Hoppa till huvudinnehåll

Polisen hoppfull om att spåra näthatet mot finlandssvenskar

Då man kopplar upp sig via nätverket Tor så slussas trafiken via många olika datorer. Bild: Yle/Niklas Fagerström internet,spåra,tor

I början av året hörde vi ofta om näthat mot finlandssvenskar. Helsingforspolisen startade då en förundersökning men på sistone har det varit ganska tyst kring den.

Enligt uppgifter som Yle Nyheter har fått är det här ändå ett prioriterat fall och polisen fokuserar nu på att spåra hoten genom att analysera insamlad data från det relativt anonyma nätverket Tor. Det använde avsändaren alltså för att maskera sin identitet på internet.

Kriminalkommissarie Arto Karalahti leder förundersökningen om näthatet. Bild: Yle arto karalahti
Samtidigt betonar förundersökningsledare Arto Karalahti vid Helsingforspolisen fortfarande att man har starka indikationer mot en viss person.

- Vi är ganska säkra på att en enda person är skyldig till näthoten men vi väntar fortfarande på vattentäta bevis, säger han.

Programledaren Bettina Sågbom Bettina tar emot kandidaterna Bild: Yle bettina sågbom
En av de som hotades var Yles programledare Bettina Sågbom. Hon reagerar så här på polisens uttalande.

- Nu blev jag nyfiken. De verkar ju ha en aning om vem det är. Men jo, jag hade en liknande uppfattning - efter att ha läst de meddelanden jag själv och andra människor fick. De var alla i samma stil. Även om det var flera mänskor bakom hoten så är det nog samma mänska som har suttit vid tangentbordet.

Sågbom tillägger att det skulle vara intressant och spännande att få reda på vem som ligger bakom hoten.

- Men jag tror ju nog att det är nån dårboll i alla fall. Världen är full av dårbollar. Om man tittar på nätdiskussioner så hittar man nog mycket av dem - vilken fråga det än gäller.

Fokus på det tekniska

Polisen har tänkt få tag på mer bevis bland annat med vad man kallar traditionella metoder. Det kan till exempel handla om att intervjua folk.

Men spårning på nätet är det man fokuserar på - i samarbete med Centrakriminalpolisen och möjligen också med assistans av utländska myndigheter.

Karalahti berättar att polisen åtminstone tills vidare är ganska beroende av vad de kan få ut för information från Tor-nätverket och det har inte ännu gett så mycket nyttigt.

Han vill först inte kommentera hur lätt det går att spåra meddelanden som har skickats via Tor – och om det överhuvudtaget är möjligt. Men en amerikansk forskargrupp har i en publicerad rapport visat att det går.

Toppforskare: Tor-trafiken kan ofta spåras

Flera av toppforskarna kring anonymiteten på nätverket Tor finns vid ett forskningslaboratorium i USA. Bild: Yle/skärmdump: nrl.navy.mil united states naval research laboratory
Yle Nyheter fick en intervju med en av forskarna: Aaron Johnson. Han jobbar vid den amerikanska marinens forskningslaboratorium i Washington.

- Vår analys kan tillämpas på vilken användning av Tor som helst, så om man använder Tor för att skydda sin identitet så kan den oftast spåras, säger Johnson.

Bettina Sågbom igen:

- Inte är jag alls förvånad att av alla ställen så hittar du vid USA:s marin någon som kan spåra folk. Om man tänker på den senaste tidens nyheter om det här så är jag inte ett dugg förvånad. De skulle nog kunna spåra vad som helst.

"Vår analys visar att man med moderata resurser kan spåra 80% av användarna på Tor. Datainsamlingen och -analysen kan ändå ta 6 månader och lyckas inte alltid." (amerikansk forskargrupp)
Den amerikanska forskaren Aaron Johnson påpekar att det ändå tar tid eftersom trafiken kan studsa mellan många olika datorer i olika delar av världen.

Johnson säger att också polisen i Finland i teorin borde kunna spåra i Tor-nätverket trots att de har mindre resurser än vad amerikanska myndigheter har. Med mindre kapacitet kan spårandet ta flera månader och kräver både kunskap och envishet.

Men det är också skäl att betona att en sådan här spårning inte alltid lyckas – man kan ha tur eller otur.

Helsingforspolisen är ändå optimistisk

- Förr eller senare lyckas vi nog spåra varifrån hatmeddelandena sändes, och då kommer vi också att kunna hitta avsändaren, tror kriminalkommissarie Karalahti.

Han betonar dessutom att polisen inte har några planer på att lägga ned utredningen trots att spårningen kan dra ut på tiden.

Och enligt Bettina Sågbom skulle det vara viktigt för samhället att utredningen lyckas.

- För mig personligen så har det inte så stor betydelse men jag tror att det har jättestor betydelse för framtiden. Om man griper en människa som använder det här nätverket för att hota så borde ju en och annan tänka sig för före de gör liknande påhopp på folk igen.

Hon påpekar att Tor-nätverket inte är tänkt att användas på det här sättet utan tvärtom avsedd att skydda integriteten och anonymiteten för personer som annars skulle kunna vara i fara.

- På det sättet så tror jag att resultatet har jättestor betydelse.

  • Flera medier stoppade från pressmöte i Vita huset

    Bland dem CNN och New York Times.

    Flera stora amerikanska och utländska medier stoppades på fredagen från ett informellt pressmöte i Vita huset, rapporterar CNN. Bland de som tilläts delta fanns bland annat Breitbart News och Washington Times, medan CNN, New York Times och Politico lämnades utanför.

  • FBC Raseborg Knights slog Jokerit i Vanda

    Lagerström och Björklund gjorde tre mål var.

    Efter två förluster lyckades FBC Raseborg Knights ta en viktig seger i herrarnas division 2 i innebandy. Knights slog Jokerit på fredag kväll i Campo Sport i Vanda.

Läs också

  • "Äktenskapet ett förbund mellan man och kvinna"

    Kyrkoherde Daniel Norrback tänker inte viga samkönade.

    I Österbotten anser de allra flesta prästerna att kyrkolagen ska bestå, alltså att samkönade inte ska få vigas kyrkligt. Daniel Norrback är tf kyrkoherde i Kristinestads svenska församling och säger nej till att viga homosexuella i kyrkan.

  • Varför angår dödsstraffet oss?

    Behöver vi bry oss om att det finns dödsstraff i världen?

    Författaren Lars Åke Augustsson såg sin vän Willie Trottie få en dödande injektion i Huntsville i Texas, tjugoett år efter dödsdomen för dubbelmord. Däremot blev Anthony Graves frigiven efter att ha varit dödsdömd i aderton år. Och Lars Åke var med på trädgårdsfesten när Anthony återförenades med sin familj. Brottslingar ska straffas, men dödsstraffet är ett svek mot själva livet, tycker Lars Åke Augustsson

Nyligen publicerat - Inrikes