Hoppa till huvudinnehåll

B12-vitaminbrist - orsaker, symptom och diagnos

Provrör med blod.
Provrör med blod. Bild: Yle/Juha-Pekka Inkinen laboratorieprov,Provrör,blodprov,blodet,webbdoktorn

Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. Idag vet vi att neurologiska störningar vid B12-brist kan komma i ett tidigt skede och att de kan vara bestående. Man räknar med att var tionde finländare över 65 år har åtminstone en lindrig brist på vitamin B12.

Vitamin B12 (kobalamin) är ett vattenlösligt vitamin som finns i animaliska produkter som lever, fisk, kött och mjölk. Kroppen behöver B12-vitamin för att nervsystemet ska fungera rätt och för att röda blodkroppar ska kunna produceras.

B12-brist kan ge känselstörningar, minnesstörningar och andra neurologiska problem och symptom som beror på blodbrist, som trötthet och hjärtklappning. B12-brist kan också ge mera specifika symptom som inflammerad tunga och sår i mungiporna.

De neurologiska symptomen kan ofta komma före tecknen på anemi och kan vara bestående.

B12-vitaminbrist ses framför allt hos äldre personer. Man tror att ca 10 procent av alla finländare över 65 år har åtminstone en lindrig brist på B12-vitamin.

Varför får man B12-vitaminbrist?

För att B12-vitamin ska kunna upptas behövs för det första att man får i sig vitaminet med födan.

En normal kost innehåller mer än tillräckligt av det B12-vitamin som kroppen behöver. Därför är dieten sällan orsak till att B12-vitambrist.

Eftersom B12-vitamin endast finns i animaliska produkter kan stränga veganer få brist på vitaminet om de inte ser till att få i sig B12-vitamin via kosttillskott eller berikade livsmedel.

För att kroppen ska kunna uppta vitaminet måste det först bindas till ett enzym som heter intrinsic factor (på svenska ibland kallat inre faktor). Intrinsic factor produceras av de s.k. parietalcellerna i magsäckens slemhinna. Efter att B12-vitaminet har bundits till intrinsic factor transporteras det till tunntarmens sista del, där det upptas i kroppen. Det mesta av vitaminet lagras i levern och används vid behov.

Om magsäckens slemhinna har atrofierat (förtvinat) produceras ingen intrinsic factor och B12-vitaminet kan därför inte upptas av tunntarmen utan åker ut med avföringen.

Orsaker till att magsäckens slemhinna atrofierar kan vara en helikobakterieinfektion eller vilket är vanligare, en atrofisk gastrit, som är en autoimmun sjukdom.

En helikobakterieinfektion ger ofta andra symptom, som magont. Infektionen är lätt att diagnostisera och efter att bakterien har fördrivits med antibiotika återhämtar sig magsäckens slemhinna småningom.

En autoimmun atrofisk gastrit (magkatarr) behöver däremot inte ge speciellt mycket symptom. I själva verket har patienter med atrofisk gastrit t.ex. inga sura uppstötningar eller halsbränna, eftersom syrautsöndringen är nedsatt vid atrofisk gastrit.

Orsaken till att man får en autoimmun atrofisk gastrit är oklar, men patienter med en autoimmun sjukdom löper ofta en större risk att få en annan. En kombination av hypotyreos (underfunktion av sköldkörteln som också kan vara en autoimmun sjukdom) och atrofisk gastrit är inte alls ovanlig.

En magsäck som har förtvinat pga. autoimmun atrofisk gastrit återhämtar sig inte.

En vanlig orsak till B12-brist var tidigare binnikemask. Binnikemasken, som lever i människans tarm, slukar allt B12-vitamin den kommer åt, innan det hinner upptas av patienten. Också om binnikemaskar är väldigt sällsynta i Finland idag är de inte helt utrotade.

För att B12-vitaminet ska kunna upptas av tunntarmens sista del krävs att tunntarmen är frisk på detta ställe. Vid sjukdomar som angriper tunntarmens slutända, särskilt Crohns sjukdom, kan tarmslemhinnan vara i så dåligt skick att vitaminet inte upptas som det borde.

Obehandlad och långvarig celiaki kan också leda till nedsatt upptag av B12-vitamin. Hos personer med celiaki är tunntarmen inflammerad, vilket försämrar upptaget av många viktiga näringsämnen, också B12-vitamin.

Operationer, där en del av magsäcken och/eller en del av tarmen tagits bort kan också inverka på vitaminupptaget.

Vissa mediciner, som diabetesmedicinen metformin och mediciner som tar bort syraproduktionen i magsäcken kan göra så att B12-vitamin inte upptas som det borde. Diabetespatienter som använder metformin under längre tider borde låta kontrollera sin B12-vitaminhalt.

En sällsynt ärftlig sjukdom, Gräsbäck-Imerslunds syndrom, förorsakar brist på vitamin B12. Detta ovanliga tillstånd upptäcks oftast redan i barndomen.

Hos många äldre personer tror man att upptaget av B12-vitamin helt enkelt är nedsatt, utan någon speciell bakomliggande sjukdom. Eventuellt har dessa personer en lindrig atrofisk gastrit.

Symptom på B12-brist

B12-vitamin behövs (förutom järn och folsyra) för att hemoglobin ska kunna bildas. B-vitaminbrist leder därför, precis som järnbrist, till att hemoglobinet sjunker och patienten får anemi.

Vid anemi till följd av B12-brist är de röda blodkropparna ovanligt stora och anemin kallas därför makrocytär anemi. Ibland hör man begreppet megaloblastisk anemi, men detta begrepp borde användas endast då man kontrollerat ett benmärgsprov, där man i mikroskop kan se förstorade celler. Termen perniciös anemi används om B12-vitaminbristanemi som beror på att intrinsic factor saknas.

Symptomen på anemi är blekhet, trötthet, andfåddhet och hjärtklappning, speciellt vid fysisk ansträngning. Ibland kan andra symptom som yrsel eller öronsusningar förekomma.

Perniciös anemi uppkommer mycket långsamt och därför hinner kroppen anpassa sig till anemin. Om patienten inte söker för neurologiska besvär som beror på B12-vitaminbrist, kan anemin vara mycket grav innan den ger sig till känna, t.ex. i form av bröstsmärta (angina pectoris) p.g.a. kranskärlsförtränging.

Symptomen på anemi försvinner när hemoglobinet fås på rätt nivå.

B12-vitamin behövs vid bildandet av myelin. Myelin är ett ämne som finns runt nervtrådarna i hjärnan och de perifera nerverna. Myelin behövs för att nervimpulserna ska röra sig normalt. Orsaken till de neurologiska besvären vid B12-vitaminbrist kan mycket väl höra samman med brister i myelinet.

Tidigare trodde man att de neurologiska symptomen vid B12-brist kom först långt efter att patienten hade fått anemi. Idag vet man att det kan vara precis tvärtom - de neurologiska symptomen kan komma först.

Neurologiska symptom på B12-brist kan vara stickningar, domningar och känselbortfall, framför allt i fötterna och ibland i händerna. Patienten kan känna det som om hon hade sockor eller handskar på.

B12-vitaminbrist kan förorsaka muskelsvaghet och problem med balansen . Gången kan bli stapplande och osäker och det kan kännas som om man hade luftkuddar under fötterna.

B12-brist kan också ge minnesstörningar, demens eller depression.

Brist på B12-vitamin kan också förändra munnens slemhinna och förorsaka sår i mungiporna och inflammerad tunga (glossit). Vid glossit blir tungan öm, röd och slät.

Vid långtgången B12-brist kan patienten magra och få gulsot (ikterus). Gulsoten beror på att de defekta röda blodkropparna faller sönder i blodcirkulationen och frisätter ämnen som övergår till bilirubin. Bilirubin är kraftigt gult till färgen och syns i ögonvitorna och i huden som blir gula.

Diagnos

Ofta framkommer B12-vitaminbrist i samband med rutinmässigt laboratorieprov, där läkaren kan konstatera anemi (lågt hemoglobinvärde) och makrocytos. För att bekräfta att det verkligen rör sig om B12-brist tas blodprov, där man bl.a. kollar B12-vitamin och transkobalamin.

Det hör till god praxis att också kontrollera nivån av folsyra, eftersom folsyrabrist kan ge samma laboratoriefynd som B12-vitaminbrist.

Ibland kan andra undersökningar, som en gastroskopi, där man undersöker magsäckens slemhinna, eller en benmärgsundersökning vara på sin plats. Om man misstänker binnikemask, tas avföringsprov för bestämning av maskägg.

Behandling

Om B12-bristen beror på en helikobakterieinfektion eller en binnikemask fördrivs dessa och ifall den beror på en tarmsjukdom, närmast Crohns sjukdom, sköts denna så bra som möjligt.

Ifall vitaminbristen beror på ett för litet intag korrigeras den med B-vitamintabletter.

Ifall magsäcken inte producerar intrinsic factor är upptaget av B12-vitamin s.g.s. noll. Därför behandlas perniciös anemi inte med B12-vitaminatbletter. Personer med perniciös anemi får istället B12-vitamin i injektionsform. Det samma gäller patienter som har en tarmsjukdom eller som genomgått en operation som gör att de inte kan uppta vitaminet.

Behandlingen med B12-vitamininjektioner är ofta livslång, men efter att vitaminnivån har fåtts normal räcker det med en spruta med tre månaders intervall för att upprätthålla nivån.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa