Hoppa till huvudinnehåll

I bilismens barndom höll man till höger eller till vänster

Högertrafik infördes i Finland 1858 och 1926 stiftades den första lagen om trafik med motorfordon. Men i bilismens barndom fanns en massa annat man kunde oroa sig för än på vilken sida av vägen man körde.

När Karl XII i början av 1700-talet samordnade postväsendets och gästgiveriernas verksamhet fick Sverige sitt första stadgande om högertrafik. Den högertrafikepoken blev inte lång. Redan med 1734 års Giästgifware Ordning ändrade man sig och införde vänstertrafik.

Efter att Finland 1809 blev ett autonomt storfurstendöme under Ryssland fortsatte svensk lag att gälla, däribland 1734 års gästgiveriordning och därmed vänstertrafik. De ryska trupper som var förlagda till Finland bröt dock mot denna regel och höll till höger, vilket då den övriga befolkningen också tvingades göra.

För Finlands del infördes därför högertrafik genom ett kejserligt manifest av 1858.

1926 stiftades den första lagen om trafik med motorfordon. och 1938 trädde nya bilstadgan och allmänna trafikordningsbestämmelsen i kraft.

Givakt! Professor von Wendt redogör för detaljer bland annat vad cykel- och stolpkälktrafiken beträffar. Stadgarna tar också upp situationer där djur framförs på vägar. Om man leder en ko anses man vara en fotgängare och bör hålla till höger, om man rider är man däremot ett fordon.

Den första egentliga trafiklagen om omkörning och framförande av fordon kom 1957. I Sverige övergick man till högertrafik på dagen H 1967.

Hur bilismen fungerade i Finland i början av 1900-talet kan vi lyssna på i det andra klippet.

Informationsruta

1734 års Giästgifware Ordning: "När resande eller farande i Städer eller på Landet mötas böra de til hwar sin wänstra sida således wika, at de hinderlöst kunna komma hwarannan förbi wid Tijo Daler Silfwermynts bot för den som häremot bryter."

Den 8 juni 1858 utfärdades följande kungörelse:
"WI ALEXANDER den Andre, med Guds nåde, Kejsare och Sjelfherskare öfwer hela Ryssland samt Storfurste till Finland etc. etc. etc. Göre weterligt, att som å särskilda orter i Finland den sed gjort sig gällande, att wägfarande då de mötas, wika för hwarandra till hwar sin högra sida, ehuru i 23 mom. af 1734 års Gästgifveri-ordning är föreskrifwet att uti dylika fall bör wikas åt den motsatta sidan; alltså hafve Wi, på härom gjord underdåning framställning i Nåder funnit godt ändra berörde stadgande, att resande eller farande i städerne och på landet skola, då de mötas, wid det uti nämde författning föreskrifna wite af fyra rubel åttatio kopek silfwer, wika åt hwar sin högra sida, så att de hinderslösa komma förbi hwarandra. Det alle, som wederbör, till underdåning efterrättelse länder.
Helsingfors den 8 juni 1858"

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet