Hoppa till huvudinnehåll

Bil eller inte bil

Vems fel är det när städerna är fulla av bilar, smutsiga av avgaser och fotgängare blir överkörda? Och behöver vi alla bil? Svåra och intressanta frågor tas upp i Talking Heads från 1995.

En nyförlöst ung grön Janina Andersson och en febrig obunden Klaude Kopteri (Klaus Bremer) från Rixdan (sic) är med i Talking Heads för att tala om bilism. De käbblar friskt och ilsket.

Klaus Bremer anklagar de gröna för kriminellt handlande och att de inte jobbar för vettig bilism. Man bör också förnya Finlands bilpark. Det är de grönas fel, menar Klaus. Bremer är uppe i luften och flyger i sin helikopter flera gånger per vecka under skolåren. Helsingfors är en av världens fjuttigaste huvudstäder. Bilisterna är oskyldiga, stadsplanerarna är skurkarna. En bilist köper mycket mera, och är därmed bättre än fotgängarna, menar Klaude. Också kvartersbutiker behöver parkeringsplatser.

Janina Andersson försöker propagera för ett bilfritt centrum och billig kollektivtrafik. Varför är kollektivtrafik så dyrt, undrar Janina Andersson?

Vi får följa med Linda som får körkort och så träffar vi Annika Luther som tar sig överallt utan bil med fem barn. Hon tycker att det är orättvist att bilarna skall bestämma över hela samhället. Bilen är en förlängning av drömmen om frihet, men på andras bekostnad. Fotgängarna får alltid lida.

Heikki är biltokig och älskar sin Chevrolet Corvette. För honom innebär bilen frihet, där han kör fram på de snöslaskiga gatorna. Han tycker dock att det är idiotiskt att ha en hastighetsbegränsning på 40 km/h i städer.

Niki Luther skrattar åt detta. Hon tycker man borde förbjuda privatbilism i stadskärnan. Japan var för henne en skrämmande framtidsvision om ett totalt bilsamhälle.

Heikki kontrar att bilen inte borde få kosta så mycket. Varför skall bensinen också kosta så mycket? Pengarna bilisterna betalar öses på alla andra, inga nya vägar byggs.

Redaktör Mikaela Weurlander kollar hur pengarna egentligen fördelas: på Bilförbundet, Trafikförbundet och på Statens ekonomiska forskningscentral. På Statens ekonomiska forskningscentral menar man att man från bilisternas pengar bör kompensera för avgaser, klimatuppvärmning, olyckor.

Men på bilförbundet menar man att det bara är konkreta varor och t.ex. vägar som bör vara med i räkningnen. Bilisterna vill att alla avgifter skall gå bilisterna till nytta, till nya vägar. Men det menar man inte på trafikförbundet, bättre vore det ju om man överförde dem till annan trafik så att bilismen minskade.

Helsingfors – vår huvudstad sedan 1812

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet