Hoppa till huvudinnehåll

Så tar din kommun emot kvotflyktingar – se kartan

Var sjätte kommun har välkomnat kvotflyktingar 2008-2012, visar Yle Nyheters kartläggning. Bild: Yle/Anette Forsström-Fellman, montage Alexander Uggla kvotflyktingar

Larsmo, Vörå, Kronoby och Nykarleby hör till dem som tagit emot flest kvotflyktingar – i förhållande till kommunernas storlek. Men fortfarande är det bara var sjätte kommun som erbjuder kvotflyktingar ett hem, visar Yle Nyheters kartläggning.

3 400 kvotflyktingar från olika länder har flyttat till Finland under de senaste fem åren. Mellan 2008 och 2012 har knappt 50 kommuner erbjudit kvotflyktingar ett hem, alltså ungefär var sjätte kommun i Finland. Spridningen är stor: det handlar om allt från några enstaka till närmare 300 platser per kommun. Går direkt till kartan.

Vad är en kvotflykting?

  • Kvotflyktingar är inte asylsökande som fått uppehållstillstånd eller familjeåterföreningar.
  • Finland väljer varje år ut ca 700 personer som UNHCR gett flyktingstatus.
  • En statlig tjänstemannadelegation sköter urvalsprocessen – i fjol på plats i Turkiet, Iran, Thailand och Rwanda.
  • De utvalda kvotflyktingarna erbjuds att få komma till Finland, men flytten kan ske först då en kommun tar emot dem.
  • För tillfället väntar omkring 300 kvotflyktingar på en kommunplats i Finland. Kön kommer att växa under hösten.
  • De flyktingar som väntat längst valdes ut 2012. Möt tre barnfamiljer i kön.

Problemet är att kommunplatserna inte räcker till för att uppfylla statens löften. Varje år väljer statens tjänstemän ut omkring 700 kvotflyktingar enligt en överenskommelse med FN:s flyktingorgan UNHCR. Dessa kvotflyktingar erbjuds ett hem i Finland. Löftet kan ändå infrias först då en kommun självmant går med på att ta emot dem.

Det leder till att många flyktingar tvingas vänta i undermåliga bostäder eller i flyktingläger i väntan på kommunernas beslut. För många kan väntan räcka i mer än ett år. Möt tre barnfamiljer som står i kö.

Av de kommuner som ändå välkomnat kvotflyktingar 2008–2012 placerar sig Rovaniemi först med omkring 270 platser. Sedan följer Jyväskylä och Vasa med omkring 230 platser var. Kajana, Kemi, S:t Michel, Kuopio och Torneå har tagit emot mellan 150 och 200 kvotflyktingar. Se hela listan över kommuner.

Många kvotflyktingar, liten kommun

Jämfört med invånarantal har en rad små kommuner varit generösa med hur många platser de erbjudit kvotflyktingar. Kartan visar vilka kommuner som tagit emot kvotflyktingar. Ju mörkare färg, desto fler kvotflyktingar per tusen invånare. Vitfärgade kommuner har inte tagit emot kvotflyktingar 2008–2012. Klicka på kommunerna för mer information!

Den interaktiva kartan finns inte längre tillgänglig och har därför tagits bort från artikeln 20.8.2020.

Enligt jämförelsen är Hirvensalmi i närheten av S:t Michel i en klass för sig. Den minimala kommunen med 2 400 invånare har tagit emot hela 50 kvotflyktingar, alltså 21 flyktingar per tusen invånare. Ungefär jämnstora Punkalaidun mellan Åbo och Tammerfors har erbjudit 37 kvotflyktingar ett hem.

I jämförelsens topp finns flera små österbottniska kommuner. På tredje plats är Larsmo som välkomnat 40 kvotflyktingar som stått i kö för att flytta till Finland. Vörå, Kronoby, Nykarleby och Pedersöre har gett mellan 25 och 40 kvotflyktingar ett hem. Det är relativt många platser för kommuner med omkring 10 000 invånare.

Storstädernas flyktingar syns inte i statistiken

Hangö med 35 flyktingplatser och Raseborg med 65 platser placerar sig rätt högt i jämförelsen, likaså Borgå med 96 platser. Längre ned på listan kommer kommuner i Åboland och huvudstadsregionen, med undantag för Grankulla med 14 platser. Kyrkslätt har tagit emot bara två kvotflyktingar och kommer knappast att ändra sin inställning – läs hur kommunpolitikerna argumenterar.

Storkommunerna Helsingfors och Vanda placerar sig i botten av jämförelsen. Förklaringen är att det i de största städerna hur som helst bor många flyktingar: asylsökande som fått uppehållstillstånd och flyktingar som flyttat till Finland på grund av familjeåterföreningar. Dessutom väljer många kvotflyktingar att flytta till stora städer efter några år i en mindre kommun.

KommunKvotflyktingar totalt 2008-2012Invånare 2012 Kvotflyktingar per 1000 inv.
Hirvensalmi50237721.04
Punkalaidun37320311.55
Larsmo4049668.06
Kemi172222577.73
Mäntyharju4563567.08
Torneå141224896.27
Vörå4166806.14
Kajana195379735.14
Pudasjärvi4386204.99
Rovaniemi273608774.48
Kronoby2566663.75
Nykarleby2875313.72
Pedersöre39109403.57
Vasa231656743.52
Hangö3092673.24
Nyslott117365843.2
Korsnäs722323.14
S:t Michel169545193.1
Nurmes2583083.01
Malax1355862.33
Raseborg65288292.26
Karleby95467732.03
Kotka110548732.01
Borgå96490281.96
Mariehamn21113451.85
Jyväskylä2381334821.78
Jakobstad33196801.68
Janakkala28169211.66
Tavastehus107674971.59
Grankulla1489101.57
Kuopio1531051361.46
Birkala24181281.32
Seinäjoki76595561.28
Lembois22214401.03
Kouvola88872961.01
Lahtis851030160.83
Nokia21323540.65
Hyvinge29455920.64
Björneborg44832850.53
Tammerfors1022174210.47
Reso11245620.45
Esbo1072568240.42
Uleåborg651908470.34
Villmanstand14724240.19
Nådendal3188240.16
Vanda302053120.15
Kyrkslätt2375670.05
Helsingfors176039680.03

Så samlade vi uppgifterna

  • Uppgifterna kommer från Arbets- och näringsministeriet.
  • Före år 2008 finns inga jämförbara uppgifter för hela landet, visade en rundringning till alla NTM-centraler.
  • Kommuner som slagits samman 2008–2012 omnämns med det nuvarande kommunnamnet.

Staten betalar för de första åren

Varje kommun bestämmer självmant om den tar emot kvotflyktingar. Förhandlingarna förs med den regionala NTM-centralen som har hand om fördelningen av kvotflyktingar mellan kommunerna. Flera kommuner har förbundit sig att emot kvotflyktingar under de närmaste åren, medan de flesta kommuner inte lovat något konkret.

Staten ersätter kommunen under kvotflyktingarnas fyra första år, i vissa fall längre. Grundersättningen är 6 845 euro/år för under 7-åringar och 2 300 euro/år för övriga. Därtill kommer ersättningar för bland annat social- och hälsovård, arbetsmarknadsstöd, tolkning, rese- och flyttkostnader samt administrativa kostnader.

Läs också:

Läs också