Hoppa till huvudinnehåll

Kan politiker göra oss lyckligare?

En segelbåt på stranden vid Sjömansro i Lappvik.
En segelbåt på stranden vid Sjömansro i Lappvik. Bild: YLE/Malin Valtonen Hangö,cykelsemester

Bruttonationalprodukten är ett otillräckligt instrument för att beskriva utvecklingen. Och politiska beslut borde bedömas enligt hur stor lycka de kan medföra bland medborgarna. Så tänker allt fler politiker, både på hemmafronten och utomlands.

-Vi borde i högre grad använda andra instrument än bruttonationalprodukten som grund för vårt beslutsfattande. Och visst ska politiker intressera sig för vad som gör människor lyckliga, säger De grönas riksdagsledamot, Anni Sinnemäki.

Socialdemokraternas Mikael Jungner anser att euron blivit en alltför dominerande måttstock i den politiska debatten.

- Politiska debatter tenderar ofta att bli ganska ensidiga diskussioner där man tvistar om hur en viss summa pengar ska användas. Nya sätt att utvecklingen behövs.

- Kan man öka lyckan hos människor genom politiska beslut?

- Inte direkt men nog indirekt, till exempel i arbetslivet. En möjlighet kunde vara att införa nya sätt att mäta arbetstillfredsställelsen inom den offentliga sektorn. Det kan handla om att fråga de anställda vilka saker som betyder mest för deras arbetstrivsel.

Kristdemokraternas riksdagsledamot Peter Östman tror inte på lyckan som ett övergripande mål för det politiska arbetet.

- Politikernas främsta uppgift är att skapa ramar som ger individerna goda möjligheter att bygga upp sitt liv. Vi kan inte som stat eller som politiker definiera något så vagt och personligt som lycka.

Lyckopolitiken delar åsikter

Utomlands har den politiska retoriken kring lycka blivit allt vanligare. Den har också utmynnat i konkreta beslut. I Storbritannien har premiärminister David Cameron och hans regering utarbetat ett nationellt lyckoindex, som bygger på omfattande, årliga frågeenkäter.

Också i Sverige har ledande politiker bland annat inom miljöpartiet och moderaterna pläderat för en "lyckopolitik", medan Bhutan brukar lyftas fram som exempel på ett land där bruttonationallyckan prioriteras framom bruttonationalprodukten.

Trenden kan delvis förklaras av forskningen. De senaste åren har allt fler ekonomer och statsvetare intresserat sig för välbefinnande eller så kallad lyckoforskning. Kunskapen om vad som skapar välbefinnande och upprätthåller välbefinnande har ökat markant.

Men många ser kritiskt på forskningens tillämplighet inom politiken. Forskningsresultaten bygger oftast på frågeenkäter som inte ger tillräckligt tillförlitlig data, anser kritikerna. Vidare hör det inte till politiker eller regeringar att ställa upp mål kring något så subjektivt som lycka, menar många.

Lyckoforskare, ekonomie doktor Katarina Hellén vid Vasa universitet tillhör skeptikerna.

- Politikens främsta uppgift enligt mig är snarare att förhindra olycka genom att bygga upp ett tryggt samhälle. Men det betyder inte att forskningsresultaten inte kunde utnyttjas av politiker. Att till exempel arbetslösheten drabbar individen hårt vet alla. Men forskningen visar att effekten är ännu starkare än vad många tror.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes