Hoppa till huvudinnehåll

Dyra sporter kan tvinga barn att ge upp sin hobby

Flicka spelar ishockey.
Inom ishockey har barn idag 120 fler träningar per år jämfört med för tio år sedan. Flicka spelar ishockey. Bild: Finlands ishockeyförbund ishockeyflickor

Kostnaderna för juniorsport har blivit två till tre gånger dyrare under de senaste tio åren. Det visar en ny undersökning som Kari Puronaho, forskare och överlärare på Haaga-Helia yrkeshögskolan, har gjort.

Kostnaderna har ökat för alla de mest populära sporterna för unga och det gäller speciellt bollgrenar, säger Puronaho.

Han har frågat över 5 000 föräldrar om deras syn på kostnaderna för junioridrott och svaren visar tydligt att flera hobbyer kostar för mycket. Puronaho har undersökt olika idrottsgrenar, allt från basket till ridning och golf. De sportgrenar som har undersökts motsvarar över 80 procent av föreningsverksamheten för unga i Finland.

Hur gjordes undersökningen?

  • Boboll, basket, ridning, innebandy, konståkning, simning, golf, skidåkning, fotboll, ishockey, dans, gymnastik och friidrott.
  • Kostnaderna för sporterna består av bland annat medlemsavgifter, licenser, försäkring, läger, resor, kläder, utrustning, läkarbesök osv.
  • Sammanlagt tillfrågades 5387 föräldrar för utredningen.
  • De tillfrågade är föräldrar till ungefär 2200 flickor och 3000 pojkar. 1872 av de unga sportar på tävlingsnivå och 3392 har idrott som hobby.
  • De sportgrenar som har undersökts motsvarar över 80% av föreningsverksamheten i Finland.
  • Undersökningen gjordes under åren 2012-2013 och finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet.

Innebandy tiotusentals euro billigare än ishockey

En jämförelse från år 2001 till år 2012 visar att innebandy är den billigaste av de undersökta sporterna, helhetskostnaden för innebandy var mellan 2001 och 2012 lite under 10 000 euro.

Ishockey är dyrast och helhetskostnaden för juniorishockey under de senast tio åren är nästan 87 000 euro per barn. Kostnaderna består av bland annat medlemsavgifter, licenser, försäkring, läger, resor, kläder, utrustning och läkarbesök.

Puronaho jämför de här ökade kostnaderna med att bara omkring 36 procent av finländska barnfamiljer tjänar över 80 000 per år.

- Betyder det här att två tredjedelar av finländska barnfamiljer redan nu måste välja bort föreningsverksamhet eftersom det är för dyrt, frågar sig Puronaho.

Idrottsföreningarna har blivit fartblinda

En orsak till de ökade kostnaderna är enligt Puronaho att junioridrotten har blivit allt intensivare, det ordnas fler träningar per vecka och antalet tävlingar har ökat. Underökningen visar att intensiteten i de olika idrottsgrenarna har ökat speciellt för 11-14 -åringar. Till exempel inom ishockey har barn idag 120 fler träningar per år jämfört med för tio år sedan. Då var antalet träningar årligen ungefär 140 gånger.

Samtidigt har säsongerna blivit längre och kostnaderna för läger, resor och utrustning ökar. Puronaho poängterar också i undersökningen att föräldrar med högre inkomster är benägna att kräva mer av idrottsföreningarna som sedan i sin tur väljer dyrare alternativ på föräldrarnas begäran. Puronaho talar om att idrottsföreningarna har blivit fartblinda.

Många bäckar små gör att helhetskostnaderna plötsligt blir ganska stora, konstaterar Puronaho.

Trots de ökade kostnaderna för barnens hobbyer svara nästan hälften av föräldrarna att de är rätt nöjda med kvaliteten de får för priset de betalar. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen svarar ändå att kostnaderna har ökat en aning.

Alla kan påverka kostnaderna

Över hälften av alla föräldrar som svarade anser att kostnaderna för barnens idrottshobbyer borde sänkas. Undantaget är boboll - där svarar fler föräldrar att sporten inte är för dyr. Speciellt för konståkning och ridning är många föräldrar oroade över att hobbyerna kostar för mycket.

Enligt Puronaho kan idrottsföreningarna direkt påverka på ungefär 40-60 procent av kostnaderna.

- Föräldrarna kan å sin sida påverka kostnaderna för kläder och annan utrustning. Det är ändå klar att när antalet träningar ökar slits utrustningen och barn växer, då måste man köpa nytt oftare, säger Puronaho.

Han har ändå några konkreta förslag för hur idrottsgrenarna kunde sluka mindre pengar. Man kunde återanvända kläder och utrustning, samåka, rekrytera fler frivilliga och satsa på kunskap och utbildning för tränare. Dessutom kunde föreningarna dela ut stipendier för familjer och barn som inte hannars har råd med sporten.

Dessutom har idrottsföreningarna påverka träningarnas intensitet.

Det är inget fel på att man ordnar många träningar och tävlingar och försöker nå toppresultat. Föreningarna borde ändå erbjuda mer för de barn som bara vill träna ett par gånger i veckan, säger Puronaho.

Kommunerna kunde också ta lägre hyror för träningslokaler. Puronaho poängterar också att föräldrarna borde våga vara mer kritiska och kräva att föreningarna fattar beslut som inte kostar för mycket.

Idrotten blir bara dyrare

Om utvecklingen fortsätter i samma riktning har Puronaho räknat ut att kostnaderna för barnens idrottsgrenar bara kommer att öka.

Boboll kan kosta ungefär 5 000 euro årligen, medan ishockey som dyraste sport skulle kosta nästan 23 000 euro per barn år 2023. Ett barn som spelar fotboll skulle årligen sluka ungefär 5 500 euro medan skidåkning kräver att föräldrarna betalar närmare 15 500 euro årligen år 2023.

Läs också:
Enkät: Barnens hobbyer för dyra
Intresset för idrott minskar i tonåren
Hur få fart på de unga?
Ingen gratis idrottsverksamhet på svenska

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes