Hoppa till huvudinnehåll

Svenskfinland och tidningarna

För finlandssvenskarna är Tidningen oerhört viktig. Eller har i varje fall har den varit det. Men vilken tidning och hur farlig är Tidningsdöden?

Papperstidningen har levt kvar länge som den viktigaste ingrediensen vid morgonmålsbordet. Men är det Husis man läser eller sin regions lokaltidning? Eller alternativen som kan bestå av någon vänstertidning, Arbetarbladet eller Ny Tid.

Ny Tid har levt ekonomiskt knapert sen den grundades. Som redaktionssekreterare Trygve Söderling säger: egentligen är utgivningen av Ny Tid omöjlig.

Vi får också följa med Hbl: s olika skeden och förändringar, hur lokaltidningarna slås ihop inom samma tidningshus. Men hjälper det ens, eller kommer papperstidningen ändå att dö ut?

Kända pressmänniskor, ledarskribenter och chefredaktörer, som Jan-Magnus Jansson, Torbjörn Kevin, Birger Thölix och Per-Erik Lönnfors talar om det skrivna ordet och tidningarnas framtid.

Finland genom historien

  • Sydin-insändare om homosexuella polisanmäls av präst

    Anser att texten bryter mot lagen.

    Professor Peter Nynäs i Åbo polisanmäler den insändare som kaplan Markus Engström skrivit om homosexuella och som tidningen Syd-Österbotten publicerade på tisdagen. Nynäs säger till Vasabladet att han anser att texten bryter mot lagen.

  • Vem är hjälte och vem är antihjälte?

    Det är inte bara superhjältarna som ses som hjältar.

    Det första många tänker på när man nämner hjältar eller antihjältar är säkert superhjältar som Spindelmannen, Stålmannen eller Läderlappen. Men med hjältar kan man också syfta till historiska och mer samtida hjältar inom idrotten, populärkulturen och konsten.

  • Fjärde omkomna skidåkaren fortfarande inte hittad

    Sökandet fortsätter vid behov över veckoslutet.

    I Tamokdalen i norra Norge letar räddningsmanskapet fortfarande efter det fjärde saknade lavinoffret. Arbetet kan komma att fortsätta under veckoslutet.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet