Hoppa till huvudinnehåll

Lär dig köra för yrke och fritid

Vad gör man om man vill lära sig köra bil och bli chaufför i yrkesmässig trafik? Eller om man behöver ett körkort i det privata? Jo man går i bilskola.

Härs och tvärs i vårt land rullar fordon på hjul fram, berättar redaktör Martin Rehnberg. Till fots rör man sig numera bara då det gäller korta sträckor. Martin Rehnberg undersöker hur man kan få körkort och kanske ett arbete i trafiken.

Vi börjar i skolsalen där vi hör om motorns egenskaper. Både damer och herrar bekantar sig för första gången med bilar här.

Fru Ehnström och herr Ehnström sköter om bilskolan. Herr Ehnström blev bilskollärare 1948. Vi följer bilskollärare Ehnström och fröken Solveig Packalén på en körtimme. Det är nervöst att svänga till vänster mitt i stan när man måste iaktta högerifrån kommande trafik. Men parkeringen går galant. Solveig Packalén är flygvärdinna och behöver bil för yrket.

Och så upp på en föreläsning. Karl-Erik Sandfors siktar på yrkeskörkort han. Han kan bli taxi-, trafik- eller långtradarhaufför. Eller så busschaufför med levande last.

Tillsammans med Martin Rehnberg hoppar vi på en fjärrlinjebuss och sedan en buss i lokaltrafik. Redaktören stör busschaufför Rainer Lindblad med en mängd frågor. Rainer har kört i fem år och har en medelmåttig inkomst, 700 mark i månaden. Biljettförsäljaren har inte lång utbildning och tjänar 550 mark per månad.

Så är det spårvagnarnas tur, vid hallarna talar Martin Rehnberg med chaufförer Tor Backman och konduktris Lise Grönholm.
Tor Backman var skräddare förut, men omskolade sig när han inte kunde leva på det. Ett år fungerade han som konduktör och sen gick han på förarkurs.

Statens järnvägar skolar själva sin personal. I de specialutrustade vagnarna testar man elevernas psykologi. När man blivit intagen har man en omväxlande tid framför sig med allt från motorreparation till algebra. Lokmannalärlingarna är i Hyvinge i 21 månader, i Åbo 3 månader och sedan på en lokdepå.

Helsingfors – vår huvudstad sedan 1812

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Estland förklarar sig självständigt

    Statskupp och självständighetsförklaring, Finland tvekar.

    Efter en statskupp i Moskva den 19 augusti 1991 förklarade sig Estland självständigt den 20 augusti. Finlands regering visste inte hur man skulle förhålla sig, men den 25 augusti var statsledningen klar att knyta diplomatiska förbindelser med de självständiga Baltiska staterna.

  • Jaan Kross och ett folks minne

    Här träffar vi honom i ett författarporträtt från 1993.

    Jaan Kross (1920-2007) var den mest kända författaren från Estland. Här träffar vi honom i ett författarporträtt från 1993.

  • Om Estlandssvenskar och finlandssvenska ester

    Söndagsöppets Estlandsspecial filmades våren 1991.

    Söndagsöppets Estlandsspecial filmades på våren 1991. Då anade ingen att Estland skulle bli självständigt tre månader senare.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Barnen och den farliga trafiken

    Här får vuxna och barn lära sig hur man skall korsa gator.

    "Slapp man korsa gatan bara, så vore det en enkel grej". Det är svårt att klara sig i trafiken. Här får vuxna och barn lära sig hur man skall hinna korsa gator. Det viktigaste barnen måste komma ihåg är att man aldrig kan lita på bilisterna.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • Prylar skall inhandlas och böcker plastas in

    Varför är pennor, linjaler och andra grejer så könsbestämda?

    När skolan börjar släpas föräldrar till pappershandlar för att ruinera sig på linjaler, suddgummin, skolväskor och pennor. Men föräldrarna står inför ett större problem när barnen får sina böcker: inplastandet.

  • Hallå, det är Naturväktarna!

    Programmet har gått sedan 1971 och besvarat naturfrågor.

    Naturväktarna är ett av Rundradions tidiga interaktiva radioprogram med ring-in-samtal. Programmet har snurrat på sedan 1971 och otaliga radiolyssnare har njutit av roliga och spännande djurfrågor. Seportaget följer med när man sänder för 800 gången.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet