Hoppa till huvudinnehåll

Inget betyg ingen framtid

Bild: Yle / Antti Lempiäinen utbildning av unga invnadrare

Grundskolans avgångsbetyg är passet in i det finländska samhället. Grundskolan socialiserar och integrerar oss in i samhället och dess system. Men möjligheterna att få ett grundskolebetyg är inte självklara för alla. De unga invandrare som kommit till Finland i en ålder när läroplikten tagit slut blir utanför systemet.


Integrationsundervisningen av nyanlända invandrare är statens ansvar. Det är staten som skall betala och arbetskraftsbyråerna som ordnar undervisningen. I praktiken betyder integrationsundervisningen språkkurser i finska eller svenska och viss grundkunskap i hur det finländska samhället fungerar.

Därefter – efter ungefär ett år – är det skolan som gäller för barnen och ungdomarna och för de vuxna är alternativen jobb, studier eller arbetskraftsbyråns tjänster. Men de unga vuxna som inte har ett avgångsbetyg har inga möjligheter att komma in på studieplatser som kräver betyg. När du fyllt 17 år upphör läroplikten och då upphör också rätten att få gå i grundskola i Finland. Då blir kanske det enda alternativet för den unga invandraren samma arbetskraftspolitiska kurser som hens föräldrar gå på.

Teemu Haapalehto, chef för invandrararbetet i Esbo
Teemu Haapalehto, chef för invandrararbetet i Esbo Bild: Yle / Antti Lempiäinen teemu haapalehto

- Vi pratar om ungdomsgarantin och hur de unga skall klara sig om de bara har ett avgångsbetyg från grundskolan. Här har vi en grupp unga som inte ens har det. Vilka möjligheter har de att klara sig i samhället?, säger Teemu Haapalehto, som är chef för invandrararbetet vid Esbo stad.

Stor risk för utslagning

Utan ett avgångsbetyg från grundskolan är det mycket svårt att komma vidare i studielivet. En liten del av årskullarna blir utan grundskolebetyg men den här gruppens risk att bli utslagen är mycket stor.

Statistiken är bister läsning. Av de unga som är outbildade och har ett annat modersmål än finska eller svenska är var tredje enligt definition utslagen. Motsvarande siffra bland infödda finländare är var åttonde.

Det här är vad man vet om gruppen som kallas för sent anlända invandrarunga. Mycket annat vet man inte.

Bristfällig kunskap

Det finns inte någon samlad information om utbildningsnivån på gruppen sent komna invandrarunga. De som är i åldern 17-25 år. Därför vet ingen riktigt vilka behov av utbildning de kan tänkas ha. Man vet inte ens hur många de är. Hur det är meningen att ordna utbildning och finansiera den utan kunskaper om gruppen är det ingen som riktigt kan svara på.

Teemu Haapalehto i Esbo har gjort en egen kalkyl. Han utgår från hur stor gruppen är i Esbo och vågar sig på en gissning att antalet invandrarunga som behöver en grundutbildning kunde vara ungefär 2000 i hela landet.

På Undervisningsministeriet gissar man lägre, 1000-1500 personer. Ulla-Jill Karlsson, konsultativ tjänsteman har också en idé om kostnaderna. För en så stor grupp skulle grundutbildning kosta mellan fem och sex miljoner per år. Men om antalet unga stämmer är inte säkert.

Vuxenutbildning för unga med statliga pengar

På statligt håll har det redan i tio års tid förts en diskussion om hur grundutbildningen av så kallade sent komna invandrarunga skall ordnas. Alltså för de unga som kommit till Finland alldeles i slutskedet av läroplikten eller när den redan är slut, i åldern 17-25 år. Men till konkret handlig ledde pratet till först för några år sedan i samband med projektet Delaktig i Finland som bland annat skulle råda bot på ojämnlikheten inom utbildningen.

Inom ramen för projektet startades i kommunerna upp ett antal grundutbildningar för invandrarunga inom vuxenutbildningen. Ungdomsklassen i Vasa, där också Daniella Ingabire (se artikeln intill) studerat är en sådan utbildning. Men Vasa ungdomsklass har bara 20 platser och den kan endast de allra duktigaste komma in.

Nu betalar kommunerna kalaset

Projektet Delaktig i Finland slutade i somras. Nu står Vasa stad för kostnaderna för Ungdomsklassen i åtminstone ett år framöver. Också i Esbo startade man upp en grundutbildning för unga vuxna med statliga pengar. Nu finansieras de 120 platserna av Esbo stad. Men det behövs mer och framförallt behövs det statliga pengar.

- Just nu har den här gruppen unga inte likvärdiga möjligheter till en god utbildning i hela landet, säger Teemu Haapalehto. Vad vi behöver är statliga riktlinjer och framförallt statlig finansiering.

I statens integrationsprogram finns ett vagt formulerat löfte om det. Så här står det:

”Möjligheten för invandrare som överskridit läropliktsåldern att avlägga grundskolans lärokurs utreds så att målsättningen är att säkra permanenta anordnings- och finansieringssätt före år 2015.”

Ulla-Jilla Karlsson, tjänsteman Undervisningsministeriet
Ulla-Jilla Karlsson, tjänsteman Undervisningsministeriet Bild: Yle / Antti Lempiäinen granskande

- I klarspråk betyder att vi tillsätter en arbetsgrupp under hösten som ser på de olika viktiga frågorna som måste utredas innan man kan få en permanent lösning, säger Ulla-Jill Karlsson konsultativ tjänsteman på undervisningsministeriet.

Den grundläggande frågan är vem som ska betala; stat eller kommun? Den frågan är inte löst än. Men när Finland får så mycket uppmärksamhet internationellt som ett föregångarland inom utbildning så är det inte bra att vi har en sådan här lucka i systemet.

Läs också:

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle