Hoppa till huvudinnehåll

I bilismens barndom höll man till höger eller till vänster

Högertrafik infördes i Finland 1858 och 1926 stiftades den första lagen om trafik med motorfordon. Men i bilismens barndom fanns en massa annat man kunde oroa sig för än på vilken sida av vägen man körde.

När Karl XII i början av 1700-talet samordnade postväsendets och gästgiveriernas verksamhet fick Sverige sitt första stadgande om högertrafik. Den högertrafikepoken blev inte lång. Redan med 1734 års Giästgifware Ordning ändrade man sig och införde vänstertrafik.

Efter att Finland 1809 blev ett autonomt storfurstendöme under Ryssland fortsatte svensk lag att gälla, däribland 1734 års gästgiveriordning och därmed vänstertrafik. De ryska trupper som var förlagda till Finland bröt dock mot denna regel och höll till höger, vilket då den övriga befolkningen också tvingades göra.

För Finlands del infördes därför högertrafik genom ett kejserligt manifest av 1858.

1926 stiftades den första lagen om trafik med motorfordon. och 1938 trädde nya bilstadgan och allmänna trafikordningsbestämmelsen i kraft.

Givakt! Professor von Wendt redogör för detaljer bland annat vad cykel- och stolpkälktrafiken beträffar. Stadgarna tar också upp situationer där djur framförs på vägar. Om man leder en ko anses man vara en fotgängare och bör hålla till höger, om man rider är man däremot ett fordon.

Den första egentliga trafiklagen om omkörning och framförande av fordon kom 1957. I Sverige övergick man till högertrafik på dagen H 1967.

Hur bilismen fungerade i Finland i början av 1900-talet kan vi lyssna på i det andra klippet.

Informationsruta

1734 års Giästgifware Ordning: "När resande eller farande i Städer eller på Landet mötas böra de til hwar sin wänstra sida således wika, at de hinderlöst kunna komma hwarannan förbi wid Tijo Daler Silfwermynts bot för den som häremot bryter."

Den 8 juni 1858 utfärdades följande kungörelse:
"WI ALEXANDER den Andre, med Guds nåde, Kejsare och Sjelfherskare öfwer hela Ryssland samt Storfurste till Finland etc. etc. etc. Göre weterligt, att som å särskilda orter i Finland den sed gjort sig gällande, att wägfarande då de mötas, wika för hwarandra till hwar sin högra sida, ehuru i 23 mom. af 1734 års Gästgifveri-ordning är föreskrifwet att uti dylika fall bör wikas åt den motsatta sidan; alltså hafve Wi, på härom gjord underdåning framställning i Nåder funnit godt ändra berörde stadgande, att resande eller farande i städerne och på landet skola, då de mötas, wid det uti nämde författning föreskrifna wite af fyra rubel åttatio kopek silfwer, wika åt hwar sin högra sida, så att de hinderslösa komma förbi hwarandra. Det alle, som wederbör, till underdåning efterrättelse länder.
Helsingfors den 8 juni 1858"

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet