Hoppa till huvudinnehåll

Ebba Witt-Brattström för en kamp mot patriarkat och usla skolsystem

Ebba Witt-Brattström (professor och filosofie doktor i litteratur) är en feministisk eldsjäl, men hon kämpar också för klassisk bildning på skolor och vid universitet.

Informationsruta

Ebba Witt-Brattström (f. 1953) är filosofie doktor 1988 (på en avhandling om Moa Martinsson) och docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 1995.

Hon rekryterades till Södertörns högskola för att bygga upp ämnet litteraturvetenskap, och blev professor där 2002.

Den 1 augusti 2012 tillträdde hon professuren i nordisk litteratur vid Nordica.

Ebba Witt-Brattströms forskning har kretsat kring perioden 1880-1980, med teoretiskt fokus på psykoanalysen som litterär metod. Hon har varit svensk huvudredaktör för fembandsverket Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1993-2000).

Vi får i programmet Påverkaren följa med Ebba Witt-Brattströms utveckling till professor och feminist.

Pappan var viktig för Ebbas utveckling till stark kvinna och feminist. Witt-Brattström var med om att grunda tidskriften Kvinnobulletinen 1971. Kvinnobulletinen blev en viktig drivkraft för feministerna. Där skrev redaktörerna bl.a. om det dubbla förtrycket mot kvinnorna, på arbetsplatsen och hemma.

Ebba Witt-Brattström har i sin litteraturanalys med psykoanalytisk analys visat fram överskattade manliga och underskattade kvinnliga författare.

I programmet får vi också se hur allmänbildat Ebbas och maken Horace Engdahls hem är. På Ebbas födelsedag sjunger Casper Engdahl lieder med text av Heinrich Heine.

Men Ebba Witt-Brattström är också känd för sin fräna kritik av universiteten och skolorna i Sverige. Som gästprofessor vid Humboldt universitetet i Berlin fick hon en bild av hur en klassisk bildning kan fungera. Ebba Witt-Brattström påpekar att hon inte alltid förstår de svenska koderna.

Ebba Witt-Brattström tror fortfarande på en politisk feminism, trots att mediefenomen som Blondinbella vill ersätta politisk kamp med s.k. Ego Boosting

Ebba W-B tycker den svenska högskolevärlden är usel, med skojiga kurser i Harry Potter. Ebba är kritisk mot skolsystemet i Sverige, med flumskola från slutet av 1970-talet. Lärarna i Sverige är dåliga, för att yrket har så låg status. I Sverige är det förbud att utöva katederundervisning, i stället fri diskussion och grupparbete.

Enligt Ebba Witt-Brattström är Finland mycket före Sverige då det gäller skolsystemet. T.ex. ger man specialundervisning redan i lägre klasser, innan ”ungen börjar klättra kring väggarna”.

Också i sitt sommarprat talar Ebba Witt-Brattström om nivån på universiteten i Sverige och Finland. "Nivån bland de svenska studenterna är så låg. Jag väljer nu att komma till Finland och den finländska universitetsvärlden för att jag är trött på att rätta språkfel som en grundskollärare när jag arbetar i Sverige", säger Ebba Witt-Brattström.

De finska kvinnliga författarna imponerar stort på Ebba Witt-Brattström. Hon fick läsa mycket för att välja Svenska Yles pris. Hon valde att ge priset åt Peter Sandström.

Men överskattar Ebba W-B Finland och underskattar Sverige? Det återstår att se...

Text: Ida Fellman

Kultur

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet