Hoppa till huvudinnehåll

De bostadslösa barnfamiljerna blir allt fler

Bild: Yle mobbning

Antalet bostadslösa familjer växer i Finland. Man räkna med att det finns ca 450 bostadslösa familjer i Finland, men det blir hela tiden fler.
Problemet växer i synnerhet i huvudstadsregionen, där bristen på familjebostäder är stor och hyrorna höga.

Vad det beror på att barnfamiljer råkar illa ut vet man inte exakt. Det är sällan en enda orsak bakom bostadslösheten, utan en kombination av flera.

De finns de som redan i ung ålder saknar grundtrygghet och fastnar i ett i negativt mönster, där man saknar ett stadigt boende. Men det finns också de som genom olika händelser hamnar fel. Det kan vara interna kriser i familjen eller sjukdomar som sätter bollen i rullning.

Tidigare har man trott att familjerna en skyddande faktor för bostadslöshet, men så är inte fallet längre, berättar Marja Manninen som jobbar med vräkningshotade familjer i projektet Voimanpesä vid Esbo föreningarnas Samfund.

Vi träffar en fembarnsfamilj i Esbo, där viljan att göra vardagen för barnen lite drägligare, till slut resulterade i en vräkning.
- Vi hade ont om pengar, men vi ville ge barnen något bättre, och då drog vi ner på hyresbetalningarna, berättar mamman.

Familjen insåg inte situationens allvar innan vräkningsbrevet damp ner i postlådan.
- Det var mycket skrämmande, och det var svårt att förstå hur vi hade hamnat i den här situationen, säger mamman.

Men det är allt fler barnfamiljer som har det svårt med ekonomin, och det syns också bland de bostadslösa i dag. Av de familjer Marja Manninen har varit i kontakt med inom ramen för Voimanpesäprojektet, har cirka 30 procent barn under 3 år, medan en annan stor grupp är familjer med tonårsbarn. Många av familjerna består också av två föräldrar som arbetar, men då nätverken saknas är det svårt att få hjälp då pengarna sinar.

Barnfamiljerna faller lätt igenom systemet

Familjernas särställning inom bostadslöshetsproblematiken borde få mer plats. Det som gör familjernas problem svårare att upptäcka är att det inte direkt finns en instans som skulle ha en helhetskoll på familjernas livssituation. Arbetslöshetsbyrån sköter sysselsättningsfrågor, barnskyddsmyndigheter ser till barnen bästa, men ingen ställer frågor om hyresbetalningarna, säger Manninen.

Ett av grundproblemen är också att bostadslöshet upplevs som ett enormt misslyckande. Många av de drabbade känner stor skam och skuld över att ha mist sin bostad, vilket gör det svårt att tala om problemen i tid.

Samtidigt är det få som inser de långtgående konsekvenserna av en vräkning. Att försöka hyra en lägenhet med en markering i hyresregistret är nästintill omöjligt, utan hjälp, säger Manninen. Hyresmarknaden är hård. Ingen hyresvärd vill ha en skuldbesatt hyresgäst.

Esbofamiljen hade tur. Deras socialarbetare kopplade genast in Voimanpesäprojektets anställda, som hjälpte till med att förhandla om hyreskulderna med hyresvärden och hjälpte familjen få ordning på ekonomin. Vad de hade gjort och vart de hade tagit vägen utan deras hjälp vet de inte. Och drömmen om ett nytt hem hade förblivit en dröm, säger mamman.

Eftersom problemen kan vara många i de familjer som drabbas, borde de olika myndigheterna bli bättre på att samarbeta, och också bättre på att hitta orsakerna till problemen då barnfamiljerna söker hjälp hos någon myndighet. Ju tidigare man lyckas ingripa, desto bättre. Då bostadslöheten drabbar en familj, är bostadslösheten ofta långvarig, berättar Marja Manninen.

Bostadslösheten är ett samhälleligt problem och borde också motarbetas på bred front. Hyresbolagen borde också i större grad arbeta för att utveckla fler mellanformer för stödboenden, det vill säga mer tillfälliga bostäder eller någon slags mellanmarknad för dem som arbetar med att lösa sina ekonomiska problem. Men strukturerna fattas då den privata marknadnadskrafterna styr.

Läs också