Hoppa till huvudinnehåll

"Utan Sverige inget Finland"

Herman Lindqvist tycker att språkdebatten är väldigt politisk. Bild: Yle när finland var sverige

Vad händer med det svenska språkets ställning i Finland och hoten mot flera finlandssvenskar? Det är en fråga som ställs allt oftare i Sverige. Oron är stor över att Finland ska glömma sin historiska tillhörighet, att Finland och Sverige var ett gemensamt rike i 700 år.

I dessa dagar utkommer Herman Lindqvists nya bok "När Finland var Sverige" - historien om de 700 åren innan riket sprängdes. Han och många andra i Sverige är oroade över att den svenska historien och det svenska språket försvinner i Finland.

I 20 år har Herman Lindqvist gått och ruvat på boken. Den utkommer också på finska, och väcker antagligen mer uppmärksamhet i Finland än i Sverige, trots att den är tänkt som en grundläggande historiebok för svensk okunskap. Men det verkar som om också finländarna glömmer bort att Finland skapades i och av Sverige.

"Sverige hade inte kommit till utan Finland"

Herman Lindqvists bok börjar på 1100-talet och visar att hövdingarna kring Mälardalen utnyttjade kontakterna över Östersjön till de fåtaliga finländare som fanns då.

Landskapen växte ihop, utan erövring. Det är en viktig poäng för Herman Lindqvist. Svenskarna har inte kolonialiserat Finland, för det fanns inget Finland på den tiden.

Sverige hade inte kommit till utan Finland, det var en viktig del av den stormakt som uppstod.

Men hade inte svenskarna kommit på 1100-talet hade novgoroderna kommit, Finland hade blivit ett ryskt område med livegenskap, grekisk-ortodox kyrka och man hade helt säkert talat ryska, enligt Herman Lindqvist. Finland hade blivit en del av Ryssland. Tack vare svenskarna blev Finland ett västerländskt land med fribefolkning och västerländsk lagstiftning, betonar Herman Lindqvist.

Mot den historiska bakgrunden har många svårt att förstå varför Finland inte håller sin svenska tradition vid liv.

Folkpartiets ledamot i Sveriges riksdag Anita Brodén var så oroad, att hon skrev en fråga till regeringen.

- Den svenska regeringen kan förstås inte blanda sig i Finlands interna angelägenheter, men vad vi kan göra ur ett nordiskt perspektiv är att lyfta fram värdet av vår gemensamma historia, säger Anita Brodén. Det svenska/skandinaviska språket är en viktig brygga för vårt gemensamma arbete.

För Finland ger det fantastiska möjligheter att vara ett tvåspråkigt land. En helt ny värld öppnar sig genom språkstudier. I Norden är vi 25 miljoner människor som talar samma språk. Det är en enorm möjlighet som Finland borde ta till vara, säger riksdagsledamoten Anita Brodén.

Hon är också förtvivlad över hoten som med jämna mellanrum riktas mot finlandssvenskar:

- Hot måste vi alltid fördöma, stå upp för alla människors rätt att uttrycka en åsikt utan att för den skull bli utsatt för hot och otillbörligheter.

Obligatoriska språk behövs

Den centrala frågan om obligatoriska språkstudier i Finland tar Anita Brodén också ställning till.

Jag hoppas och tror - och delar Svenska folkpartiets uppfattning - att Finland ska fortsätta ha två nationella språk. Obligatorisk språkundervisning behövs för att behålla den statusen.
Om svenskan behålls som ett nationellt språk, har man också de juridiska rättigheterna. Risken finns annars att det uttunnas och falnar, noterar Anita Brodén.

Enligt henne är det inget problem att lära sig många språk, men det ska börjas i tid, ett annat problem med språkundervisningen i Finland.

Finland glider ur nordisk gemenskap

Anita Brodén representerar Folkpartiet i den svenska riksdagen, där många med oro ser risken för att Finland glider bort från en nordisk gemenskap.

Författaren Herman Lindqvist har också många synpunkter på svenska språkets ställning. Hur språkundervisningen bör organiseras vill han däremot inte uttala sig om.

Men svenskan är en del av Finlands arv och historia. Om man förminskar svenska i undervisningen så isolerar man Finland från Norden. Dessutom borde de fanatiska typerna i Finland veta att det aldrig har funnits så många med finsk bakgrund som talar svenska i Finland. Det är finlandssvenskar, finnar som lärt sig svenska och den halva miljon med finländsk bakgrund som bor i Sverige. En miljon finländare talar alltså svenska!

Klasskamp, komplex och missförstånd

Vad ligger bakom, vad är förklaringen till att man inte vill tala eller lära sig svenska?

- Jag ser det som en politisk-social klasskampssituation, det finns så många komplex, mindervärdeskänslor, rena missförstånd och hat i Finlands historia som kom till under 1900-talet. Det fanns inte tidigare. Före 1900-talet fanns det inga språkstrider i Finland mellan svenskt och finskt, betonar Herman Lindqvist.

"Bättre folk"

Mindervärdeskomplexen kan ha uppstått på grund av den sociala skillnad som upplevdes. Finlandssvenskarna vid sekelskiftet, ända in på 1900-talet, uppfattades som väldigt förmögna, med framträdande poster. Men långtifrån alla var förmögna.

Det är ett missförstånd som också finns i Sverige, man tror att svenskarna i Finland är storgodsägare, grevar och baroner. Då glömmer man de helt svenskspråkiga fiskarna och bönderna längs kusten.

- Jag tycker att språkdebatten är väldigt politisk. Historiskt sett är Finland en del av Sverige och har varit det i 700 år. Finland kom till i Sverige. Finland skapades innanför den svenska kulturen och svenska gränser, säger Herman Lindqvist.

De svenska lejonen

- Mycket av det vi i dag tror är finskt har sitt ursprung i den svenska tiden. De stolta lejonen, som nästan har blivit en signatur för Finland, ishockey och nationalism, de är ritade av Johan III när han var hertig på Åbo slott på 1500-talet, påpekar Herman Lindqvist.

Egentliga Finland har två svenska flaggor i sitt landskapsvapen, och båten i Nylands landskapsvapen ska påminna om den svenska inflyttningen, nämner Herman Lindqvist i sin bok.

Boken utges av Albert Bonniers förlag.

Läs också:
Lipponen: Varför gå skilda vägar med Sverige

Se Finland är svenskt på arenan!

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes