Hoppa till huvudinnehåll

Ebba Witt-Brattström för en kamp mot patriarkat och usla skolsystem

Ebba Witt-Brattström (professor och filosofie doktor i litteratur) är en feministisk eldsjäl, men hon kämpar också för klassisk bildning på skolor och vid universitet.

Informationsruta

Ebba Witt-Brattström (f. 1953) är filosofie doktor 1988 (på en avhandling om Moa Martinsson) och docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 1995.

Hon rekryterades till Södertörns högskola för att bygga upp ämnet litteraturvetenskap, och blev professor där 2002.

Den 1 augusti 2012 tillträdde hon professuren i nordisk litteratur vid Nordica.

Ebba Witt-Brattströms forskning har kretsat kring perioden 1880-1980, med teoretiskt fokus på psykoanalysen som litterär metod. Hon har varit svensk huvudredaktör för fembandsverket Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1993-2000).

Vi får i programmet Påverkaren följa med Ebba Witt-Brattströms utveckling till professor och feminist.

Pappan var viktig för Ebbas utveckling till stark kvinna och feminist. Witt-Brattström var med om att grunda tidskriften Kvinnobulletinen 1971. Kvinnobulletinen blev en viktig drivkraft för feministerna. Där skrev redaktörerna bl.a. om det dubbla förtrycket mot kvinnorna, på arbetsplatsen och hemma.

Ebba Witt-Brattström har i sin litteraturanalys med psykoanalytisk analys visat fram överskattade manliga och underskattade kvinnliga författare.

I programmet får vi också se hur allmänbildat Ebbas och maken Horace Engdahls hem är. På Ebbas födelsedag sjunger Casper Engdahl lieder med text av Heinrich Heine.

Men Ebba Witt-Brattström är också känd för sin fräna kritik av universiteten och skolorna i Sverige. Som gästprofessor vid Humboldt universitetet i Berlin fick hon en bild av hur en klassisk bildning kan fungera. Ebba Witt-Brattström påpekar att hon inte alltid förstår de svenska koderna.

Ebba Witt-Brattström tror fortfarande på en politisk feminism, trots att mediefenomen som Blondinbella vill ersätta politisk kamp med s.k. Ego Boosting

Ebba W-B tycker den svenska högskolevärlden är usel, med skojiga kurser i Harry Potter. Ebba är kritisk mot skolsystemet i Sverige, med flumskola från slutet av 1970-talet. Lärarna i Sverige är dåliga, för att yrket har så låg status. I Sverige är det förbud att utöva katederundervisning, i stället fri diskussion och grupparbete.

Enligt Ebba Witt-Brattström är Finland mycket före Sverige då det gäller skolsystemet. T.ex. ger man specialundervisning redan i lägre klasser, innan ”ungen börjar klättra kring väggarna”.

Också i sitt sommarprat talar Ebba Witt-Brattström om nivån på universiteten i Sverige och Finland. "Nivån bland de svenska studenterna är så låg. Jag väljer nu att komma till Finland och den finländska universitetsvärlden för att jag är trött på att rätta språkfel som en grundskollärare när jag arbetar i Sverige", säger Ebba Witt-Brattström.

De finska kvinnliga författarna imponerar stort på Ebba Witt-Brattström. Hon fick läsa mycket för att välja Svenska Yles pris. Hon valde att ge priset åt Peter Sandström.

Men överskattar Ebba W-B Finland och underskattar Sverige? Det återstår att se...

Text: Ida Fellman

Kultur

Samhälle

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet