Hoppa till huvudinnehåll

I bilismens barndom höll man till höger eller till vänster

Högertrafik infördes i Finland 1858 och 1926 stiftades den första lagen om trafik med motorfordon. Men i bilismens barndom fanns en massa annat man kunde oroa sig för än på vilken sida av vägen man körde.

När Karl XII i början av 1700-talet samordnade postväsendets och gästgiveriernas verksamhet fick Sverige sitt första stadgande om högertrafik. Den högertrafikepoken blev inte lång. Redan med 1734 års Giästgifware Ordning ändrade man sig och införde vänstertrafik.

Efter att Finland 1809 blev ett autonomt storfurstendöme under Ryssland fortsatte svensk lag att gälla, däribland 1734 års gästgiveriordning och därmed vänstertrafik. De ryska trupper som var förlagda till Finland bröt dock mot denna regel och höll till höger, vilket då den övriga befolkningen också tvingades göra.

För Finlands del infördes därför högertrafik genom ett kejserligt manifest av 1858.

1926 stiftades den första lagen om trafik med motorfordon. och 1938 trädde nya bilstadgan och allmänna trafikordningsbestämmelsen i kraft.

Givakt! Professor von Wendt redogör för detaljer bland annat vad cykel- och stolpkälktrafiken beträffar. Stadgarna tar också upp situationer där djur framförs på vägar. Om man leder en ko anses man vara en fotgängare och bör hålla till höger, om man rider är man däremot ett fordon.

Den första egentliga trafiklagen om omkörning och framförande av fordon kom 1957. I Sverige övergick man till högertrafik på dagen H 1967.

Hur bilismen fungerade i Finland i början av 1900-talet kan vi lyssna på i det andra klippet.

Informationsruta

1734 års Giästgifware Ordning: "När resande eller farande i Städer eller på Landet mötas böra de til hwar sin wänstra sida således wika, at de hinderlöst kunna komma hwarannan förbi wid Tijo Daler Silfwermynts bot för den som häremot bryter."

Den 8 juni 1858 utfärdades följande kungörelse:
"WI ALEXANDER den Andre, med Guds nåde, Kejsare och Sjelfherskare öfwer hela Ryssland samt Storfurste till Finland etc. etc. etc. Göre weterligt, att som å särskilda orter i Finland den sed gjort sig gällande, att wägfarande då de mötas, wika för hwarandra till hwar sin högra sida, ehuru i 23 mom. af 1734 års Gästgifveri-ordning är föreskrifwet att uti dylika fall bör wikas åt den motsatta sidan; alltså hafve Wi, på härom gjord underdåning framställning i Nåder funnit godt ändra berörde stadgande, att resande eller farande i städerne och på landet skola, då de mötas, wid det uti nämde författning föreskrifna wite af fyra rubel åttatio kopek silfwer, wika åt hwar sin högra sida, så att de hinderslösa komma förbi hwarandra. Det alle, som wederbör, till underdåning efterrättelse länder.
Helsingfors den 8 juni 1858"

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Frågesport på schackbrädet

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek.

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek. Frågeschack är en frågesport där de tävlande, genom att svara rätt på frågor, får en vacker kvinna utklädd till häst att röra sig på ett schackbräde.

  • Huvudet på skaft

    En lekfull tävling för barn från 1980.

    Huvudet på skaft är en lekfull tävling för barn från 1980. Uppgifterna barnen får är många och av varierande slag. De fick räkna, springa, förklara och spela teater.

  • Frågelek i långsamt tempo

    De tävlande tänder lampan när de vet svaret.

    Redaktör Knud Möller, fru Gunvor Åfeldt och major Hans Sjöstedt tävlar här i en munter om än något sävlig frågelek. Frågeleken är också interaktiv.

  • Fjädern – en skräckhistoria för radio?

    Erik Ohls berättar om hur hörspelet Fjädern kom till.

    Erik Ohls verkade som Radioteaterns chef under åren 1982-2004. Här berättar han om hur hans gotiska drama "Fjädern" kom till.

  • Och om bettlare och vägmän av Susanne Ringell

    En unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall.

    Susanne Ringells pjäs "Och om bettlare och vägmän" ger oss som lyssnare en unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall. Under allt det alldagliga pratet lurar en osäkerhet och ängslan över människan och livet.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Kyrkan och de homosexuella

    Homosexuella och kyrkan

    För kyrkan har de homosexuella alltid varit en nagel i ögat. Och den troende homosexuella har det inte lätt.

  • Grundskolan kommer!

    Föräldrar och lärare var skeptiska när grundskolan kom.

    Lagen om grundskoleförändringen i Finland stiftades 1968, men övergången skedde gradvis under 1970-talet. Många föräldrar och lärare var skeptiska när grundskolan introducerades. Med en massiv informationskampanj i tv- och radio ville man skingra oron.

Nyligen publicerat - Arkivet