Hoppa till huvudinnehåll

EU-program stöder forskning och innovation

Vänd blicken mot horisonten, uppmanar EU-kommissionen. Horisont 2020 kallas EU-kommissionens nya ramprogram för forskning och innovation, som utlovar rejält ökade resurser till innovation och forskning.

Horisont 2020 vill förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster, som leder till affärsmöjligheter. Den största delen av budgeten ska gå till att stöda kunskap som kan lösa de samhälleliga utmaningarna och förändra mänskors liv till det bättre.

Forskning och innovation är det enda som får ett stort påslag, över 30 % jämfört med nuläget, vilket i reda pengar betyder drygt 70 miljarder euro. Anledningen är att EU vill stärka medborgarnas kunskapsbas.

- Jag är mycket glad över att kunna komma med så goda nyheter, säger en av EU-kommissionens högsta tjänstemän, den finländske doktorn i ekologi, Anneli Pauli till Yle Nyheter.

- En av de modeller EU-kommissionen har arbetat efter är faktiskt Finland i början på 1990-talet, berättar vice generaldirektör Anneli Pauli vid huvudavdelningen för forskning och innovation vid EU-kommissionen. Depressionen då botades med regeringarna Holkeris och Ahos beska medicin, som gick ut på att allt annat skars ner- utom anslagen till forskning. Det i sin tur ledde bland annat till att företag som Nokia kunde utvecklas, nya jobb kunde skapas och Finland blev en av innovationsledarna i världen.

- Det här budskapet har Finland fört fram till EU-kommissionen, som har lyssnat, säger Pauli.

- Att satsa på forskning är detsamma som att satsa på framtiden, tillägger Anneli Pauli, själv med en bakgrund som limnolog och ekolog.

Enorma utmaningar

Det är ingen nyhet att Europa och hela världen står inför enorma samhälleliga utmaningar, gällande allt från befolkningens hälsa till energi- och klimatfrågor. Om Europa inte satsar på forskning kör resten av världen förbi, de håller redan på att göra det. T ex Kina satsar idag ungefär lika mycket av bruttonationalinkomsten på forskning som Europa gör, det vill säga cirka 2 procent, Kinas mål är 2,5 procent och EU:s 3 procent.

Om EU vill ha en annan framtid än ringlande arbetslöshetsköer och länder där hälften av ungdomen går utan jobb, måste man tänka klokt och snabbt.

Horisont 2020 fokuserar på tre delområden : spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. Universitet, forskningsinstitut och privata företag kan ansöka om finansiering via programmet, och de projekt som bedöms vara de vetenskapligt bästa och mest relevanta får stöd.

Spetskompetens

Inom avdelningen för spetskompetens ska man stärka EU:s globala ställning inom forskning och innovation. Förutsättningarna för begåvade forskare att bedriva sitt jobb ska förbättras, finansieringen ska tryggas, och t ex omständliga patenteringsprocedurer ska förenklas.

Inom ramen för det som kallas industriellt ledarskap försöker man ge ett svar på den ekonomiska krisen och skapa mer jobb och tillväxt. Det här genom att t ex stöda tillväxtföretag, liksom små och medelstora företag ska få stöd för innovationer. Speciellt vill man satsa på informations-och kommunikationsteknik, bioteknologi, nanoteknik, avancerade material, produktion och rymdforskning. Europa ska också göras mer attraktivt för privata och strategiska investeringar.

Gällande de samhälleliga utmaningarna behövs också tvärvetenskapligt samarbete inom samhällsvetenskaper och humaniora. Hälsa, energi och ett inkluderande och säkert samhälle hör till de tematiska områdena.

Har Finland glömt sitt eget recept?

EU-länderna kan grovt taget delas in i tre grupper, beroende på hur mycket landet satsar på forskning. I den första gruppen finns länder som genom hela den ekonomiska krisen har fortsatt att höja sina forskningsanslag, eller haft ett svagare år och sedan höjt anslagen igen. Dit hör Tjeckien, Danmark, Sverige, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Belgien, Polen och Estland.

Finland är en av EU:s innovationsledare, och hörde till helt nyligen till den grupp som ständigt satsar mer på forskning. I fjol halkade man ändå efter, och nu hör Finland till samma grupp som Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Cypern, Frankrike, Litauen och Slovenien.

Bland de länder som genomgående har skurit ner sina forskningsanslag finns de kända krisländerna Bulgarien, Irland, Spanien, Italien, Lettland, Ungern och Rumänien men också, förvånande nog, Storbritannien, berättar Anneli Pauli.

Under hösten ska Europaparlamentet ännu rösta om budgeten och programmet, och ministerrådet väntas anta det före årsskiftet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes