inspiration någonstans ifrån så skulle jag komma framåt.”
”Jag är egentligen jätteintresserad av mina studier men får ändå ingenting till stånd.”

Känner du igen dig själv i dessa citat? De beskriver hur vi ofta talar om bristen på motivation. Det är inte ovanligt att vi missuppfattar motivation som någonting utanför oss själva som vi behöver vänta på och som skall komma till oss, innan vi kan börja göra någonting. Eller som någonting vi kan förlora. Eller alternativt som en inre drivkraft som vi antingen bara har eller inte har i en given stund, som är utom vår egen kontroll. Det kan också finnas en missuppfattning att vi alltid måste känna oss motiverade för att kunna göra ett bra arbete. Det stämmer nödvändigtvis inte. Vanligen växer motivationen och engagemanget när vi väl kommit igång med en uppgift. Vi förstår helheten, vi vet mera. Ju mer vi vet och är insatta i ett ämne, desto lättare är det att förstå varför det kan vara viktigt, varför det är betydelsefullt. Och då är det lättare att vara motiverad.

Motivation växer och byggs upp i samspel med det ämne som du studerar, samt i samspel med lärare och studiekamrater. Motivationen är alltså inte en fast egenskap som man antingen har eller inte har. Motivationen förändras, utvecklas och varierar under studiernas gång och du kan själv påverka hur motiverad du är. Och det finns sätt att göra det på.

Det finns både s.k. inre och yttre motivation. Du upplever ofta en inifrån styrd motivation då aktiviteten eller uppgiften du håller på att utföra känns engagerande och belönande i sig. Du behöver då inte en yttre belöning för att vilja fortsätta anstränga dig. Motivationen är mer utifrån styrd då resultatet av det du gör avgör hur motiverad du är. Det kanske finns en belöning (t.ex. studiepoäng, beröm, nyttig färdighet i arbetslivet) i sikte efter att uppgiften är slutförd? Eller så finns det en ”bestraffning” (t.ex. uteblivet studiestöd, fördröjda studier) som hotar ifall du inte slutför uppgiften. Hur vi motiveras varierar, det är normalt. Yttre motivation kan förändras till inre, de kan existera samtidigt och variera mellan olika tidpunkter och uppgifter.

Motivationen är på ett avgörande sätt beroende av vad omgivningen erbjuder. Den inre motivationen växer då du har möjlighet att uppleva (Ryan & Deci, 2002):

1. Tilltro – till att du kan, eller kommer att kunna bara du kämpar vidare. Att dina förmågor räcker till, trots ibland utmanande situationer. Att du har möjlighet att lyckas, och utveckla en känsla av kompetens – ”Jag klarar detta!”
2. Autonomi – att du har äganderätt till dina studier och du kan styra ditt eget sätt att studera. ”Detta är mitt eget. Så här gör jag.”
3. Delaktighet – att du tillhör studiegemenskapen, gruppen. Att det som ni studerar angår dig. ”Jag hör hemma här, det här berör mig”.

Tips för hur du kan jobba med din motivation:

Fundera en stund på vad du själv motiveras bäst av? Är det t.ex. av att

1. Belöna dig själv?
2. Arbeta tillsammans med någon annan?
3. Få ökad förståelse för ett ämne?
4. Föreställa dig slutresultatet?
5. Något annat, vad?

Du kan stegvis bygga upp din motivation genom att skapa dina egna mål och delmål. Ett motiverande mål är:

o Specifikt och tillräckligt konkret definierat
o Tidsbundet (har en deadline, ett tidsschema)
o Mätbart (du kan veta när du har uppnått det)
o Lämpligt utmanande, realistiskt (känns möjligt att uppnå)

Att vara tillfreds med livet hänger ihop med att människan har flera meningsfulla och tillfredsställande projekt i livet. Det är viktigt att hitta en balans mellan studierelaterade mål och andra mål i livet som känns viktiga. Då mår du bättre.

Människan lär sig lättare sådant som hon tror att hon är bra på. Vad har du för uppfattning om dina egna styrkor? Försök bli medveten om dem. Du kan fråga dig själv: I vilka situationer litar jag på mig själv? I vilka är jag osäker? Vilka uppgifter undviker jag? Vad tar jag energiskt itu med?

Kom ihåg att:

o Våga prova! Motivationen föds av att man gör saker – inte genom att vänta. Det är ok att misslyckas, du lär dig.
o Hjälp dig själv att börja jobba genom tillräckligt enkla, små mål och korta studiepass. Ofta är det lättare att fortsätta när man väl kommit igång.
o Ändra dina mål och dina planer när de inte fungerar! Att flexibelt kunna justera sina personliga mål till förändrade krav i livet är en värdefull kompetens. Du ger dig själv en chans att lyckas. Mål som upplevs möjliga att uppnå hänger ihop med välmående.
o Utöva en ”Baby steps”- filosofi. Dela in stora målsättningar i mindre delmål. Fokusera på en sak i gången. Kom ihåg: Lite är mycket mer än ingenting. Belöna och uppskatta dig själv för små framsteg.

//Susanne Tiihonen

Källor:

Material framställt gemensamt av studiepsykologerna vid Universitetspedagogiska forsknings- och utvecklingsenheten, Helsingfors universitet.
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2002). An overview of self-determination theory. I E. L. Deci & R. M. Ryan (Red.), Handbook of self-determination research (s. 3-33). Rochester, NY: University of Rochester Press.

Läs också

Sluta panta

Frågor till Sex&sånt - Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Stress - ordet med dåligt rykte

    Ordet stress har ett mycket dåligt rykte.

    Ordet stress har ett mycket dåligt rykte och beskrivs oftast som något dåligt, men det stämmer nödvändigtvis inte. Stress är egentligen bra för oss – så länge vi också får tillräckligt med återhämtning.

  • Bråk i skilsmässosituationer

    Finland toppar listorna när det gäller antalet skilsmässor.

    Finland toppar listorna när det gäller antalet skilsmässor per år. Årligen berörs ca 30 000 barn och ungdomar av föräldrarnas skilsmässa. Skilsmässa är vanligt men inte alltid lätt.

  • Sluta panta-regler

    Här kan ni läsa regler för Sluta panta-chatten.

    Här kan ni läsa regler för Sluta panta-chatten.

Nyligen publicerat - Sluta panta

  • Stress - ordet med dåligt rykte

    Ordet stress har ett mycket dåligt rykte.

    Ordet stress har ett mycket dåligt rykte och beskrivs oftast som något dåligt, men det stämmer nödvändigtvis inte. Stress är egentligen bra för oss – så länge vi också får tillräckligt med återhämtning.

  • Bråk i skilsmässosituationer

    Finland toppar listorna när det gäller antalet skilsmässor.

    Finland toppar listorna när det gäller antalet skilsmässor per år. Årligen berörs ca 30 000 barn och ungdomar av föräldrarnas skilsmässa. Skilsmässa är vanligt men inte alltid lätt.

  • Hur vet man om någon är kär?

    "Hur vet jag om han är kär i mig?"

    ”Hur vet jag om han är kär i mig? Hur ska jag kunna få kontakt med henne? Hur flirtar man? Hur vet jag ens hur jag själv känner för honom? Hur ska jag fråga om vi kan bli tillsammans? Hur håller man ihop ett förhållande när man har problem i det? Hur håller man liv i förälskelsen? Hur kommer man över någon? Dessa måste vara några av de frågor som så gott som varendaste kotte har eller kommer att fråga sig någon gång under livet. Universalfrågorna, de obligatoriska, de stora.

  • Hur hitta rätt i servicedjungeln?

    Hur hitta rätt fram i servicedjungeln?

    Redan innan grundskolans slut gäller det att fatta viktiga beslut. Läroplikten slutar, men utan utbildning är det svårt att hitta jobb. Hur välja studieplats och på vilka grunder? Frågan är viktig, för varje individ som tappar motivationen och varken studerar eller jobbar, riskerar att falla utanför vårt samhällsystem. Lyckligtvis finns det stöd och hjälp att få, så vägen framåt i livet blir klarare.

  • Lillemor Gustafsson: Att bli vuxen är att lämna något och finna något nytt

    När är det dags att tänka: nu är jag inte ungdom längre?

    När är det dags att tänka: nu är jag inte ungdom längre? Då man känner sig vuxen? Hur känns det? Finns det någon åldersgräns för när man kan känna sig som vuxen? När man avslutat sina studier och börjat arbeta? Om man är 16 år eller 20 år och kommit in i arbetslivet? Är man vuxen då?

  • Sexuell läggning och att komma ut

    Det händer massor på hbtiq-fältet i Finland.

    Det händer massor på hbtiq-fältet i Finland och världen hela tiden. Trots att det ibland kan kännas som att saker är ojämlika går det ändå framåt hela tiden på många olika områden.

  • Sluta panta-regler

    Här kan ni läsa regler för Sluta panta-chatten.

    Här kan ni läsa regler för Sluta panta-chatten.

  • Bra sex – hur ska man göra?

    De flesta vill ha bra sex

    De flesta vill ha bra sex, och många tror att vägen dit är olika ställningar och teknik. Men det avgörande är att man är avslappnad, känner sig trygg och kan kommunicera med den man har sex med.

  • Utmaningar i sociala situationer är veckans tema på Sluta panta

    Har du svårt att bilda vänskapsrelationer?

    Har du svårt att bilda vänskapsrelationer? Känner du ofta att du blir utanför? Blir det lätt bråk mellan dig och andra? Tänker du att du inte är lika bra som andra? Har du svårt att hantera dina känslor i utmanande situationer? Funderar du ofta på vad andra tänker om dig? Låter du det påverka dina handlingar? Hatar du att förlora?

  • Livslust sprider kunskap om ätstörningar

    Det finns många myter om ätstörningar

    Det finns många myter om ätstörningar som starkt håller i sig: att enbart flickor drabbas av ätstörningar. Att man kan ta sig ur en ätstörning genom att helt enkelt ta sig i kragen och att ha en ätstörning innebär att man är riktigt, riktigt mager.

  • Familj och parrelationer

    vi får inte, skall inte och kan inte äga en annan människa.

    Familj och parrelationer är veckans tema på Sluta panta. Oscar från Krisjouren för unga har skrivit en text som berör temat. Du kan chatta med honom den 12.6 och 13.6 kl. 19-22 på Sluta panta-chatten.

  • Rasism och fördomar

    Rasism och fördomar är två obehagliga polare.

    Rasism och fördomar är två obehagliga polare. Den ena föder den andre och de stöttar varandra i de mest besynnerliga och stundvisa absurda som farliga situationer.

  • Att leva i nyfamilj

    Att gå igenom en separation kan vara väldigt tungt.

    Varje år är det tusentals barn och unga i Finland vars föräldrar väljer att separera. Att gå igenom en separation kan vara jätte tungt och det leder oftast till förändringar. Det kan gälla förändringar i hur man bor, kanske vilken skola man går i, hur man firar jul, var man är på semester m.m. För barn och ungdomar leder det ofta till två olika hem, men samtidigt kanske också till det att föräldrarna har mera tid för en under de dagar man är hos dem.