Hoppa till huvudinnehåll

Lågavlönade män dör kort efter att de går i pension

De män som har låga inkomster dör i många fall innan de hinner njuta av sin pension. Speciellt illa blir det om pensionsåldern höjs. Däremot lever de som har höga inkomster mycket längre - och gapet växer hela tiden.

Docent Olli Pusa har koll på hur länge män lever. Han är också försäkringsmatematiker och pensionsexpert. Bild: Yle olli pusa
En 35-årig man med hög lön kan vänta sig att leva 16 år längre än en jämnårig med låg lön. De män som har de högsta inkomsterna lever nämligen i medeltal till 84 år; det här är en femtedel av männen. Den fattigaste femtedelen får däremot nöja sig med en livstid på 68 år. Det här säger docenten i socialpolitik Olli Pusa.

Pusa drar de här slutsatserna bland annat på basis av en studie som publicerades i tidningen Lääkärilehti år 2007. Där sades att skillnaden i livslängd är 12 år. Men han bedömer alltså att klyftan har vuxit med så mycket som fyra år sedan dess.

- De fattigaste männen har inte fått ökad livslängd alls, medan de rikaste kan vänta sig att bli mycket äldre än t.ex. på 1980-talet.

Samhället har förändrats

Johannes Kananen är expert på inkomstskillnader. Han forskar vid Helsingfors universitet. Bild: Yle/Niklas Fagerström johannes kananen
Vad beror då den här situationen då på? Johannes Kananen som har doktorerat på inkomstskillnader och forskar vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet säger att ojämlikheten i samhället överlag har ökat sedan 90-talet.

- Man har övergått från en välfärdsstatspolitik där man har prioriterat sociala jämlikhetsmål i politiken mot en tävlingsstatspolitik där man mera prioriterar näringslivets intressen. Man vill till exempel sänka skatterna och strama åt socialbidragen.

Hälsovården tudelas

Läkare gipsar en patient
Det finns avgörande kvalitetsskillnader i hälsovården. Läkare gipsar en patient Bild: Yle doktor
Kananen tillägger att det avgörande är hurdan hälsovård man får.

- I samma takt med den här allmänna ojämlikhetstendensen så har det skett en tudelning i hälsovårdsservicen. De som har ett fast jobb eller bra anställning har tillgång till arbetshälsovård som är av relativt bra kvalitet och man kommer fort till läkare.

Han tillägger att de som har låga inkomster är tvungna att använda den kommunala hälsovården.

- Och dit det är svårt att få tid och det är brist på läkare och kvaliteten är säkert inte riktigt lika bra som i arbetshälsovården.

Låginkomsttagare går oftare på puben?

Rikligt och regelbundet alkoholbruk kan förkorta liv. Bild: Yle restaurang
Alkoholen är också en förklarande faktor, tillägger Kananen. Forskning visar nämligen att låginkomsttagare ofta dricker mer alkohol än höginkomsttagare.

- Om man vill ha en förklaring måste man säkert fråga varje enskild individ hur det kommer sig i deras liv.

Han tillägger ändå att det är en allmän tendens i samhället.

- Och man kan ju förstås spekulera vad det kan bero på. Kanske kulturella orsaker. Det kan finnas sådana livsstilar som är mera allmänna bland låginkomsttagare, att man till exempel går på puben lite oftare än de som har högre inkomster.

Fysiskt tunga jobb

Göran Sjöstedt, 44 år, jobbar i ett storkök. Bild: Foto: privat göran sjöstedt
Lågavlönade jobb som är tunga fysiskt kan också vara illa för hälsan i längden och ökar risken för att dö tidigare, menar forskare. Så här beskriver Göran Sjöstedt som jobbar i ett storkök vid Västra Nylands kretssjukhus arbetsbelastningen.

- Kroppen håller bara inte utan det blir alla sorters problem både med rygg och nacke och ben. I det här yrket jag håller på med så står och går man åtta timmar per dag. Man sitter inte på en stol inte. Man är på sina fötter hela tiden.

Att det är 16 år skillnad i livslängd bland män beroende på hur mycket de tjänar är problematiskt. De lågavlönade hinner statistiskt sett inte vara i pension i många år innan de dör vid 68 års ålder.

Sjöstedt gillar inte den här situationen.

- Nog är den ju orättvis, visst är den ju det, säger han och får medhåll av docent Olli Pusa.

De fattigaste subventionerar de rikaste

Löneskillnaderna är kvar
Löneskillnaderna är kvar Bild: Yle lön
- Vanligen är det de med högre lön som betalar för de fattigare - till exempel via vårt progressiva skattesystem.

- Men då det gäller pensionerna för de lågavlönade är läget i själva verket tvärtom. En stor del av de lågavlönades pensioner blir ju kvar i pensionssystemet oanvända, till fördel för de rikare, påpekar Pusa.

Det är dessutom aktuellt att höja den allmänna pensionsåldern, vilket gör ojämlikheten ännu större.

- Om pensionsåldern höjs till 65 så kan männen med lägst inkomst vänta sig tre pensionsår. Och om pensionsåldern däremot höjs till 67 så skulle de i medeltal vara i pension i bara ett år, fortsätter han.

"Ohållbar situation – gynnar svartjobb"

Städning av trappa
Lågavlönade behandlas orättvist av samhället, anser forskare. Städning av trappa Bild: Yle/Maria Wasström städpersonal,Ekenäs
Enligt Pusa är det redan nu svårt att motivera läget för den här gruppen på cirka 500 000 personer.

- Varför skulle de jobba vitt och betala skatt när de troligen inte får någon stor nytta av sin pension. Hellre väljer de kanske att jobba svart, spara pengar och sluta jobba när de vill – det här uppmuntrar till det, konstaterar han.

Pusa är ändå inte kategoriskt emot en pensionshöjning, men han menar att man samtidigt måste sänka pensionsåldern för de lågavlönade, eller åtminstone hålla den på nuvarande 63 år.

Lägre pensionsålder för lågavlönade?

Borde du ha rätt att bli pensionär tidigare om du är lågavlönad? Bild: Yle pensionsbeslut
- Vem som helst borde få gå i pension något år tidigare om han eller hon är villig att få en pension på till exempel 1200 euro i månaden. Om de skulle ha rätt till en högre pension genom att jobba längre så skulle de alltså gå miste om den.

Enligt Pusa skulle det här systemet främst locka låginkomsttagare och inte heller bli så dyrt för samhället. Han menar inte att det här är en perfekt modell men kallar det en öppning i debatten.

Johannes Kananen - som alltså har doktorerat på inkomstskillnader - gillar förslaget.

Viktigt att minska på hälsoskillnaderna

Kananen tillägger att man också borde åtgärda orsakerna till skillnaderna i lisvslängd - främst genom att ge finländare tillgång till bra hälsovård.

- Nu är det ju aktuellt med de här servicereformerna inom social- och hälsovården. Där tycker jag att man kunde utgå från ett sådant mål att man helt enkelt förbättrar den här tillgängligheten av service för alla. Inte bara de som har råd och de som går i arbete men också de lågavlönade och de som är beroende av den kommunala servicen.

Riksdagshuset
Riksdagsledamöterna måste ta upp frågan på den politiska agendan, anser docenten i socialpolitik Olli Pusa. Riksdagshuset Bild: Yle riksdagshus

"Politikerna borde ta tag i frågan"

Olli Pusa efterlyser nu att beslutsfattare tar ställning till hur man borde minska på skillnaderna i livslängd bland män.

- Jag är mest störd på att beslutsfattarna inte ens verkar vilja fundera på det här problemet. Jag tror inte att det är övermäktigt och omöjligt att lösa, säger Pusa.

Läs också: Höjd pensionsålder politikernas nya mantra

Läs också