Hoppa till huvudinnehåll

Röda mjölken gör comeback

I familjen Heikkiläs kylskåp samsas surmjölk och röd mjölk och på hyllan ovanför står flera brukar fil och havreyoghurt. Det går åt 12-16 liter mjölk i veckan i sexbarnsfamiljen. Det är bara mamma Lotta som inte dricker mjölk, och yngsta sonen får havremjölk på grund av mjölkallergi.

– Mjölken har alltid funnits på bordet. Det har säkert alltid bara varit så. Man har själv druckit som barn för det hörde till, säger Lotta Heikkilä som slutade dricka mjölk i skolåldern.

Lotta Heikkilä är sexbarnsmamma Bild: YLE/Berislav Jurisic lotta heikkilä

Överdriven fettskräck

Familjen får i sig kalcium enligt de finska näringsrekommendationerna men hos barnrådgivningen håller Lotta tyst om den röda mjölken.

– De behöver inte veta allt. Vi har inte övervikt, så de kan inte påstå att vi måste sluta med den röda mjölken. Vi är inte rädda för fett och tycker att det är okej med grädde, smör och röd mjölk.

Lättmjölk ligger på 51 procent.
Lättmjölk ligger på 51 procent.

Jord- och skogsbruksministeriets statistik från 2011 visar att 90 procent av mjölkdrickarna i Finland föredrar lättmjölk eller fettfri mjölk. Men de senaste tre åren har det blivit lite vanligare att välja den röda mjölken med en fettprocent på 3,5. Det här kan hänga ihop med debatten kring processad mat och såkallad "äkta mat", om valet mellan lightprodukter och LCHF-dieten med mycket fett och lite kolhydrater.

Bild: YLE/Berislav Jurisic mjölkpaket

Från gårdsmjölk till sportdryck

På 1950-talet drack medelfinländaren ungefär en liter mjölk varje dag, oftast fet gårdsmjölk. I dag skippar var fjärde mjölken helt men de flesta använder andra mjölkprodukter i stället. I medeltal dricker vi 3,55 deciliter per dag och det finns en uppsjö alternativ i mjölkhyllan.

Man kan välja fetthalt, andel tillsatta näringsämnen, ekomjölk, laktosfattigt eller laktosfritt och alla varianter förpackas av tre eller fyra olika tillverkare. Det senaste är mjölk med extra tillsatt protein, kalcium och d-vitamin som marknadsförs för idrottande unga och finns att få med kakaosmak.

– Mjölken processas kanske lite för mycket och det kan ge mera allergier. Ju mindre man processar, desto renare och bättre är det. Och det finns kanske onödigt många sorter enligt mig, anser Lotta Heikkilä.

Läs mera:
Nu ska vi dricka mjölk som aldrig förr - om bakgrunden till den nordiska mjölkkulturen.
Mjölkens väg är krokig och lång - om produktionskedjan från kons juver till butikshyllan.

Läs också