Hoppa till huvudinnehåll

"Monopolchefer har för hög lön"

Bild: Yle riksdagsledamoter

Riksdagen debatterade statsbolagens chefslöner på fredagen. Många riksdagsledamöter uttryckte en allmän oro över girigheten i samhället.

Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) hoppades att cheferna i statsbolagen genom måttliga lönehöjningar skulle visa exempel för övriga chefer i samhället.

Om företagslönerna fortsätter att stiga hotar det enligt henne ett måttligt helhetsavtal på arbetsmarknaden.

Ekonomiska analytiker har relativt samstämmigt fört fram att märkbara lönehöjningar i detta skede skulle hota Finlands ekonomi.

Statens revisionsutskott har utrett hur de bolag där staten äger aktier har belönat sina chefer år 2011. Cheferna har tre olika typer av lön. Dels en grundlön, till exempel en månadslön, dels en resultatlön som baserar sig på en årlig utvärdering av hur chefen har lyckats i sitt arbete, och dels ett mera långsiktigt belöningssystem som sträcker sig över minst tre år.

Staten är delägare i drygt femtio betydande bolag. Av dem äger staten över hälften av aktierna i 38 stycken. Alla bolag är inte monopolbolag som till exempel Alko, utan de flesta fungerar i konkurrens med andra bolag.

Chefslöner motsvarar ministerlöner

Revisionsutskottet granskade alla chefer som år 2011 tjänade 50 000 euro eller mera. Den högsta årslönen var 2,1 miljoner euro. De flesta chefer tjänade ändå mellan 100 000 och 200 000 euro per år. Det vanligaste var en årslön på 145 000- 155 000 euro. Det motsvarar en normal ministerlön. En statsminister (från riksdagen) tjänar 170 000 euro per år.

De verkställande direktörerna har klart större lön än övriga chefer. De tjänade ofta två eller tre gånger så mycket som den övriga ledningsgruppen. Den högsta lönen hade två chefer i börslistade bolag. Efter det kom lönerna i några statliga monopolbolag.

Revisionsutskottet konstaterar att belöningar på allmän marknadsnivå knappast kan betraktas som skäliga i bolag som har monopolställning, eller annars fungerar utan konkurrens. Ledningen i sådana bolag arbetar utan de risker och utmaningar som en konkurrensmarknad ställer.

Utskottet konstaterar att man i framtiden måste fästa större uppmärksamhet vid hur krävande verksamheten är och vilka färdigheter den operativa ledningen måste ha.

Skillnader mellan Sverige och Finland

Utskottet har bland annat jämfört chefslönerna i Sverige och Finland. Fortums VD i Finland tjänade 620 000 euro mera (år 2011) än Vattenfalls VD i Sverige med sina 1 450 000 euro.

Å andra sidan tjänade VD:n för svensk-danska posten över dubbelt mer än sin finska kollega på Itella. Arvodena för Sveriges Televisions VD var ca 285 000 euro per år medan arvodena för Rundradions VD uppgick till cirka 365 000 euro.

Arvodena för Veikkaus VD var år 2011 cirka 470 000 euro medan Svenska Spels VD tjänade 410 000 euro.

Oro för skenande månadslön

I diskussionen i riksdagen förde revisionsutskottets ordförande Tuija Brax (Grön) fram en oro för att chefernas grundlön skall stiga då övriga belöningar begränsas. Under den här regeringsperioden har statens direktiv för bonusbelöningar stramats åt, och får i framtiden vara högst 30 procent av den fasta lönen, mot 140 procent förr. I Sverige ledde begränsningar av bonuslönerna till chefernas månadslöner i stället skenade iväg. Tuija Brax vill att regeringen aktivt övervakar att motsvarande inte sker i Finland.

En mera teknisk fråga som väckte stor indignation i riksdagen var att vissa företag har vägrat ge revisionsutskottet de uppgifter som utskottet har bett om. En motivering har varit att ett företag inte kan ge information till en aktieägare som det inte ger till andra. Revisionsutskottet har noterade att riksdagen också tidigare har haft svårt att få den information av företag som den har bett om. Nu har utskottet låtit utreda frågan. Riksdagen har en grundlagsenlig rätt all den information som den ber om. Statens aktieinnehav spelar ingen roll. Riksdagen har rätt till informationen som övervakande myndighet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes