Hoppa till huvudinnehåll

Åldrande brandmän - en säkerhetsrisk?

Bild: YLE/ Kjell Vikman jahn-ove eriksson

Medelåldern på brandmännen ökar och pensionsåldern för brandmän är i dag den som allmänt gäller inom kommunsektorn, 63-68 år. Pensionsåldern var tidigare 55 år för brandmän.

De uppgifter som brandmännen ska utföra har däremot inte blivit mindre krävande och ekvationen är svår att få att gå ihop. Det här syns bland annat i form av sjukpensioneringar som i ett totalekonomiskt perspektiv blir dyra för samhället. En undersökning gjord av Likes (2008) visar att brandmän i praktiken i medeltal går i pension i en ålder av 55,5 år när alla kategorier av avgångar tas i beaktande.

Stora delar av personalen går i rehabilitering

Jakobstad och Karleby bildar tillsammans Mellersta Österbottens och Jakobstads räddningsområde. Arbetet leds av räddningsdirektör Jaakko Pukkinen. Den höjda pensionsåldern leder naturligtvis till att satsningarna på rehabilitering av brandmän måste bli större. Det i och med att medelåldern ökar men de fysiska och psykiska kraven på en rökdykare kvarstår.

- En femtedel av den operativa personalen är i olika rehabiliteringsprogram. Det gäller så kallad Aslak rehabilitering men också kortare rehabiliteringsperioder i Härmä ( 2+2+2 dagar). Speciellt gäller det här brandmän i 50-års åldern, säger Pukkinen.

Vi måste ha personer som kan rökdyka, jobba på hög höjd och inte har fysiska begränsningar. Det här är också en säkerhetsfråga för de övriga anställda i utryckningsenheten betonar Pukkinen.

Brandmännen måste årligen genomgå test för att få licens för ett fortsatt arbete i utryckningsstyrkan. Testen kom i bruk på 1990-talet. Ifall en brandman inte klarar testet går man genom läget tillsammans med arbetshälsovården, arbetsgivaren och arbetstagaren.

Målet är att via rehabilitering återfå full arbetsförmåga i en utryckningsgrupp. Ifall det inte lyckas kommer frågan om andra arbetsuppgifter och omskolning in i bilden och som sista utväg en sjukpensionering. Den här modellen fungerar i princip i alla landets räddningsverk.

- Erfarenheterna av rehabilitering från andra arbetsplatser där jag arbetat är goda, säger Pukkinen.

Till exempel på Atria där Pukkinen tidigare arbetade som arbetarskyddschef kunde tiden för pensioneringar enligt honom själv höjas med 2,3 år mellan åren 2009-2013 med hjälp av olika rehabiliteringsprogram.

Förhöjd pensionsålder kostar mer för kommunerna

Räddningsområdet för Karleby och Jakobstadsregionen är unikt i landet när det gäller det ekonomiska ansvaret för lönerna och övriga kostnader. Jakobstad ansvarar för sina kostnader för brandstationen och materiel och manskapslöner och på motsvarande sätt ansvarar Karleby för sina kostnader.

Underbefälets-och befälets löner är ett gemensamt ansvar. Räddningsdirektör Pukkinen säger att övriga räddningsområden i landet inte har den här uppdelningen, allt är ett gemensamt ansvar.

En undersökning gjord av Likes (Liikunnan ja kansanterveyden edistämissäätiö 2008) visar att totalkostnaderna för betalarna, det vill säga kommunerna vore lägst om pensionsåldern för brandmännen sänktes till 53 år eftersom rökdykningskapaciteten i vilket fall som helst måste bibehållas inom räddningsverken.

Medelåldern för pensionering av brandmän låg 2007 på 55,5 år trots höjd pensionsålder till 63-68 år. Den verkliga pensionsåldern för brandmän är betydligt lägre än den lagstadgade. Brandmännens fackförbund SPAL betonar också att brandmännen har rätt att bli pensionerade som friska personer och inte som sjukpensionärer.

Facket synar arbetsolycka i Jakobstad

Brandmännen måste årligen upp till bevis att de uppfyller normerna för att fysiskt klara av krävande uppdrag som rökdykning. Brandman Tom Bredbacka i Jakobstad deltog i ett sådant test i början på året och han skadade sig i samband med ett armhävningsmoment på räck. Följden blev långa sjukledigheter och problem med arbetsgivarens försäkringsbolag som vägrade anse olyckan som en arbetsolycka.

- Lönen sjönk med tiden. I dag har jag inte längre råd att vara sjukskriven, jag måste tillbaks till jobbet, säger Bredbacka.

Facket är inkopplat på det här fallet och deras jurister har överklagat försäkringsbolagets beslut att olyckan inte kan anses som en arbetsolycka men fått avslag. Ärendet kommer att föras vidare.

En faktor som försäkringsbolaget påpekat är att skadan inte anmäldes omedelbart. Bredbacka väntade några dagar ifall smärtorna skulle upphöra men det borde han inte ha gjort utan geanst uppsökt läkare.

Fallet Jahn-Ove Eriksson

Brandman Jahn-Ove Eriksson i Jakobstad bollades över till nya arbetsuppgifter efter att han inte klarat ett belastnings-EKG i samband med de årliga konditionstesten för brandmän. Han klarade testet vid ett förnyat försök men det hjälpte inte.

Enligt Eriksson och den lokala arbetsledningen kunde han ha anförtrotts andra arbetsuppgifter än rökdykning i samband med utryckningar men räddningsverkets ledning i Karleby godkände inte den modellen. Han omplacerades som ambulansförare.

- Jag har tre kompetensområden. Jag är brandman, jag är utbildad bilmekaniker och har alla yrkeschaufförspapper, jag är höghöjdsutbildare för de andra brandmännen. Ambulansföraryrket är jag sämst på men dit placerades jag ändå. Antagligen därför att det inte krävs något konditionstest av ambulanspersonal även om yrket är nog så tungt, säger Eriksson.

Eriksson är i dag alterneringsledig i väntan på pensionen vid årsskiftet. Han fick nog av räddningsverket i våras när det blev tal om en förflyttning till Kronoby stationen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten