Hoppa till huvudinnehåll

Gastroskopi

gastroskop med lysande lampa
gastroskop med lysande lampa Bild: YLE/Jessica Edén gastroskop

Vid en gastroskopi (från grekiskans gaster = magsäck och skopein = titta, undersöka) för läkaren ett ca 12 mm tjockt s.k. endoskop via munnen ner i magsäcken.

Under gastroskopin undersöks både matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.

Varför gör man en gastroskopi?

De vanligaste symptomen som föranleder en gastroskopi är:

– smärtor i övre buken eller hjärttrakten, vilka inte beror på hjärtat eller andningsorganen

halsbränna och rapningar

– illamående och kräkningar

– svårigheter att svälja och mättnadskänsla redan efter små måltider

– blodiga uppkastningar

– misstanke om celiaki

Hur går undersökningen till?

Under undersökningsdagen får patienten inte äta förrän gastroskopin är gjord.

Före underökningen bedövas patientens svalg med gel eller spray. Patienten kan också få ett lugnande medel, t.ex. diazepam.

När skopet förs in får patienten ett tandskydd i munnen för att skydda både tänder och instrument. Många patienter får kräkreflexer när gastroskopet förs ner i svalget, vilket kan vara obehagligt men är helt normalt.

Förutom läkaren finns alltid minst en sjukskötare på plats för att assistera endoskopisten och hjälpa och lugna patienten.

Under undersökningen ligger patienten på sin vänstra sida på en brits.

I samband med gastroskopin tas alltid små provbitar från olika delar av slemhinnan för mikroskopisk utredning. Provbitarna behövs för att kunna påvisa t.ex. förekomsten av helikobakterier eller celiaki eller då man misstänker elakartade förändringar.

I samband med gastroskopin kan man också göra olika ingrepp, t.ex. avlägsna polyper, ligera åderbråck i matstrupen och limma eller bränna fast blödande magsår eller sår i tolvfingertarmen.

En vanlig gastroskopiundersökning tar inte mer än ca 15 minuter, varpå patienten kan lämna sjukhuset. Om patienten fått svalget bedövat ska han undvika att äta och dricka den närmaste timmen, eftersom bedövningen gör det svårt att svälja.

På många sjukhus finns möjlighet till sedering om patienten har en kraftig kräkreflex eller är rädd för undersökningen. Förutom den läkare som utför själva endoskopin finns då oftast en narkosläkare på plats.

Vid sedering får patienten ett intravenöst dropp med lugnande och smärtlindrande läkemedel med kortvarig verkan, vilket får honom att sova eller nästan sova under gastroskopin. Dosen kan under undersökningen regleras efter behov. När undersökningen är över vaknar patienten pigg och minns nästan ingenting av själva undersökningen.

En sederad patient får oftast stanna på sjukhuset någon timme efter ingreppet och får sedan återvända hem med en följeslagare.

Bild: YLE/Herman von Numers magsår

Vad hittar man i gastroskopin?

Vanliga fynd i samband med gastroskopier är:

bråck i mellangärdet och inflammation i matstrupen

magkatarr eller magsår, vilka oftast beror på en överproduktion av saltsyra i magsäcken, en helikobakterieinfektion eller användning av antiinflammatoriska värkmediciner

- atrofisk gastrit, dvs. en förtvinad magsäcksslemhinna. Atrofisk gastrit leder till perniciös anemi eftersom B12-vitamin inte kan upptas.

Melanom i magsäcken. Bild: YLE/Herman von Numers melanom
– elakartade tumörer eller förstadium till dessa

– åderbråck i matstrupen, vilka förorsakats av levercirros

polyper i magsäcken eller tolvfingertarmen (vilka oftast är ofarliga)

Beroende på vad man hittar i magsäcken och på provbitssvaren som vanligen fås två veckor efter gastroskopin beslutar läkaren om vidare vård.

Läs mera om hur olika endoskopiska undersökningar går till

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa