Hoppa till huvudinnehåll

På fyrön hör ingen dig skrika

Majakanvartija pitää poikaa väkisin otteessaan, vahva ote pojan leuasta.
Niklas Groundstroem spelar fyrmästaren Hasselbond och Patrik Kumpulainen hans son Gustaf. Majakanvartija pitää poikaa väkisin otteessaan, vahva ote pojan leuasta. Bild: Långfilm Productions Lärjungen

Ulrika Bengts är regissören bakom Finlands kandidat i Oscarsnomineringen till Bästa utländska film. Hon och skådespelaren Niklas Groundstroem ger oss en inblick i hur det är att bo och arbeta isolerade ute till havs under sex veckor.

lärjungen
Gustaf och Karl blir bästisar för att senare bli rivaler i Lärjungen. lärjungen Bild: Långfilm Productions lärjungen

Lärjungen handlar om 13-årige Karl, som kommer till fyrön för att bli nästa fyrvaktare efter fyrmästaren Hasselbond. Hasselbond styr över både ön och de personer han lever med med sträng hand. Karl är i samma ålder som fyrmästarens son Gustaf och de två kommer väldigt bra överens ända tills den obarmhärtiga Hasselbond lyckas komma emellan dem - något som får ödesdigra konsekvenser.

Det här är Ulrika Bengts andra långfilm. Den första, Iris, utspelade sig 1890 medan Lärjungen tar plats på en fyrö i den åländska skärgården en sommar 1939.

- Ja, jag jobbar mig långsamt framåt, skrattar Ulrika när jag påpekar att filmerna tidsmässigt ligger nära varandra.

Författaren Kjell Westö är också aktuell med sitt verk, Hägring 38, som utspelar sig kring samma tidsperiod. Har vi finländare en förkärlek för historiska skildringar?

- Nä, det tror jag egentligen inte, men jag tror att 30-talet ligger och mullrar. Det finns någonting av den obehagliga 30-talsandan i vår tid. Lärjungen är ju en film, som egentligen kunde utspela sig i nutid, för det handlar ju om auktoritet, om att leva under en auktoritets stränga hand. Det nämns aldrig i filmen att det är sommaren 1939. För mig är det nog viktigt, för det känns som att det är den här människotypen som gör kriget (andra värlskriget, red. anm.) möjligt.

Publiken bestämmer

Lärjungen har premiär idag (fredag 27 september) och trots en fin utnämning som Finlands kandidat till Oscarsnomineringen i kategorin Bästa utländska film är Ulrika ändå spänd på publikens mottagande.

- Att göra film är som att föda ett barn, bara att graviditeten är så mycket längre - för mig har den här graviditeten räckt ungefär fyra år. Nu är det förlossning på gång och så får man sen se publikens mottagande och det bestämmer någonstans hur lyckat det här barnet blev.

Inspelningen av filmen skedde under sex veckor på ön Lågskär. Arbetsteamet på cirka 30 personer bodde under den här tiden på ön och på ett segelfartyg till havs.

- Det fanns ingen omvärld som störde, det fanns inga yttre intryck. Jag tror att vi alla upplevde att det var en fördel för inspelningen att det blev en förtätning, en koncentration kring arbetet.

Niklas Groundstroem spelar fyrmästare Hasselbond och han håller med Ulrika när jag frågar hur det var att spela in filmen.

- Det var en enastående upplevelse på alla sätt och vis. Att vara fullständigt isolerade från omvärlden skapade en märkvärdigt koncentrerad arbetsatmosfär. På något sätt bidrog den där tomheten till att man kunde ha fullständig fokus på arbetet. Jag har aldrig tidigare varit med om någonting motsvarande och kommer knappast heller att vara med om något sånt igen.

En fyrmästare på däck

Fyrmästare Hasselbond i tjänstekostymen. Bild: Långfilm Productions lärjungen

I början av filmen seglar fartyget, Linden, förbi i horisonten och då är det Niklas som står bakom rodret.

- Jag hade en mellandag från inspelningarna på fyrön så jag fick vara med ombord och styra fartyget. Det var ganska häftigt att vara ombord på Linden när den åkte för fulla segel. Det var en obeskrivlig känsla, tack bara till skepparn som gav mig det ansvaret!

Växlingen mellan att på ledig tid vara sig själv och på arbetstid spela en tyrann som utför djävulska handlingar var lite knepigt berättar Niklas. Hur gick du in i rollen?

- Det var ganska konkret, bara genom att klä på sig tjänstekostymen var som att utföra en viss ritual. En fördel var att vi bodde tillsammans under inspelningstiden, så det fanns gott om tid att förbereda arbetet för nästa dag.

Kluven familj

Lillasyster Emma pratar rikssvenska i filmen, medan Gustaf pratar finlandssvenska. Bild: Långfilm Productions lärjungen

I Lärjungen pratar halva familjen på fyra personer rikssvenska och andra halvan finlandssvenska. Ulrika berättar om tanken bakom indelningen.

- Så här har jag tänkt: vi befinner oss i ett gränsland, på en ö i yttersta havsbandet och det betyder att människor kommer öst och från väst. I den här familjen tycker jag att det finns en stark tudelning mellan mamman och pappan och det förstärks också av inspelningsplatsen - fyrtornet är fyrmästare Hasselbonds domäner och fyrmästarhuset är mamman Dorrits. Det förstärker på något sätt den klyfta som finns i familjen att Gustav, sonen, är Hasselbonds pojke och pratar som sin far, medan lilla Emma är under Dorrits vårdnad och pratar som sin mamma gör (rikssvenska).

Lärjungen har premiär 27 september.