Hoppa till huvudinnehåll

Ebba Witt-Brattström för en kamp mot patriarkat och usla skolsystem

Ebba Witt-Brattström (professor och filosofie doktor i litteratur) är en feministisk eldsjäl, men hon kämpar också för klassisk bildning på skolor och vid universitet.

Informationsruta

Ebba Witt-Brattström (f. 1953) är filosofie doktor 1988 (på en avhandling om Moa Martinsson) och docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 1995.

Hon rekryterades till Södertörns högskola för att bygga upp ämnet litteraturvetenskap, och blev professor där 2002.

Den 1 augusti 2012 tillträdde hon professuren i nordisk litteratur vid Nordica.

Ebba Witt-Brattströms forskning har kretsat kring perioden 1880-1980, med teoretiskt fokus på psykoanalysen som litterär metod. Hon har varit svensk huvudredaktör för fembandsverket Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1993-2000).

Vi får i programmet Påverkaren följa med Ebba Witt-Brattströms utveckling till professor och feminist.

Pappan var viktig för Ebbas utveckling till stark kvinna och feminist. Witt-Brattström var med om att grunda tidskriften Kvinnobulletinen 1971. Kvinnobulletinen blev en viktig drivkraft för feministerna. Där skrev redaktörerna bl.a. om det dubbla förtrycket mot kvinnorna, på arbetsplatsen och hemma.

Ebba Witt-Brattström har i sin litteraturanalys med psykoanalytisk analys visat fram överskattade manliga och underskattade kvinnliga författare.

I programmet får vi också se hur allmänbildat Ebbas och maken Horace Engdahls hem är. På Ebbas födelsedag sjunger Casper Engdahl lieder med text av Heinrich Heine.

Men Ebba Witt-Brattström är också känd för sin fräna kritik av universiteten och skolorna i Sverige. Som gästprofessor vid Humboldt universitetet i Berlin fick hon en bild av hur en klassisk bildning kan fungera. Ebba Witt-Brattström påpekar att hon inte alltid förstår de svenska koderna.

Ebba Witt-Brattström tror fortfarande på en politisk feminism, trots att mediefenomen som Blondinbella vill ersätta politisk kamp med s.k. Ego Boosting

Ebba W-B tycker den svenska högskolevärlden är usel, med skojiga kurser i Harry Potter. Ebba är kritisk mot skolsystemet i Sverige, med flumskola från slutet av 1970-talet. Lärarna i Sverige är dåliga, för att yrket har så låg status. I Sverige är det förbud att utöva katederundervisning, i stället fri diskussion och grupparbete.

Enligt Ebba Witt-Brattström är Finland mycket före Sverige då det gäller skolsystemet. T.ex. ger man specialundervisning redan i lägre klasser, innan ”ungen börjar klättra kring väggarna”.

Också i sitt sommarprat talar Ebba Witt-Brattström om nivån på universiteten i Sverige och Finland. "Nivån bland de svenska studenterna är så låg. Jag väljer nu att komma till Finland och den finländska universitetsvärlden för att jag är trött på att rätta språkfel som en grundskollärare när jag arbetar i Sverige", säger Ebba Witt-Brattström.

De finska kvinnliga författarna imponerar stort på Ebba Witt-Brattström. Hon fick läsa mycket för att välja Svenska Yles pris. Hon valde att ge priset åt Peter Sandström.

Men överskattar Ebba W-B Finland och underskattar Sverige? Det återstår att se...

Text: Ida Fellman

Kultur

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Oktoberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och oktobervädret

    Finlands mesta meteorolog Juha Föhr berättar om oktobervädret i början av 1990-talet.

  • Det finlandssvenska höstvädret

    Godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet!

    "Och då säger vi godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet...". Kurre Österberg står med meteorologerna och presenterar det finlandssvenska vädret.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • OS i Mexiko 1968: Black Power och Kaarlo Kangasniemi

    Våldsamma studentkravaller i Mexco City.

    De olympiska spelen i Mexico City 12.10 till 27.10 1968 föregicks av våldsamma studentkravaller och själva spelen går till historien för afroamerikanernas Black Power-demonstration på prispallen.

  • Misslyckade solresor 1968

    Hur går det då resan till Spaniens sol blir en besvikelse?

    Resor till sol och värme i novembermörkret är bra för välbefinnandet. Men hur går det då resan till Spaniens sol blir en besvikelse: det utlovade jetplanet är ett propellerplan, simbassängens vatten är iskallt och man serveras margarin i stället för smör på hotellet?

  • Jag, Laban

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Jakobstad 1984

    Följ med till Jeppis 1984.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet