Hoppa till huvudinnehåll

Bergh: Papperstidningen dör – ny teknik finlandssvenskarnas chans

Bild: Yle Nyheter kaj-gustaf bergh

Kaj-Gustaf Bergh är inne på sitt sjunde år som Föreningen Konstsamfundets vd. Hans krav på nollresultat har mjuknat och han är redo att stöda tidningarna med tre, fyra miljoner även i framtiden. Men budgeten, den ska hålla.

KSF media

  • Föreningen Konstsamfundet äger KSF meda som ger ut Borgåbladet, Östra Nyland, Västra Nyland samt Hufvudstadsbladet
  • I fjol köpte Konstsamfudnet även Loviisan Sanomat och Hangötidningen
  • Tidningsgruppens totala upplaga uppgår till ca 75 000
  • Konstsamfundet grundades av affärsmannen Amos Anderson som 1920 köpte in sig i Hufvudstadsbladet och åtta år senare ägde hela tidningen

Kaj-Gustaf Berg tillträdde som Konstsamfundets vd direkt från näringslivet 2006. Två år senare fick Hufvudstadsbladets journalister ett chockbesked. Tidningen som gått tre miljoner euro på minus skulle göra ett nollresultat 2011. Samma år bröt den ekonomiska krisen ut, kravet på nollresultat fick vänta och verkar i dag vara begravt.

– Det är svårt att sia om framtiden. Jag har nu svårt att se framför mig att vi skulle återgå till kravet. Den verksamhet som bedrivs i tidningsbolaget har fått gå på förlust och jag skulle anta att det får vara på samma nivåer fortsättningsvis, säger Bergh.

Hbl
Hbl husis

"Budgeten ska hålla"

Sedan Kaj-Gustaf Bergh blev vd har Konstsamfundet köpt upp fler tidningar och grundat tidningsgruppen KSF media. Tidningarna har samarbetsförhandlat årligen sedan 2008, i år två gånger. Vart sjätte årsverke vid Hbl har försvunnit de senaste sju åren.

– Vi fastställer en viss budget årligen för tidningsgruppen och den budgeten ska hålla. I företagsverksamhet måste man ha någon slags struktur och komma överens om hur mycket resurser man får använda.

Det här kan man aldrig tumma på även om det blir svåra tider?

– Vi har tummat på det med en miljon i år, från tre miljoner till fyra miljoner. Så ägaren har också kommit emot.

Konstsamfundet äger en halv miljard

Så här definierar Konstsamfundets stadgar föreningens uppgift:

  • att stöda bildkonsten ävensom den dramatiska konsten och tonkonsten i Finland samt väcka och befrämja ett fördjupat konstintresse
  • att även i övrigt stöda den finlandssvenska kulturen och det svenska språkets ställning i Finland med särskild tonvikt på spridning av information på svenska
  • att främja ungdomens yrkesutbildning

Finlandssvensk journalistik bär sig inte

Under åren som gått har Konstsamfundets vd börjat se finlandssvensk journalistik som något man åtminstone delvis måste subventionera.

– Jag kom hit från näringslivet och det var lite konstigt att ta hand om en verksamhet som går på förlust, säger Bergh.

Bergh tror att finlandssvenska tidningar kan klara sig ekonomiskt om de är etta på sin utgivningsort.

– I Lovisa kan man säkert klara sig, på vissa orter i Österbotten går det, båda tidningarna på Åland har fungerat helt okej och Pargas kungörelser går på plus. Så man kan säkert få det att gå runt om man är etta.

Men om man är andra tidning?

– Det är utmanande.

Miljoner till nytt museum

Konstsamfundet har fått kritik för att spara i tidningshusen och satsa miljoner på annat håll. Föreningens planerade vindkraftspark vid Amos Andersons gamla gård i Dragsfjärd skulle kosta 100 miljoner. Konstsamfundet vill också bygga ett nytt Amos Anderson-museum med bättre utställningsutrymmen för 50 miljoner. Visionerna för tidningarnas del ser mer blygsamma ut.

– För Amos Anderson var museiverksamheten extremt viktig. Konstsamfundets strävan är att vara i framkanten av konstutvecklingen. Vi upplever inte att det är bort från något annat. Museet bär dessutom vår stiftares namn så det är i högsta grad viktigt för oss, säger Bergh.

Amos Andersons nya konstmuseum ska enligt planen byggas invid och under Glaspalatset i Helsingfors Bild: Amos Andersons konstmuseum amos anderson

Papperstidningen dyr

Konstsamfundets tidningar tampas med medieutvecklingen. Läsarna försvinner ut på webben, pappersupplagan sjunker och annonsörerna letar sig till förmånligare kanaler.

– Själv tycker jag mycket om papperstidningen. Jag läser den gärna men tror inte att den kommer att bestå.

Tidpunkten för papperstidningens förmodade död är Bergh osäker på. Säkert är däremot att det dubbelarbete som nu pågår på redaktionerna är dyrt. Journalisterna ska samtidigt göra både webbjournalistik med text, bild och video samt en papperstidning. Bergh anser att tidningshusens stora framtidsplaner ligger på webben.

– Den nya tekniken är en jättemöjlighet för en språkminoritet som vi. Den största kostnaden i dag är tryckandet och distributionen av produkten eftersom finlandssvenskarna bor glest. Genom den nya tekniken kan vi föra samman finlandssvenskarna, få dem att tala med varandra och dela information. Det ger oss helt nya möjligheter. Jag ser jättepositivt på framtiden.

Är det egentligen bättre ju snabbare ni blir av med papperstidningen?

– Inte kan man riktigt säga det heller. Det finns en stor del läsare som älskar papperstidningen och för dem är den otroligt viktig. Förändringar är smärtsamma. Det är inte lätt, men klart att den nya tekniken är en stor möjlighet för oss jo.

  • Det som förenar oss alla är trötthet

    Vi är lurade in i evig trötthet.

    Jeanette Öhman läser Ottessa Moshfeghs roman Ett år av vila och avkoppling och inser att medelklassen är för trött för att fatta att den är grundlurad av prestationssamhället och konsumtionskulturen.

  • När Mannerheim skulle mördas - ny serie i Finlandssvenska krimpodden

    År 1920 reste tre män från Sovjet för att mörda Mannerheim.

    Efter finska inbördeskriget flydde en del röda officerare till Sovjet. År 1920 återvände tre av dem till Finland för att mörda Mannerheim. Den vite generalen skulle få sona inbördeskrigets orättvisor med sitt liv. I bästa fall skulle det politiska mordet också skapa kaos och göra Finland till en socialistisk stat. Aleksander Weckman, Aleksanteri Suokas och Karl Salo drömde om revansch och revolution. De hade bestämt att attentatet skulle ske under de vitas festparad i Tammerfors den 4 april år 1920.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes