Hoppa till huvudinnehåll

Är det slut på tillväxten?

Professor Roberg J Gordon
Professor Robert J Gordon Professor Roberg J Gordon Bild: ted.com roberg j gordon

Det är fem år sedan den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers kollapsade och världsekonomin drabbades av en djup kris. Den ekonomiska tillväxten är fortfarande mycket dålig, även om det finns tecken på återhämtning.

Men kommer tillväxten någonsin mera att komma upp till de nivåer som rådde under tillväxtens guldålder, 1950- och 1960-talen? Knappast, om man får tro professor Robert Gordon vid Northwestern University.

Den nuvarande finanskrisen har ändå inget att göra med att tillväxten mattas av.

Robert Gordon hävdar att ekonomisk tillväxt egentligen är ett ganska nytt fenomen i historien. Han menar att det inte förekom någon ekonomisk tillväxt att tala om innan mitten av 1700-talet.

Ångmaskinen satte fart på tillväxten Bild: Marcus Nordström ångmaskin

Efter det tog tillväxten fart i England och senare på 1800-talet i USA. Den första industriella revolutionen (med ångmaskinen, mekanisk bomullsspinning och utbyggnaden av järnvägsnätet) skapade förutsättningar för snabb tillväxt. Den andra industriella revolutionen (med el, förbränningsmotorn, rinnande vatten och innetoa, telefon, radio, kemikalier och bränsle) satte fart på de förändringar som präglat 1900-talet. Den tredje industriella revolutionen (datorn, internet, mobiltelefonner) har inte ökat tillväxten som många hade väntat sig.

Stora genombrott på 1900-talet

Av alla de teknologiska innovationerna anser Gordon att den andra industriella revolutionen har haft det största genomslaget. Transporterna blev snabbare när de flyttades från häst och kärra till flygplan, från segelfartyg till stora motordrivna fartyg. El underlättade produktionen, men också livet för de stora massorna. Den förväntade livslängden ökade markant och barndödligheten minskade. Den pågående tredje industriella revolutionen har inte lett till lika genomgripande förändringar som tidigare när det gäller levnadsstandarden. IT har förändrat miljoner mänskor liv, men inte gett en fetare plånbok.

Mobilrevolutionen ingen garant för tillväxten Bild: Yle /Juha-Pekka Inkinen apple iphone

USA är fortfarande ledande när det gäller innovationer, men takten håller på att avta. Transporterna har inte blivit snabbare på ett halvt sekel (flygplanen är nu långsammare än på 1950-talet för att spara bränsle). IT-revolutionen har inte ändrat på sådana saker.

Demografin spelar in

Professor Gordon ser inga stora teknologiska innovationer i framtiden som kan leda till en nya era av snabb tillväxt. I stället ser han en del problem i samhället som kan bromsa tillväxten. Många förutsättningar för ökad levnadsstandard har förämrats. Befolkningstillväxten har mattats av, ubildningen når färre. Resultatet är att 99 procent av befolkningen med de lägsta inkomsterna får räkna med mycket blygsam inkomstökning. Orsaken är globaliseringen, högre kostnader för resurser och stora offentliga och privata skulder. Gordons analys gäller USA och han menar att man borde vänja sig tanken att tillväxten kan vara låg i minst ett sekel.

Gordon möter kritik

Gordons pessimistiska syn har inte stått oemotsagd. Professor Roger Pielke Jr menar att Gordon gör ett fatalt fel då han försöker se framtiden genom att se bakåt. Enligt Pielke gör Gordon stora tabbar i sin historiska analys. Det är en "provokativ fantasi" som Gordon har kommit med. Pielke säger att Gordon helt enkelt har struntat i andra studier av tillväxten de senaste tusen åren. Men Pielke, som själv är ekolog menar att det säger en hel del om nationalekonomer att Gordons artikel är en av de mest omdiskuterade det senaste året bland ekonomer. Andra kritiker har pekat på att Gordon diskuterar väldigt lite om till exempel naturresurser, miljöns hållbarhet, övergången till eldrivna fordon, bioteknologins möjligheter och så vidare.

Det verkar gå långsamt då det gäller att komma ut ur den nu akuta krisen som har pågått i fem år. Och ingen vet om tillväxten, när den tar fart, kommer upp till så höga nivåer att den på lång sikt kan öka välfärden och täcka de allt större skulderna som ekonomierna har efter finanskrisen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes