Hoppa till huvudinnehåll

Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

Ön Jurmo i Åbolands skärgård är egentligen en sandås ute i havet. 1969 tar sträckan från Åbo på 80 kilometer sju timmar med båt. Jurmo består mest av sand, grus och rullstenar. Här finns ljung och krypande enbuskar, men inte många träd.

Jurmos speciella natur med sandåsar och myrar är viktig för flera fågelarter. Sedan 1962 har det på Jurmo funnits en fågelstation i en av byns övergivna gårdar där man ringmärker och följer med fågelflyttningar.

Sju människor bor här året om: Bruno, Per, Hjalmar, Irene, Agda, Hjördis och Östen Mattsson. Och alla deltar i arbetet nere vid hamnen när den fina strömmingsfångsten tas iland. För Hjalmar Mattsson som har drabbats av slag tar den en kilometer långa vägen till stranden en timme.

Höstfisket, mest strömming och vassbuk, är det viktigaste, det ska man leva av hela vintern. Så mycket plats för jordbruk finns inte, man odlar mest potatis. De sex korna får endast vilt hö.

På vintern i kölden och snön sluter sig byn i sitt skal. De flesta sysslor sker inomhus. Förråden av mjöl, potatis och fisk skall räcka till maj. Vatten finns i brunnen under istäcket, men pumpen måste tinas upp varje morgon.

Östen Mattsson ger sig ut på fiske med skötar medan Per Mattsson hämtar posten från Björkö. Det är 20 km fram och tillbaka över isen, med en isränna som är besvärlig att ta sig över. Per slänger mopeden i ekan vid rännan.

En gång per år går man i kyrkan, men Korpoborna håller kyrkan i skick. Telefon har man som kontakt med omvärlden, men i menförestid är man isolerad. Menförestider kan det vara hela vintern, i nödsituationer kommer helikopter.

Trots att Jurmo nu har har både el, radio- och tv-antenner har byn aldrig varit så folktom förr, säger Hjalmar Mattsson, förr fanns här fyrtio personer. Endel har dött, andra flyttat till "städren". Per och Östen är de enda "ungdomarna på ön". Fisket och åldringarna håller kvar dem. De har skapat ett museum om Jurmos historia enligt devisen "gammalt skräp". De har svårt att säga om Jurmo har en framtid.

1984 reser Benny Törnroos till Jurmo. Där bor nu endast Per Mattssons familj på tre personer, Per, Pirjo och Klas Mattsson, året om. Flunderförsäljningen på sommaren ger den huvudsakliga årsinkomsten. Vassbuk- och strömmingfisket på hösten har minskat. Turistsäsongen är kort, Per jobbar dag och natt. Vinterfiske inskränker sig till den egna grytan.

Per Mattsson önskar att sonen Klasu skall gå i samma fotspår. Hustrun Pirjo kom första gången till Jurmo för att fira semester, sen flyttade hon ut till skärgården. Nu har de två kor och två kalvar, åtta får och fjorton lamm.

Paul Andersson är Jurmobo i själ och hjärta och vistas på Jurmo under somrarna. Paul Andersson berättar en mängd historiska fakta om Jurmo.

Christine Saarukka reser till Jurmo 2008, där det nu bor tio personer året om. På sommarveckorna upp till 70 människor så som på 1700-talet.

Östen Mattsson fick fyrvaktarjobb på Utö 1970. Han blev i den tjänsten 22 år, gifte sig och bodde i Pargas. Hustrun är hemma från Helsingfors, men nu trivs de båda bra på Jurmo. Jurmo-Per hittade också en hustru Pirjo, och de fick en son.

Pers son Klas har nu tagit över på Jurmo, med turism och alpackor och fiske.

Christina Saarukka intervjuar också Agneta Andersson, som är dotter till Paul Andersson i vars gula hus filmteamet bodde 1969. Agneta Andersson flyttade med sin man Björn Lindström till Jurmo 1996 när ön fick fast ström.

Allt har ändrats på Jurmo, säger hon. Folket sysslade med fiske ända in på 1970-talet, men nu är den största näringen turismen. Sommartid fiskar man lite för att sälja åt sommargästerna.

Informationsruta

Ön Jurmo hör till Korpo i Pargas stad, Finland. Jurmo ligger 7 nautiska mil nordost om Utö och har en liten bosättning året runt. Den anses vara den sista utlöparen av den tredje Salpausselkäåsen. Bosättning har funnits på Jurmo sedan medeltiden.

Skärgårdsliv

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

Nyligen publicerat - Arkivet