Hoppa till huvudinnehåll

Gastroskopi

gastroskop med lysande lampa
gastroskop med lysande lampa Bild: YLE/Jessica Edén gastroskop

Vid en gastroskopi (från grekiskans gaster = magsäck och skopein = titta, undersöka) för läkaren ett ca 12 mm tjockt s.k. endoskop via munnen ner i magsäcken.

Under gastroskopin undersöks både matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.

Varför gör man en gastroskopi?

De vanligaste symptomen som föranleder en gastroskopi är:

– smärtor i övre buken eller hjärttrakten, vilka inte beror på hjärtat eller andningsorganen

halsbränna och rapningar

– illamående och kräkningar

– svårigheter att svälja och mättnadskänsla redan efter små måltider

– blodiga uppkastningar

– misstanke om celiaki

Hur går undersökningen till?

Under undersökningsdagen får patienten inte äta förrän gastroskopin är gjord.

Före underökningen bedövas patientens svalg med gel eller spray. Patienten kan också få ett lugnande medel, t.ex. diazepam.

När skopet förs in får patienten ett tandskydd i munnen för att skydda både tänder och instrument. Många patienter får kräkreflexer när gastroskopet förs ner i svalget, vilket kan vara obehagligt men är helt normalt.

Förutom läkaren finns alltid minst en sjukskötare på plats för att assistera endoskopisten och hjälpa och lugna patienten.

Under undersökningen ligger patienten på sin vänstra sida på en brits.

I samband med gastroskopin tas alltid små provbitar från olika delar av slemhinnan för mikroskopisk utredning. Provbitarna behövs för att kunna påvisa t.ex. förekomsten av helikobakterier eller celiaki eller då man misstänker elakartade förändringar.

I samband med gastroskopin kan man också göra olika ingrepp, t.ex. avlägsna polyper, ligera åderbråck i matstrupen och limma eller bränna fast blödande magsår eller sår i tolvfingertarmen.

En vanlig gastroskopiundersökning tar inte mer än ca 15 minuter, varpå patienten kan lämna sjukhuset. Om patienten fått svalget bedövat ska han undvika att äta och dricka den närmaste timmen, eftersom bedövningen gör det svårt att svälja.

På många sjukhus finns möjlighet till sedering om patienten har en kraftig kräkreflex eller är rädd för undersökningen. Förutom den läkare som utför själva endoskopin finns då oftast en narkosläkare på plats.

Vid sedering får patienten ett intravenöst dropp med lugnande och smärtlindrande läkemedel med kortvarig verkan, vilket får honom att sova eller nästan sova under gastroskopin. Dosen kan under undersökningen regleras efter behov. När undersökningen är över vaknar patienten pigg och minns nästan ingenting av själva undersökningen.

En sederad patient får oftast stanna på sjukhuset någon timme efter ingreppet och får sedan återvända hem med en följeslagare.

Bild: YLE/Herman von Numers magsår

Vad hittar man i gastroskopin?

Vanliga fynd i samband med gastroskopier är:

bråck i mellangärdet och inflammation i matstrupen

magkatarr eller magsår, vilka oftast beror på en överproduktion av saltsyra i magsäcken, en helikobakterieinfektion eller användning av antiinflammatoriska värkmediciner

- atrofisk gastrit, dvs. en förtvinad magsäcksslemhinna. Atrofisk gastrit leder till perniciös anemi eftersom B12-vitamin inte kan upptas.

Melanom i magsäcken. Bild: YLE/Herman von Numers melanom
– elakartade tumörer eller förstadium till dessa

– åderbråck i matstrupen, vilka förorsakats av levercirros

polyper i magsäcken eller tolvfingertarmen (vilka oftast är ofarliga)

Beroende på vad man hittar i magsäcken och på provbitssvaren som vanligen fås två veckor efter gastroskopin beslutar läkaren om vidare vård.

Läs mera om hur olika endoskopiska undersökningar går till

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa