Hoppa till huvudinnehåll

Kjell Westö och år 1938

Kjell Westö, Bettina och Israel Baran Bild: Yle/Sam Stäuber israel baran

Författaren Kjell Westö är främst känd för sina tidsskildrande berättelser i Helsingforsmiljöer. I Hägring 38 för han oss till 1938 års Helsingfors där vi kan börja ana de nya tankegångarna i ett Europa i splittring.


Romanen Hägring 38 fick strålande recensioner genast när den kom ut. Kjell Westö säger att han varit privilegierad och gynnad redan tidigare men att det här var fint genast från början. Han säger att han alltid är lika nervös inför publiceringen oberoende av hur många böcker han skrivit.

- Det finns alltid en spänning i att ge ut en bok man jobbat i många år med, säger Kjell. Den här boken har jag hållit på med i nästan fyra år, varav två år med själva skrivandet.

Man kan inte alltid lyckas

Alla författare får någon gång dålig kritik. Kjell Westö har ibland blivit kallad för Hannu Hanhi (sv. Alexander Lukas) av sina vänner som upplever att han alltid får bra mottagande vad han än gör.

- Jag har nog också fått stryk, säger han. Men väl underbyggd och saklig kritik måste man kunna ta emot.

Kjell säger att det är svårare om det går till personligheter, om det känns att det är personen bakom boken som kritiseras och inte själva boken. Det tar han hårt fast han är van och luttrad. Som yngre kokade han av ilska efter dålig kritik. Nuförtiden tar han det lugnare, tar fram sin gitarr och spelar lite eller sticker ut på en joggingtur. Det brukar räcka för att få distans.

Tidsmaskin

Helsingin Sanomats recensent skrev att nu är tidsmaskinen uppfunnen och den heter Kjell Westö. Själv undertecknar han inte helt och hållet det påståendet även om han känner sig smickrad. Han säger att han jobbar mycket, tar reda på saker och läser in sig. I skolan var han en plugghäst som älskade kunskap och vetskap. Han läser också sådant han inte inte förstår sig på, som t.ex. teknik och kvantfysik. Han läser gamla brev, tittar på filmer om det gamla Helsingfors och framför allt på människorna där och funderar på vilka de var, hurudana de var och vad de kände.

- Det är det som är starten. Jag gör mig en bild av människorna, deras liv och deras verklighet. Så startar arbetet med att skapa gestalter, det blir en berättelse och så småningom en roman, säger Kjell Westö.

Vad hände på Olympiastadion 1938?

I romanen tar Kjell Westö också upp händelsen om Abraham Tokazier, 100 meterslöparen från den judiska idrottsföreningen Makkabi. Abraham vann invigningstävlingen men placerades fjärde enligt måldomaren. Så lär ha skett på grund av att det i läktaren satt högt uppsatta tyska officerare och att andan i Europa redan då var antisemitistisk.

Med i Bettinastudion finns också Israel Baran som representerade samma judiska idrottsförening som Abraham Tokazier i OS i Helsingfors 1952. Han säger att han kände till händelsen med Abraham och att också han har råkat ut för samma slag av diskriminering på grund av att han är jude.

- Det har hänt mig också. Som judisk idrottsman måste jag alltid vara lite bättre än de andra för att komma med i landslaget.

Baran tycker ändå att han klarat sig bra både som idrottsman och som jude. att det nog var värre då Abraham löpte 1938.

Israel Baran säger att det är storartat att händelsen tas upp på nytt i och med Kjell Westös bok.
Nu är pressen stor på Suomen Urheiluliitto att korrigera de officiella resultaten så de motsvarar verkligheten.

- Resultaten borde absolut ändras, säger Baran.

Skådelspelaren och författaren Peter Franzén, som är aktuell med filmen Tumman veden päällä, intervjuas också i programmet.

Programmet kan också ses på Arenan.