Hoppa till huvudinnehåll

En sund själ i en sund kropp?

Pia Abrahamsson
Pia Abrahamsson Bild: Yle Bildtjänst / Jyrki Valkama pia och peter

Mens sana in corpore sano! Det läste jag på väggen i gympasalen där vår gympalärare försökte lära oss vikten av en sund själ i en sund kropp. Hur det var med själen, det kommer jag inte i håg, men åtminstone var den tonåriga kroppen i obalans och besvärlig att hantera, både fysiskt och psykiskt.

I sommar har jag funderat en hel del på kroppar; man ser ju mycket av dem på stränderna Mer eller mindre sunda kroppar som inhyser mer eller mindre sunda själar. Min egen kropp har också förändrats. Bland annat finns det mycket mera av mig än det fanns för 20 år sedan, även om jag nu har lyckats bli av med några kilon. Men jag är ju jag fortfarande, eller är jag det? Ändras min jaguppfattning när kroppen förändras, det funderar jag på utan att veta svaret.

Då jag surfar på nätet möter jag också kroppar. Mama go go och andra nätkampanjer som motsätter sig förvrängda utseendeideal slåss om utrymmet med reklam för skönhetsmedel, botox och fettsugning. Nu är det också högsäsong för att anmäla sig till medborgarinstitutens gympa, zumba, löpträning, spinning och annat som jag inte ens vet namnet på.

Samtidigt som jag känner av det dåliga samvetet har jag slagits av hur negativt många som egentligen förhåller sig till kroppen som själens tempel. Här ska det bantas och trimmas, döljas det ena och framhävas det andra! Det verkar som om kroppen skulle vara nån slags belastning i stället för ett hem att trivas i?

Är det skam?

Är det så att vi dras med en skam över våra kroppar? Barn som inte blir berörda får djupa sår i själen, det visar all forskning. Att bli fysiskt avvisad, att till exempel nån drar sig undan din kram är både smärtsamt och skamfyllt. Att röra vid en annans kropp innebär både en risk för att bli avvisad och en möjlighet till närhet. Många av oss tycker inte om att bli fotograferade, eller ens att se oss själva i spegeln. Kommentarer om ens kropp är väldigt svåra att ta emot, t.o.m. om de är positiva. Varför är det så känsligt?

Jag pratar med en kollega om mina funderingar kring jaget och kroppen, och hon frågar när jag har varit mest stolt över min kropp. Då jag känner efter är det då den har fungerat. Den kanske starkaste kroppsglädjen har jag kännt då jag födde och ammade mina barn. Men visst har jag upplevt kroppsglädje på många sätt, när jag tävlingsred och kroppen var stark och i balans, i fysisk närhet med dem jag älskar, när jag känner den djupa avslappningen just innan jag somnar, eller klippans värme under mig en sommardag i skärgården.

Monica Halinen och Clara Wickström
Psykoterapeuterna Monica Halinen och Clara Wickstöm jobbar båda kroppsorienterat Monica Halinen och Clara Wickström Bild: Pia Abrahamsson / Yle clara wickström
Det är ju kroppen och dess sinnen som upptäcker och reagerar på vår omgivning. Vi följer våra sinnesförnimmelser och strävar efter det som känns bra och undviker det som känns illa. Då jag förbereder söndagens Pia & Peter talar jag med Clara Wickström som arbetar med kroppsorienterad psykoterapi. Hon berättar att inom den tänker man att vi också kan låsa oss i vissa kroppsliga reaktioner, att vårt kroppsuttryck är bundet till vår historia. En spänd och orörlig kropp stoppar rörelser och kryper ihop kring sig själv. När kroppens spänningstillstånd blir kroniskt börjar vi uppfatta det som vår enda och egna verklighet.

Som när mitt hemoglobinvärde för några år sedan var långt under 100 och jag blev förvånad när läkaren undrade om jag inte hade varit onormalt trött,eftersom jag enkelt uppfattat det så att livet skall vara så här tungt.

Kroppen är själens tempel, sägs det, och åtminstone är den vår följeslagare så länge vi lever. Kan vi i dag värdesätta den tillräckligt och vara lyhörda för vad den berättar för oss?

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa